Motioner i Andra Kammaren, N:o 129

Motion 1896:129 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

1

N:o 129.

Af herr S. 0. Nyländer m. fl., om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående afgäld från j or dafsöndring ar.

Vid 1893 och 1894 års riksdagar väcktes i Andra Kammaren motioner
om ändrade bestämmelser i fråga om skyldighet för afsöndrad jord
att till stamhemmanet utgöra årliga afgälder.

Lagutskottet, som behandlade denna fråga, gillade motionernas syfte
och anförde i sina utlåtanden bland annat, att de förutsättningar, hvilka
på sin tid varit bestämmande för skyldigheten att för afsöndrad jord
erlägga afgäld, i sammanhang med genomförandet af senaste tidens
skatteformer väsentligen förändrats och alltmer förlorat sin betydelse,
hvarför rättvisa och billighet torde påkalla en omgestaltning af det inbördes
förhållandet emellan stamhemman och derifrån afsöndrad jord.
Då det emellertid vore att vänta att, med anledning af Riksdagens skrifvelse
den 14 maj 1891, en kongl. proposition angående förslag till ny
lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring skulle till
följande års riksdag inkomma, och det vid sådant förhållande icke vore
ändamålsenligt att genom ny skrifvelse gå pröfning af nyssnämnda
förslag i förväg, hemstälde utskottet, att motionerna icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Detta utskottets utlåtande godkändes af Riksdagen, som derigenom
synes hafva till fullo erkänt såväl det origtiga uti nu rådande förhållande
beträffande afsöndrade lägenheters afgäld till stamhemmanen som
ock att rättvisa och billighet kräfva det förändring härutinnan vidtages.
Några ytterligare skäl för behöfligheten af ändrade bestämmelser uti
ifrågavarande hänseende torde det derför ej vara nödigt att här vidare
framdraga.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1890. 1 Rami. 2 Afd. 2 Band. 25 Haft. (N:is 129—192j. 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

Enda orsaken till att något skrifvelseförslag rörande denna fråga
ej då beslöts var — såsom förut blifvit antydt — inväntandet af Kong!
Maj:ts ofvannämnda proposition. Då emellertid någon dylik proposition
ännu ej till innevarande Riksdag inkommit och då det icke ligger inom
omöjlighetens område, utan snarare torde vara sannolikt, att, äfven om
en kongl. proposition, berörande någon eller några af förut omnämnda
frågor, skulle framdeles under riksdagens lopp afgifvas, densamma icke
kommer att i någon mån reglera eller innefatta bestämmelser, hvarigenom
här påpekade afsöndrade lägenheters skatteförhållanden till stamhemmanen
blifva på önskvärdt sätt ordnade, så våga vi nu till Riksdagens
förnyade ompröfning ånyo framdraga denna fråga, hvars snara
lösning synas vara af stort behof påkallad, och hemställa vi alltså vördsamt,

att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det Kongl. Mäj:t täcktes låta utreda och
för Riksdagen framlägga förslag derom, huru och på
Indika vilkor egare till afsöndrad jord må befrias från
erläggande af den afgäld till stamhemmanet, som beräknats
utgöra eller anses motsvara andel i grundskatter
och indelningsverk samt öfriga allmänna utskylder
och besvär, hvilka dels upphört, dels afskrifvits
eller enligt redan fattade beslut komma att afskrifvas,
dels ock numera utgå efter fastighetens taxeringsvärde.

Stockholm den 28 januari 1896.

L. J Jansson.

Oskar Nyländer.

Sten Nordström.

Carl Persson.

P. Svensson.