Motioner i Andra Kammaren, N:o 134

Motion 1893:134 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 134.

7

iiso 134.

Af herr N. Persson i Yadensjö, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utfärdande af bestämmelser, afseende
förebyggande af missbruk vid beredning af och handel
med ost, hvari ingår annat än af mjölk, framstäldt
fettämne.

Vid nästlidet års lagtima riksdag föreslog jag, att Riksdagen måtte i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af nådig förordning,
hvari de bestämmelser, som meddelats till förebyggande af margarins
missbruk vid beredning af och handel med smör, i tillämpliga delar
utsträcktes att jemväl gälla vid beredning af och handel med ost, hvari
inginge annat än af mjölk framstäldt fettämne.

Andra Kammarens tillfälliga utskott tillstyrkte antagande af motionen,
enär, äfven om det teoretiskt kunde synas att någon särskild lagstiftning
angående beredning af och handel med margarinost icke vore erforderlig,
då, om den vore god och bure sitt rätta namn, såväl dess tillverkning
som handel dermed borde vara fri, men om den utbjödes under falskt
namn af sötmjölksost eller, än värre, om vid tillverkningen användts orent
oleomargarin eller andra fettämnen af för helsan skadlig beskaffenhet,
utbjudaren gjorde sig skyldig till straff enligt 13 eller 3 § i 22 kap.
strafflagen, saken stälde sig helt annorlunda i praktiken, då den stora
allmänheten hvarken förmådde igenkänna varan för hvad den vore eller
än mindre lagligen bevisa, hurudan den vore.

Utskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren, men föll deremot
förslaget i Första Kammaren med 58 nej mot 35 ja i öfverensstämmelse

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 134.

med samma kammares tillfälliga utskotts afstyrkande hemställan, hufvudsakligen
grundande sig dels på att, med hänseende till den längre tid ost
måste förvaras, innan den slappes ut i marknaden, man icke skäligen
kunde befara, att vid dess tillverkning användes skämda ämnen, i hvilken
händelse varan skulle befinnas förstörd redan före den tid, då den borde
vara mogen, dels på den stora fördel, tillverkningen skulle tillskynda landtmannen,
som vunne afsättning för sin skummjölk, och köparne, hvilkaerhölle
ett närande födoämne till billigt pris.

Att skadliga ämnens användande vid tillverkningen skulle, innan
osten utbjödes, göra den derför omöjlig, det vill säga gåfve sig uppenbarligen
till känna vid blotta yttre påseendet, torde emellertid, rätt sedt, vara lika
oantagligt, som att fördelen för landtmannen af den förespeglade ökade
afsättningen af skum mjölk skulle uppväga förlusten å sötmjölk i följd af
omöjligheten för tillverkaren af sötmjölksost att utstå den illojala konkurrensen
med margarinostfahrikanten. Hvad åter vidkommer fördelen
af ett närande födoämne till billigt pris, minskas ej denna genom att
tillverkaren tillbålles gifva sin vara dess rätta namn, hvarom endast och
ingalunda om förbud mot margarinost, om den eljest är för helsan oskadlig,
är fråga i motionen.

Blott saken blir utredd och rätt uppfattad, skall, hoppas jag, motståndet
förstummas, och tillåter jag mig derför härmed å nyo hemställa,

att Riksdagen må besluta i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af nådig
förordning, hvari de bestämmelser, som meddelats till
förebyggande af margarins missbruk vid beredning af
och handel med smör, i tillämpliga delar utsträckas
att jemväl gälla vid beredning af och handel med ost,
hvari ingår annat än af mjölk framstäldt fettämne.

Om hänvisning till vederbörligt utskott hemställes.

Stockholm den 28 januari 1893.

Nils Persson.