Motioner i Andra Kammaren, N:o 13

Motion 1892:13 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

1

N:o 13.

Af herr 0. AllderSOll i Hasselbol, om ändrad lydelse af lagen
angående byggnad och underhåll af kyrka in. rn. den
12 juni 1885.

Då, jag förliden riksdag hade äran motionera om lagändring till
en rättvisare beskattning för byggnad och underhåll af kyrka med hvad
dertill hörer, så framhöll jag bland annat i motiveringen, att den gamla
beskattningsgrunden efter hemmantal är i alla afseenden en föråldrad
beskattningsgrund, som förorsakar orättvis beskattning icke allenast
derigenom, att det ena hemmanet är af många gånger högre värde
än det andra, utan ännu mera derigenom, att idkare af industriella inrättningar,
handel och handtverk m. fl., hvilka hafva fullt ut lika
stor skatteförmåga som hemmansinnehafvaren, men som äro antingen
helt och hållet befriade eller blott bidraga med en ringa del af vissa
skattebelopp.

Rörande byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer
togo 1885 års lagstiftare ett steg i rätt rigtning, men en öfverbevisad
rättvis saks slutliga lösning bör icke länge uppskjutas, och jag är fast
öfvertygad derom, att rättvisa och billighet kräfva en ändring af den
nuvarande lagen rörande byggnad och underhåll af kyrka med hvad
dertill hörer, så att alla skattskyldige, hvilka i lika mån njuta fördelarne
af ifrågavarande byggnader, också i samma mån äro underkastade
Eib. till Rilcsd. Prat. 1892. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 3 Haft. (Nås 13 -18). 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

skyldigheten att underhålla den i man af skatteförmåga. Ty det kan
icke med fog påstås, att fastighetsegaren har större behof af eller
fördel i anordningar, som främja en kommuns religiösa intressen, än
andra skattskyldige, och att Riksdagens Andra Kammare förlidet år
utan gensägelse erkände mina skäl som rigtiga framgår deraf, att densamma
enhälligt beviljade de af mig väckta motionerna i samma syfte;
och för den skull vågar jag hoppas, att Riksdagens ärade lagutskott
och Första Kammare icke längre vidhålla sina svaga skäl för afslag
på en rättvis lagändring.

Om vissa beskattningsföremål efter 2:dra artikelns bevillningsförordning
äro mera lösliga eller föränderliga än fastighet, så tillerkänner
nuvarande bevillningsförordning fullt motsvarande fördelar derför,
hvilket jag med några exempel skall påminna om. Ett kapital på 9,000
kronor är bevillningsfritt, men om den summan nedlägges i jordbruksfastighet,
så pålägges eu bevillning af 2 kronor 70 öre eller efter fyrk
beräknadt 54 fyrk; en inkomst af 500 kronor eller ett kapital af 10,000
kronor får en bevillning af 50 öre eller 5 fyrk, men en jordbruksfastighet
på 10,000 kronor får en bevillning af 3 kronor eller 60 fyrk;
en inkomst af 1,000 kronor och ett kapital af 20,000 kronor få en bevillning
af 5 kronor 50 öre eller 55 fyrk, men en jordbruksfastighet på
20,000 kronor blifver beskattad för icke mindre än 120 fyrk; eu inkomst
af 2,000 kronor; och ett kapital af 40,000 kronor få en beskattning
af 200 fyrk, emedan intet bevillningsafdrag derpå tillätes, men en
jordbruksfastighet på 40,000 kronor får icke allenast 200, utan 240 fyrk,
alltså en väsentlig och fullt tillräcklig fördel för skattskyldige efter
2:dra artikelns bevillning.

Vore nu alla dessa beskattningsföremål en obetydlighet af det
hela, vore mindre att säga om uppskof med en rättvis lagändring, men
så är icke förhållandet, utan tvärt om. Af statistiska centralbyråns
statistik för år 1888 synes, att i 175 församlingar öfverstiger fyrktalet
för andra beskattningsföremål än fastighet fastighetsfyrken med en
sammanlagd summa af 1,395,000 fyrk; i 85 församlingar uppgår dessutom
inkomstfyrken till nästan samma belopp som fastighetsfyrken,
och sammanräknas de olika beloppen för hela riket, 6å förhåller sig inkomstfyrken
till fastighetsfyrken som 2 till 3. Andra beskattningsföremål
än fastighet spela sålunda en ganska stor rol.

Med stöd af hvad jag här ofvan anfört, får jag vördsamt föreslå,

att med ändring af hvad i lagen af den 12 juni
1885 stadgadt är i byggningabalkens 25 kap. Riks -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 18.

3

dagen ville för sin del antaga följande lag angående
förevarande byggnads- och underhållsskyldighet: kyrka
med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka
hörer, så ock sockenstuga, skola, der icke annorlunda
är särskildt förordnadt, uppehållas och byggas på
deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder
efter åsatt fyrktal; dock vare de,
hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier
förunnade förmåner, ej skyldige att i den kostnad
deltaga i vidsträcktare mån än som med samma privilegier
må vara förenligt.

Om remiss till lagutskottet anhålles.

, •*. •• '' IM»''* f »Jmi / .0 • ; !.

Stockholm den 25 januari 1892.

O. Anderson

från Vermland.