Motioner i Andra Kammaren, N:o 13

Motion 1890:13 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

1

No 13

Af herr H. L. Rydin, om beviljande af ett extra anslag å 1,500
kronor till fortsatt utgifvande genom doktor E. Hildebrand
af svenska riksdag sakter.

Med hänsyn till det intresse, som den svenska Riksdagen vid så många
tillfällen visat för den historiska forskningen och de understöd, som Riksdagen
låtit komma den samma till del i form af anslag dels åt våra framstående
historieskrifvare, dels för utgifvande af historiska arbeten, dels
för att underlätta begagnandet af befintlig historisk materiel, hvarom
vittnar anslaget för sakregister öfver riksdagshandlingar under vårt nuvarande
statsskick, och till utgifvande af offentliga akter, såsom exempel
hvarpå kan åberopas det understöd af 4,500 kronor, som under en längre
tid lemnats för utgifvandet af Sveriges traktater, i sammanhang hvarmed bör
erinras det understöd, som äfven för andra literära och vetenskapliga publikationers
ombesörjande blifvit af Riksdagen lemnadt, såsom till utgifvande af
tidskriften Acta Mathematica, af Nordisk Familjebok, anser jag mig böra
rigta uppmärksamheten på vigten deraf, att tillfälle beredes för fortsatt och
skyndsammare utgifvande af det 1887 påbörjade arbetet »Svenska riksdagsakter
jemte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia 1521
—1718.» För fortsatt utgifvande af detta arbete fordras, enligt hvad
riksarkivarien i sin skrifvelse till lvongl. Maj:t den 30 oktober 1889 anfört
(jemför bilagan), särskild! understöd utöfver det bland åttonde hufvudtitelns
Bill. till Biksd. Blot. 1390. t Samt. 2 Afd. 2 Band 3 Hälft. 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

extra anslag uppförda (19) af 3,000 kronor till utgifvande genom riksarkivet
af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia,
derest icke öfriga påbörjade serier af handlingar hörande till Sveriges historia
skola till skada för den historiska forskningen afbrytas. Ifrågavarande
arbete var ursprungligen ett enskildt företag, i det att Kong! Maj:t för
åtskilliga år sedan beviljade då varande docenterna Montan och Alin ett
anslag af 1,500 kronor för utgifvande af första delen. Denna del, rättare
I: l utgafs 1S87 af doktor E. Hildebrand och O. Alin, men arbetets fortsättning
öfvertogs derpå af riksarkivet, som utgifvit de följande delarne
I: 2 af 27 ark år 1SS8, och II: i af 117, ark år 1889 utan att man
begärde fortsättning af det anslag, som utgick för I: i. Detta har emellertid
jemväl vållat, att riksarkivets vanliga anslag visat sig otillräckligt de
senare åren, hvadan riksarkivarien i sin ofvan åberopade skrifvelse hemstält
hos Kong! Maj:t om förslag till Riksdagen om beviljande af särskild! anslag
för detta ändamål.

Kong! Maj:t har icke ansett sig böra för närvarande framställa något
förslag härom, antagligen dock icke af det skäl, att Kong! Maj:t anser
anslaget mindre nödigt, utan med hänsyn till erforderlig begränsning af anslagen
i allmänhet, helst för riksarkivet blifvit begärdt särskild! anslag till
inredningsmateriel i riksarkivets tillbyggnad. Vigten af detta arbetes fortsättning
kännes lifligt af hvar och en, som behöfver göra statsrättsliga historiska
undersökningar, hvarvid man funnit brist och ofullständighet uti
det arbete, till hvilket forskaren står i stor tacksamhetsskuld, nemligen
Stiernmans »Riksdagars och mötens beslut», hvadan ock tillvaron af detta
arbete snarare ökar än minskar behofvet af ett arbete, sådant som förevarande.
Hvad som, utöfver vigten af arbetets påskyndade utgifvande i
allmänhet, nu fordrar särskild åtgärd för dess främjande är, att det är af
stor vigt, att den nu varande utgifvaren, extra ordinarie amanuensen i riksarkivet,
lektorn i historia, doktor E. Hildebrand, som, efter hvad riksarkivarien
i sin skrifvelse anfört, har ledt utgifningen med utmärkt skicklighet
och som redan skaffat sig ett namn såsom en framstående historisk skriftställare,
får med sin redan samlade erfarenhet tillgodose detta arbetes fortsatta
utgifvande, hvilket utgifvande med hänsyn till arbetets stora omfattning
krafvel- särskilda insigter och uthållighet af en och samma person. Då
detta ej kan ske, derest icke anslag beviljas, och då uppskof med anslags
beviljande kan till följd af de utaf riksarkivarien anförda omständigheter
medföra förlust af doktor Hildebrands ledning af arbetet, så synes det vara
af stor vigt, att understöd så snart ske kan beredes.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

3

Till följd häraf får jag föreslå,

att Riksdagen måtte till fortsatt utgifvande genom
doktor E. Hildebrand af Svenska riksdagsakter bevilja
ett extra anslag af 1,500 kronor.

