Motioner i Andra Kammaren, N:o 121 (Motion 1891:121 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.

N:o 121.

Af herr G. Elowson, om beviljande af statsanslag till befrämjande
af pedagogisk gymnastik vid landets folkhögskolor.

Såsom en vigtig sanning torde erkännas, att vid all uppfostran
kroppens utveckling och vård ej för mycket få ställas tillbaka för
själens odling. Redan i långt hänsvunna tider hade menniskorna kommit
till insigt derom, att en sund själ uti en sund kropp vore uppfostrans
mål. Gymnastiken, som hos forntidens civiliserade folk var
ett bildningsmedel af stor betydelse, hade likväl under tidernas lopp så
godt som upphört att finnas till. En förändring i detta hänseende har
dock redan inträdt. Man har nemligen under den nyaste tiden börjat
återupplifva gymnastiken vid våra lärdomsskolor och flickskolor. Beträffande
åter folkskolorna på landet har gymnastiken hittills vunnit
högst ringa insteg. Skälen härtill äro visserligen flera. Exempelvis
kan framhållas, att såväl ändamålsenliga lokaler som dugliga instruktörer
saknas. Men framför allt torde en rätt insigt fattas om gymnastikens
betydelse för de kroppsarbetande klassernas barn.

Erfarenheten visar, att, hvar helst gymnastiken vunnit erkännande,
der vinner den ock allt mer och mer terräng, beroende hufvudsakligen
derpå, att densamma alstrar ej endast styrka och helsa utan
tillika glädje, lifskraft och lefnadsmod. För öfrigt synes det vara
öfverflödigt att här orda om den svenska gymnastikens uppfostrande,
utvecklande och lielsobringande kraft.

Genom exemplets magt borde man söka att på landsbygden
vinna en lifligare anslutning till gymnastiska öfningar. Många af
de nu befintliga hindren för dessa öfningar skulle då helt visst bortfalla
i följd af det vunna medvetandet om gymnastikens gagnande inflytande.
I vårt grannland Danmark har gymnastiken vunnit insteg
äfven på landsbygden. På många ställen ser man der »öfningshus»,
dit ungdomen samlas till idkande af gymnastiköfningar. Den danska
Bill. till Riksd. Prof, 1891. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 19 Höft. 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.

folkhögskolan har tagit initiativet härutinnan. En väsentligt medverkande
faktor härtill har varit medvetenheten om gymnastikens betydelse
för väckandet och stärkandet af fosterlandskärleken. Väl inseende,
att fysisk styrka, parad med andlig kraft, är en god grundval
för ett folks sjelfständighet, har derför danska folket med entusiasm
omfattat de gymnastiska öfningarna.

Äfven inom den svenska folkhögskolan hafva röster höjts för införande
af ordnade gymnastiköfningar. Betydelsen af dessa härvidlag
är påfallande. Ifrågavarande skola har nemligen till mål att på kort
tid bibringa största möjliga praktiska vetande och på samma gång
söka väcka hos sina elever håg och lust för nyttig verksamhet, för
ädla . och rena tidsfördrif samt derjemte motverka liknöjdhet och försoffning.
Skall detta i någon väsentlig mån lyckas, bör det medel,
som ligger uti gymnastikens väckande kraft, ingalunda lemnas obegagnadt.

Folkhögskolans elever utbyta vid ankomsten till skolan merendels
ett rörligt lif emot ett stillasittande. Denna hastiga öfvergång är
stundom menlig för deras helsa. Mot följderna häraf har gymnastiken
visat sig såsom ett utmärkt botemedel. Men på de flesta ställen saknas
både lokal och materiel äfvensom lämplig lärare. Skolornas ekonomi
medgifver icke heller dessa bristers afhjelpande, för så vidt icke
staten ^i någon mån dertill bidrager.

Årligen besökes den svenska folkhögskolan och den med henne
på flera ställen förenade landtmannaskolan af ett alltjemt växande antal
elever. Enligt uppgift uti Kongl. Maj:ts berättelse om hvad i rikets
styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit hafva folkhögskolorna
under år 1890 undervisat 642 manliga och 262 qvinliga
eller tillsammans 904 lärjungar. Finge dessa ynglingar och flickor
komma i åtnjutande af ordentlig gymnastikundervisning, skulle ej endast
för dem sjelfva nyttan blifva märkbar, de skulle ock helt visst
efter återkomsten till hemmet från skolan i väsentlig grad bidraga till
att göra gymnastikens betydelse känd och erkänd på landsbygden.

Under förutsättning att de särskilda folkhögskolorna under den
närmaste tiden komma att till antalet utgöra 25 stycken och att ett
anslag af 1,000 kronor kunde ifrån statens sida vara ett lämpligen afpassadt
belopp såsom bidrag till gymnastikens ordnande vid hvar och
en af dessa skolor, blefve den erforderliga summan 25,000 kronor.

Då staten i förhållande till hela omkostnaden för folkhögskolorna
uppträdt såsom stödjande, men skolornas upprätthållande för öfrigt ansetts
vara, om man frånser elevernas egna bidrag, en kommunal ange -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.

lägenhet, så torde eu likartad fördelning emellan staten å ena sidan
och vederbörande kommuner å den andra böra bibehållas jemväl i afseende
på kostnaden för undervisningen i gymnastik. I följd häraf
må folkhögskolorna vidkännas skyldigheten att med det bidrag, som
af statsmdel kan erhållas, anskaffa behöflig lokal och redskap för de
gymnastiska öfningarna äfvensom aflöna kompetent lärare eller lärarinna.
Beträffande omfånget för undervisningen i gymnastik synes det,
som borde föreskrift derom meddelas af Kongl. Maj:t. Likaledes torde
Kongl. Maj:t böra lemna de närmare bestämmelser, som kunna anses
nödiga angående sättet för statsbidragets lyftande äfvensom för inspektion
af den gymnastiska undervisningen.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit,hemställer jag vördsammast:

att Riksdagen måtte bevilja och till Kongl. Maj:ts
disposition anvisa ett förslagsanslag å 25,000 kronor
till befrämjande af pedagogisk gymnastik vid landets
folkhögskolor;

att Riksdagen vid anmälan af sitt beslut härom
ville anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes lemna närmare
föreskrifter angående omfånget af den gymnastiska
undervisningen och inspektionen af densamma samt
angående sättet för statsbidragets lyftande;

att Riksdagen ville fastställa det bidrag, som
hvarje folkhögskola, der undervisning i gymnastik till
föreskrifvet omfång på ett nöjaktigt sätt meddelas,
eger att uppbära, till 1,000 kronor; samt

att det må åligga folkhögskola, som önskar
komma i åtnjutande af detta bidrag, att ej mindre
vidkännas alla öfriga kostnader för de gymnastiska
öfningarnas ordentliga upprätthållande än äfven underkasta
sig den inspektion, som Kongl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.

Om remiss till statsutskottet anhålles.
Stockholm den 28 januari 1891.

Gullbr. Elowson.