Motioner i Andra Kammaren, N:o 132

Motion 1892:132 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 132.

21

gängliga medel förskjuta hvad som för ifrågavarande
ändamål under innevarande år erfordras.

Stockholm den 30 januari 1892.

Christian Lovén. '' Aug. Wijkander.

I

f, liäV

N:o 132.

♦

Af herr S. J. Boéthius, om beviljande af ett extra anslag å 1,000
kronor till historiska seminariet vid Upsala universitet.

Såsom ett af de kraftigaste medel att göra de högre vetenskapliga
studierna vid våra -universitet lifaktiga och fruktbärande erkännes allmänt
seminarieinstitutionen. I den genom kongl. brefvct af den 17 april 1891
genomförda universitetsreformen intager den också ett framstående rum, och
Riksdagen har redan för flera år sedan gifvit sitt erkännande åt dess betydelse
genom beviljandet af anslag på extra stat åt ett på olika afdelningar
arbetande filologiskt och ett matematiskt seminarium vid de båda statsuniversiteten
(i Upsala sedan 1878 och 1883). På sista tiden har ur enskilda
historiska öfningar, som under ledning af professoren H. Hjärne källos vårterminen
1885, höstterminen 1886, höstterminen 1889 och båda terminerna
1890, Vid Upsala universitet äfven ett historiskt seminarium uppstått, och
sedan universitetets kansler på den humanistiska sektionens tillstyrkan den
18 november 1890 stadfäst af professor Hjärne för detta seminarium utarbetade
stadgar, kan det nu anses såsom eu fast universitets institution. Det
inflytande, det utöfvat. på de historiska studierna, bär redan visat sig i högsta
måtto gynsamt, och till belysning häraf må ur redogörelsen för kongl. universitetet
i Upsala under det akademiska året 1890—1891 följande meddelas
om seminariets verksamhet: Höstterminen 1890 höllos 11 sammankomster och

22

Motioner i Andra Kammaren, K:o 132-

voro medlemmarne 20, vårterminen 1891 höllos 12 sammankomster och voro
medlemmarne 14 ordinarie och 6 extra ordinarie, under båda terminerna utarbetades
af medlemmar 21 vetenskapliga uppsatser, hvilka vid sammankomsterna
underkastades kritisk granskning, och under sistlidne hösttermin höllos
11 sammankomster och voro medlemmarne 14 ordinarie och 7 extraordinarie
och granskades 10 uppsatser. Utom granskning af uppsatser hafva äfven
förekommit diskussioner. Sammankomsterna hafva hållits i den filosofiska
fakultetens lokal och åt seminariets bibliotek har äfven plats beredts inom
det nya universitetshuset.

Ett väsentligt vilkor för arbetet inom seminarierna är, att dessa ega
möjlighet att förse sig med erforderliga vetenskapliga hjelpmedel, hvilka ständigt
skola vara för deltagarne tillgängliga, och detta behof kan tydligen icke
tillgodoses genom universitetsbiblioteket, af hvars bokförråd så betydliga delar
icke kunna få fastlåsas vid särskilda institutioner, förutom det att vissa af
de för seminarierna erforderliga hjelpmedlen icke alls ingå i bibliotekets samlingar.
I detta hänseende har det historiska seminariet arbetat under synnerligt
ogynsamma förhållanden i jemförelse med de andra ofvannämnda fasta
seminarierna, hvilka genom Riksdagens frikostighet under flera år haft betydliga
anslag. Att det ändock kunnat verka med så mycken framgång har
berott af, att svenska akademien frikostigt donerat till det samma en samlingböcker,
hufvudsakligen hörande till Sveriges äldre historiska literatur, att det
af Kongl. Maj:t erhållit ett tillfälligt anslag af 400 kronor samt att genom
afgifter af deltagarne och gåfvor af enskilda ytterligare 265 kronor anskaffats
till bokinköp. När man betänker, att det matematiska, seminariets årsanslag
är 1,500 kronor och att hvar och en af det filologiska seminariets afdelningar
i Upsala hittills åtnjutit ett årligt anslag af 1,000 kronor, ligger det
emellertid i öppen dag, huru otillräckliga de medel varit, hvaröfver det historiska
seminariet hittills förfogat. Grenom svenska akademiens ofvan omtalade
donation har visserligen ett ej obetydligt material erhållits för öfningar
i den svenska historien, men deremot saknas ännu nästan alldeles dylikt material
för öfningar inom historiens öfriga områden, och dessa kunna naturligtvis
icke åsidosättas, allra minst nu, då de nya föreskrifterna om den akademiska
undervisningens ordnande stält så mycket större anspråk på den
med seminariet förbundna lärareverksamheten. Också ingick professor Hjärne
den 29 maj 1891 till den humanistiska sektionen med anhållan om dennas
förord till att för det historiska seminariets räkning måtte begäras ett anslag
på extra stat af 1,000 kronor att användas till anskaffande af vetenskapliga
hjelpmedel. Detta förord blef också gifvet. den 1 juni 1891, och med anledning
deraf uppförde det större akademiska konsistoriet i Upsala i sin skrifvelse
till kanslersembetet den 9 september 1891 ett sådant anslag bland sina

Motioner i Andra Kammaren, N:o 132. 23

riksdagspetita. Kongl. Maj:t har emellertid icke nu till Riksdagen framlagt
någon proposition härom, men då det synes mig i hög grad vigtigt, att denna
så lofvande unga institution må beredas möjlighet till kraftig utveckling,
vågar jag vördsammast hemställa,

att Riksdagen ville till det historiska seminariet vid
Upsala universitet bevilja ett anslag på extra stat af 1,000
kronor att användas till anskatfandet af vetenskapliga
hjelpmedel.

Stockholm den 30 januari 1892.

S. J. Boethius.

0