Motioner i Andra Kammaren, N:o 131. 19

Motion 1893:131 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 131. 19

af nya eller bibehållande af redan befintliga försäljningsställen, finge
utöfva en sådan rösträtt, utan äfven angränsande kommuner och
sådana, som äro belägna på visst afstånd, t. ex. på mindre än en
mil, borde af lätt insedda skäl ega att deltaga i omröstningen, hvarvid
deras röster skulle åtnjuta samma värdeberäkning som den
förstnämnda kommunens, hvilken frågan närmast gälde.

Med anledning af hvad jag här anfört, får jag vördsamt
hemställa,

att Riksdagen må besluta, att inga nu befintliga
eller ifrågasatta nya spirituösa-försäljningsställen
inom en kommun må efter viss tid, t. ex.
efter den 1 januari 1894, få utöfva sin verksamhet
förr, än sådana omröstningar försiggått, som
här ofvan äro antydda.

Stockholm den 24 januari 1893.

J. Anderson

från Tenhult.

N:o 131.

Af herr J. Anderson i Tenhult, om skrifvelse till Kongl.

Maj i med begäran om utredning ock förslag rörande
indragning af kammarkollegium.

Vid den tid kongl. kammarkollegium tillkom och under eu
längre följd af år var denna institution för de administrativa ärendernas
behandling nödvändig; mångfaldiga och vigtiga voro de
ärenden kollegium då hade att behandla, ej minst sådana som rörde
skattläggningar. Under årens lopp hafva visserligen mindre och
obetydliga ärenden tillkommit, men deremot flera besvärliga och vidt -

20 Motioner i Andra Kammaren, N\o 131.

omfattande frågor från kollegium skilde såsom qvarnskatteanläggningar,
skattefriheter, indragning af hemman och jordar till staten,
hushållning med och utarrendering af statens domäner och skogar,
flygsandsplanteringar och mycket mera, som nu mera dels icke ifrågakommer,
dels blifvit öfyerflyttade på andra embetsverk, hvartill
kommer att grundräntorna blifvit för några år sedan fixerade för
att efter år 1904 alldeles upphöra, hvaraf följden blifvit att bemälda
kollegiums vigtigaste göromål upphört och således icke har samma
uppgift och betydelse som förr, hvaraf den slutsats måste dragas,
att kollegium nu mera icke har behof af den mängd arbetskrafter,
som förr voro behöfliga.

Af statistiska centralbyråns år 1881 utgifna aflönings- och
pensionsstatistik ser man hvilka ansenliga belopp som årligen utbetalas
för ifrågavarande statsinstution.

Af diarierna, som föras inom bemälda embetsverk, synes, som
målens antal ej vore så få, men om man granskar beskaffenheten,
får man lätt den uppfattningen, att en stor del af dem är af den
beskaffenhet, att största besväret med dem är att införa dem i
diarierna.

Skulle man bedöma kollegii verksamhet efter den långa tid
som åtgår, innan en del dit inkomna ärenden blifva pröfvade och
afgjorda, skulle man äfven kunna tro att tjenstemännen äro med
göromål öfverhopade, men om en undersökning företages, huru
sällan föredragning sker och under hvilka urgamla former som der
arbetas, kan man sannolikt äfven i denna del få en annan öfvertygelse.

För den invigde vill det synas, som ifrågavarande kollegium,
för att få sysselsättning, egnade sin tid åt allt för mycket underordnade
saker, t. ex. höjning af prisen å i markegångstaxorna upptagna
räntepersedlar med ett öre, säger 1 öre per kubikfot spanmål.
Då vanligen alla andra räntetagare äro nöjda och belåtna med de
pris, som vederbörande deputerade inför vederbörande myndigheter
i laga ordning åsatt, kan man göra sig den frågan: hvarför skall
staten då ej vara belåten? År det skäl att bekosta ett dyrbart kollegium,
som sysslar med dylika och andra underordnade frågor?

Jag bär icke tänkt mig att ifrågarande embetsverk för närvarande
kan helt och hållet indragas, men jag föreställer mig att
det kan reduceras till en mindre administrativ byrå med några få

Motioner i Andra Kammaren, N:o 131.

21

tjensteman och att afiöningen, som nu utgår med mer än hundra
tusen kronor, kan nedbringas till mindre än en tredjedel och har
jag vidare antagit, att den mängd äldre jordböcker och andra äldre
handlingar som i lokalen finnas, kunna efter nödig anordning inrymmas
i några få af rummen under tillsyn af en arkivarie och nödig
vaktbetjening.

Det kan icke finnas många inom Riksdagen, som numera
anse att staten behöfver en så dyrbar inrättning som den nu ifrågavarande;
tiden synes nu vara inne att göra en grundlig reduktion,
likasom att enträget påyrka, det inga tjenstemän hädanefter der
tillsättas annorlunda än på förordnande.

Redan för 24 år sedan hemstäldes om åtgärders vidtagande
till besparing i utgifterna för den civila administrationen. Sådant
ärende behandlades af särskild! utskott. (Se dess utlåtande n:o 1
vid 1868 års riksdag.)

Att Kongl. Maj:t och dess regering äfven tänkt sig, att
kongl. kammarkollegium bör undergå förändrad organisation och i
längden ej kan som sjelfständigt embetsverk anses, har man anledning
antaga, dä man läser andra stycket i kongl. kungörelsen
den 14 november 1879, n:o 50.

Då enskild motionär icke lärer kunna framkomma med fullständigt
detaljerad! förslag om kongl. kammarkollegii omdaning i nu
antydda syfte, har jag förestält mig, att för ändamålets vinnande,
skrifvelse till Kongl. Maj:t bör aflåtas med begäran om frågans
utredande och att Riksdagen dertill anslår nödiga medel.

Med anledning af hvad nu blifvit anfördt, får jag vördsamt
hemställa,

att Riksdagen i skrifvelse anhåller att Kongl.
Maj:t ville låta utreda och för nästkommande
riksdag framställa förslag:

l:o Om indragning af kongl. kammarkollegium
och att, om så finnes nödigt, i dess ställe
och i samma lokal inrättas en mindre kameralbyrå
med 3, högst 4 tjenstemän utom arkivarie
och vaktbetjening;

2:o att under tiden inga tjenstemän i kammarkollegium
tillsättas annorlunda än på förordnande
och

Bih. till liilml. Prat. 1893. / Sand. 2 Afd. 2 Band. 21 Höft. 4

22

Motioner i Andra Kammaren, N.o 131.

3:o att Riksdagen må besluta att till frågans
behöriga utredande anvisa ett förslagsanslag af
5,000 kronor.

Då denna motion afser att bereda en minskning i de ordinarie
statsutgifterna, öfver hvilka statsutskottet har att yttra sig,
anhålles om remiss till nämnda utskott

Stockholm den 27 januari 1893.

J. Anderson

från Tenhult.

Stockholm 1893, Köersners Boktryckeri.