Motioner i Andra Kammaren, N:o 136 (Motion 1888:136 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 136.

H:o 136.

Af herr P. Pehrson i Törneryd, om åsättande af tull å spanmål,
fläsk, smör m. to.

Då jag vördsammast anhåller, att här få framlägga ett förslag, hvarmed
afses att i någon mån stödja vår svigtande modernäring, kan jag icke
underlåta att nämna, hurusom jag, då återinförande af spanmålstullar började
allvarsamt ifrågasättas, förestälde mig, att dessa borde af flera skäl,
kanske icke minst politiska, af landtmännen sjelfva i det längsta afstås. Väl
insåg jag omöjligheten af vårt jordbruks bestående under de förändrade förhållanden,
hvarunder detsamma skall bedrifvas nu mot förr, med mindre än
att någon lättnad bereddes på ett eller annat sätt, men jag tänkte dervid
i första rummet på lättande af de dryga skattebördor, de s. k. grundskatterna
(indelningsverket som särskild skattebörda på en särskild samhällsklass
inbegripet), som äro lagda på den svenska jorden, samt dernäst och som en
ytterligare hjelp lämplig skyddstull å alla förädlade jordbruksalster. Det
har sedan dess emellertid visat sig, att någon lättnad i jordbeskattningen
icke kunnat ernås, derest jordbrukarne ej velat gå in på att ålägga sig
sjelfva och alla andra samhällsklasser ökad värn pligt och ökade statsutgifter;
och hvad beträffar tullfrågan, hafva vid flerfaldiga försök under dels 1886
års och dels 1887 års begge riksdagar alla sammanjemkningar af de tvenne
emot hvarandra stående hufvudmeningarna i densamma varit fruktlösa.

Med anledning häraf och då jordbrukarnes ekonomiska ställning år
efter år har försämrats, så att numera en stor del af dem befinna sig i en
nära hjelplös belägenhet, är det af nöden att på annan väg söka bereda
dem sådan hjelp, att de genom arbetsamhet och sparsamt lefnadssätt kunna
existera.

Vid försök att utröna orsakerna till denna jordbrukets tillbakagång,
hafva något olika meningar uppstått, men allt tydligare har för mången
Bih, till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 24 Höft. 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 136.

blifvit, att bufvudorsaken är att finna i den från utlandet kommande öfverlägsna
konkurrensen, om än icke får förbises att en mången gång lättsinnig
skuldsättning, för högt uppdrifvet jordvärde och för höga lefnadsvanor äfven
varit bidragnnde orsaker.

Under en följd af år har värdet å jordbruksalster varit i stadigt
sjunkande, hvilket förhållande slutligen ledt derhän, att produktionskostnaden
i de flesta fall öfverstigit saluvärdet.

Den hastiga uppodlingen af Amerikas bördiga jord och den utveckling
under senare åren jordbruket ernått i Australien och Indien — Ryssland
icke att förglömma — har haft till följd en kolossal öfverproduktion,
som måst söka sig afsättning hvar helst en sådan stått att finna, och att
vårt land dervid skulle särskild! blifva beaktadt såsom eu för dessa länder
fördelaktig afsättningsort var så mycket naturligare, som, under det vår
marknad lemnat fritt tillträde, Tyskland, Frankrike och Italien med flera
stater sökt bevara sin i första rummet åt egna producenter medelst åtgärder
på tullagstiftningens område. Att införandet af spanmålstull i nämnda
länder, isynnerhet Tyskland, har, genom det samtidigt fria tillträdet på vår
marknad för utländsk öfverproduktion verkat till ett ytterligare fallande
spanmålspris hos oss, det kan icke vara tvifvel underkastadt, äfvensom det
icke lärer kunna förnekas, att de under senare åren gällande spanmålsprisen
å vår marknad äro för landets jordbrukare i längden ruinerande. Det sistnämnda
bör äfven kunna vara klart för en hvar, och således äfven för icke
jordbrukare, om man nemligen tager i betraktande under hvilka olika förhållanden
produktionen måste åstadkommas i vårt land emot hvad förhållandet
är inom de af naturen mera gynnade länderna. Det är ju gifvet,
att i våra dagar det land, som har ett hårdare klimat, mindre bördig jord,
ogynsammare lokala förhållanden, hvilka ej medgifva något nämnvärdt
arbetes utförande med maskiner, utan hufvudsakligast med handkraft, skall
under täflan med de länder, som i nämnda afseenden ega stora fördelar,
duka under i konkurrensen. Att den nämnda skilnaden i produktionsvilkoren
för det mindre väl lottade landet måste göra en täflan mera outhärdlig
nu än förr, må vara beroende på vår tids utvecklade kommunikationsväsende.
Afståndet staterna emellan, ja, de olika verldsdelarne emellan,
har liten och i vissa fall alls ingen betydelse nu mot förr. Grenom jernvägars
byggande i snart sagdt alla länder, ångkraftens användande äfven vid sjötransporter,
hafvens ytterligare sammanbindning medelst kanalers upptagande
med mera, kastas numera det ena landets öfverproduktion in på det andra
landets marknad så hastigt och så billigt, att ingen knappast anat något

Motioner i Andra Kammaren, N:o 136.

dylikt för ännu 15 å 20 år tillbaka. Att under sådana förhållanden ett
af naturen gynnadt land, sådant som t. ex. Amerika, skall med sin öfverproduktion
rent af nedgöra ett af naturen mera styfmoderligt behandladt
land, som t. ex. vårt, det torde följa af sig sjeiftj för så vidt icke åtgärder
vidtagas till förhindrande deraf.

Och någon utväg i sådant afseende torde för närvarande ej stå oss
till buds på annat sätt än medelst införande af lämpliga skyddstullar.

Hvad nu är anfördt såsom skäl för något skydd åt spanmålsodlingen,
får jag i tillämpliga delar åberopa äfven som skäl för skyddstulls åsättande
å de förädlade jordbruksalster, hvilka hittills ej äro sådan påförda, samt å
potatis och gräsfrö.

Beträffande tullhelöppen, har jag trott det rigtigast vara, att i det
närmaste upptaga bevillningsutskottets fjorårsförslag.

På grund af hvad jag sålunda anfört och med stöd i öfrigt af hvad
bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 1 vid 1887 års första riksdag
framhållit, tillåter jag mig vördsamt anhålla,

det Riksdagen ville besluta följande införselstull:
Spanmål, omalen, alla
slag, med undantag af

hafre och vicker......... Malen spanmål, mjöl och	pr	100	kilogram 2,oo	kronor,
gryn, alla slag - -.......	l	■»	» 3,50
Kli, alla slag ..................	»		» 0,30
Malt, äfven krossadt......-	»	»	s 2,50	»
Potatis ....................-..........	»	»	» 1,00
Frö, timotej -......—.....-...... D:o, klöfver- och andra,	ej	speci-	pr 1 kilogram	8 öre,
ficerade slag af frön-------			$ » »	15 »
Fläsk --------------------.............			. » » »	15 »
Kött -.............................-			3> » »	7 »
Smör, äfven konstgjord^			» » »	15 »
Ister .............-...................			3> 7> »	10 *

Stockholm den 28 januari 1888.

P. Pehr son,
Törneryd.