Motioner i Andra Kammaren, N:o 121

Motion 1897:121 Andra kammaren

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.

vande, sona låter i länskungörelserna på statsverkets
bekostnad offentliggöra detsamma; egande den, som
— — — uppläst (lika som förut).»

Stockholm den 29 januari 1897.

Oskar Erickson.

N:o 121.

Af herr A. Andersson i Olsbenning, angående åsättande af tull
å tack- och barlastjern samt skrot.

Under förlidet års riksdag hemstälde dåvarande ledamoten af Andra
Kammaren herr Wijkander uti sin motion n:o 164, att Riksdagen ville
besluta tullfrihet för den i tulltaxan upptagna posten »Tack- och barlastjern
samt skrot», som allt sedan år 1892 utan olägenhet för någon fatt
åtnjuta ett tullskydd af 80 öre per 100 kilogram. På lotten blef denna
tullfrihet af bevillningsutskottet beslutad, hvaremot alla Första Kammarens
utskottsledamöter reserverade sig. Då frågan förekom till behandling
inom Riksdagen, beslöt Första Kammaren, utan votering, att bibehålla
den förutvarande tullsatsen; detta oaktadt försök gjordes att ställa
denna fråga i nära sammanhang med den beslutade revisionen af mellanrikslagen,
som genom den ifrågavarande tullens afskaffande skulle i
väsentlig grad tillfredsställa Norges önskningar och således underlätta
underhandlingarna för ernåendet af en tillfredsställande ny mellanrikslag;
men huru denna eftergift från svensk sida misslyckades, hafva vi
redan erfarit.

Andra Kammaren beslutade deremot tullfrihet, hvadan frågan slutligen
afgjordes genom gemensam votering, och utföllo rösterna i Första
Kammaren för tullens bibehållande med 108 ja och 40 nej och i
Andra Kammaren med 75 ja mot 146 nej, hvadan Riksdagen beslutade
i öfverensstämmelse med nej-propositionen. Alltså hade man lyckats
att utan allt gagn åstadkomma en lucka i det protektionistiska systemet.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 122.

9

Då borttagandet af denna skyddstull emellertid är till olägenhet
inom många trakter af vårt land, der mindre tackjernshyttor fortfarande
äro i gång, men der malmernas beskaffenhet är sådan, att det erhållna
tackjernet ej lämpligen kan afsättas annat än såsom gjuttackjern, får
jag, med åberopande i öfrigt af de skäl, som uti bevillningsutskottets betänkande
n:o 21 under förra riksdagen af reservanterna för denna skyddstulls
bibehållande blifvit anförda, vördsamt föreslå:

l:o) att Riksdagen ville besluta att å tack- och
barlastjern samt skrot åsätta en tull af 80 öre per
100 kilogram;

2:o) att, om detta mitt förslag vinner Riksdagens
bifall, Riksdagen för sin del beslutar att tullen å tackoch
barlastjern samt skrot vinner tillämpning så fort
som möjligt.

Stockholm den 28 januari 1897.

Anders Andersson.

N:o 122.

Af herr S. G. von Friesen, om uteslutande ur 1898 års riksstat af
det för bevillning af fast egendom samt af inkomst beräknade
belopp.

Af den redogörelse för fonden för reserverade medel, som i rikshufvudboken
för år 1895 är lemnad, finner man, att öfverskottet å 1895
års statsreglering uppgår till kronor 14,167,999: 84, samt att vid 1895
års slut fans en då — och ännu — odisponerad tillgång af kronor
14,229,457: 61 i nämnda fond. Vidare kan man af det utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 14 januari innevarande år, som
under rubriken »Inkomstberäkningen» är bilagdt statsverkspropositionen
till innevarande Riksdag, inhemta, att statsregleringen för år 1896 anUih.
till lli/:sd. Prof. 1827. 1 Sami. 2 Afd. 2 Hand. 22 Haft. 2