Upsala den 22 januari 1890.

H. L. Rydin.

Bilaga.

Afskrift af riksarkivariens underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1889 i utdrag.

Till följd af Eders Kongl. Majestäts nådiga framställning bar Riksdagen
för åren 1882—1890 på extra stat årligen anvisat ett belopp af 3,000 kronor
till utgifvande genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som
äro af vigt för fäderneslandets historia. Att den verksamhet, som genom
detta anslag främjats, varit till stort gagn för den fosterländska historiska
forskningen, derom vittna tillräckligt de urkundsamlingar, hvilkas fortsatta
utgifvande af dessa medel bekostats, nemligen konung Gustaf I:s registratur,
kyrkoordningar och förslag dertill före 1686, svenska riksrådets protokoll
och svenska riksdagsakter jemte andra handlingar som höra till statsförfattningens
historia under tidehvarfvet 1521 —1718. Af dessa serier är
den ena, kyrkoordningar m. in., i det närmaste afslutad; men af de öfriga
serierna, hvilka äro vida mer omfattande, återstår ännu mycket, af de två
sist nämnda serierna det mesta outgifvet. Det är naturligt, att ett så omfattande
arbete af denna art endast långsamt kan fortskrida, men visst är,
att det kunde ej obetydligt påskyndas, ifall ett större anslag funnes att
tillgå. Så har till exempel under innevarande höst arbetet måst helt och
hållet hvila af brist på medel. På grund af ofvan nämnda urkundsamlingars
stora omfattning samt deras vigt och betydelse både för den historiska
forskningen och ur allmänt nationell synpunkt vore det högst önskvärdt,
att riksarkivet blefve satt i tillfälle att genom förhöjdt anslag i någon mån
påskynda deras utgifvande. Ett sådant påskyndadt utgifningsarbete behof de
icke i någon synnerlig grad taga i anspråk de ordinarie tjenstemännens för

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

andra arbeten företrädesvis afsedda tid, enär större delen deraf är anförtrodd
åt arkivets extra ordinarie tjensteman. En af dessa, lektorn vid härvarande
högre realläroverk Emil Hildebrand, hvilken hittills ledt utgifningen
af Svenska riksdagsakter och fullgjort detta uppdrag med utmärkt
skicklighet, blifver inom kort i följd af realläroverkets flyttning till en aflägsen
del af hufvudstaden nödgad att afbryta eller åtminstone inskränka
sin verksamhet vid riksarkivet, såvida han icke genom särskilda åtgärder
sättes i tillfälle att fortsätta densamma. Då jag anser lektor Hildebrand
omistlig för den vigtiga publikation, som varit honom anförtrodd, och då
denna publikation både är den mest omfattande och den, som krafvel- den
drygaste tryckningskostnaden, så får jag, då jag nu i underdånighet föreslår
en förhöjning af anslaget till historiska handlingars utgifvande, tillika
underdånigst hemställa, att denna förhöjning måtte beviljas på det sätt, att
Eders Kongl. Maj:t dels täcktes af Riksdagen äska ett anslag af 1,500
kronor till fortsatt och påskyndadt utgifvande af Svenska riksdagsakter,
dels ock täcktes af tillgängliga medel anvisa ett belopp af 1,500 kronor
för att sätta lektor Hildebrand i tillfälle att genom vikaries aflönande mera
odeladt egna sig åt fortsatt utgifning af Svenska riksdagsakter.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag alltså underdånigst hemställa
det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att vid
nästkommande statsreglering bevilja:

3) På extra stat till utgifvande af sådana skrifter och
handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia,
3,000 kronor.

4) På extra stat till fortsatt utgifvande af Svenska
riksdagsakter genom lektor Hildebrand 1,500 kronor.

Stockholm den 30 oktober 1889.

C. T. Odhner.