Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1874:121 Andra kammaren
Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.
1
N:o 121.
Af Herr S. MägflllSSOll: Om ''förflyttning af veterinärinstitutet i Stockholm
till Skara, samt om anslag för Skara veterinärinrättning.
Ett rationel landtbruk förutsätter eller hvilar alltid på en god husdjursskötsel.
Båda delarne såsom ett helt utgöra också för de flesta länder grundvalen
för deras ekonomiska lycka och välbefinnande. Hvad här särskilt vårt land
beträffar, så må man väl med glädje erkänna, att jordbruket, om det än drifves
mer och mindre rationelt, är i ett prisvärdt framåtskridande. Med ledsnad måste
man dock tillstå att den andra delen, eller boskapsskötseln ej gått, som den bort,
före, utan befinner sig på en lägre ståndpunkt än det rena jordbruket eller sädesodlingen
i allmänhet. Detta är icke som det bör vara, aldraminst nu då kreatursprisen
äro så höga och afsättningen på den utländska marknaden så liflig. Visserligen
bör denna gynsamma konjunktur icke litet bidraga till eu bättre omvårdnad
om våra husdjur, hvarigenom så småningom den terräng boskapsskötseln förlorat,
eller åtminstone bör intaga, kan återvinnas; men detta är icke nog; ty med
det värde som våra millioner husdjur hafva — och det än större de kunde haft
och bör få — är deras förädling, deras vård under såväl friska som sjuka tillståndet
af så stor, ja snart sagdt omätlig, vigt, att man helt säkert ju förr ju heldre bör
göra allt för att vinna de fördelar eu välbeställd boskapsskötsel medför. Härmed
vill jag icke neka eller underkänna de vackra bemödanden, som staten, korporationer
och enskilda gjort och gör för förädlingen och en bättre omvårdnad om
våra husdjur under det friska tillståndet; men deremot står behofvet af deras
lämpliga behandling vid sjukdomstillfällen långt tillbaka, hufvudsakligast af brist i
anordningen af veterinärundervisningen. Denna brist kan icke den enskilde afhjelpa
utan statens mellankomst, och ju mera man inser husdjurens värde och vigt,
ju mera måste man arbeta för att denna brist blir med snaraste afhjelpt. FramBih.
till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 11 Höft. 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.
ställningar hafva icke heller i detta afseende saknats; ty både Riksdagen, landtbruksmöten,
komiterade och flera sakkännare hafva vitsordat behofvet'' af veterinärväsendets
bättre ordnande; men med undantag af att eleverne vid Skara veterinärinstitut
blifvit förbjudne praktisera och att ett anslag af mellan 6- a 700,000
R:dr sistlidne riksdag begärdes för att bygga något sorts palats för veterinärinstitutet
i Stockholm, känner jag icke att andra åtgärder blifvit för befrämjande af
denna vigtiga sak på senare tiden vidtagna. Som emellertid ärendet icke längre
tål uppskof, finner jag mig föranlåten att i min ringa mån söka, om möjligt, göra
något för undanrödjande af de hinder, som ställt sig i vägen för frågans skyndsammare
lösning.
Först och främst har en strid uppstått om man skall hafva tvänne veterinärinstitut
eller endast ett och i sammanhang dermed hvilken plats för det ena
eller andra institutet borde väljas.
Många omständigheter tala för att ett enda veterinärinstitut i riket vore
nog, så vidt detta ordnades med den omsorg som är nödig för att detsamma må uppfylla
sitt ändamål: att vara landets enda bildningsanstalt för danandet af dugliga
veterinärer. Då vid rikets nuvarande båda veterinärskolor vid 1872 års slut elevantalet
icke uppgick till flera än 26 stycken, nemligen vid Skara 15 och vid Stockholms
institut 11, så är endast detta förhållande för mig tillräckligt bevis, att icke
mer än ett veterinärinstitut för hela landet är behöfligt, helst då åsigterna synas
vara eniga derom att endast 300 veterinärer, spridda öfver hela riket, skulle kunna
i vanliga fall sysselsättas, och tvifvel lärer ej förefinnas att dessa platser — eller
behofvet af skickliga veterinärläkare — kunna rekryteras bättre från ett läroverk,
som är fullständigt, än från tvänne ofullständiga och sämre ordnade, sådana som
dem vi nu hafva.
Men i fråga om platsen, eller den ort inom riket, hvarest detta institut
bör förläggas för att bäst kunna verka, derom torde meningarne vara mera delade.
För ett moget bedömande deraf, anser jag vara af vigt att taga i öfvervägande,
eller att tillse, det institutet förlägges på den plats, der mesta tillgången på husdjur
finnes, der följaktligen i större mängd sjuka djur till behandling förekomma.
Man får ock i detta hänseende en god ledning af de sednaste, från båda nuvarande
instituten, afgifna årsberättelserna, ur hvilka framgår:
Att vid Stockholms institut under år 1872 — sedan man fråndraga det för
olika ändamål besigtigade och observerade antal af 545 hästar, 877 nötkreatur,
132 får, 89 svin, 7 fåglar och 33 hundar — sjukbehandlats endast 1,260 hästar,
215 nötkreatur, 5 får, 23 svin, 15 fåglar, 866 hundar, 101 kattor och en elefant.
— summa 2,484 djur. Då deremot vid Skara veterinäranstalt under året, räknadt
från den 30 Augusti 1871 till samtna dag 1872, sedan afdragits från räkningen
besigtigade och observerade, sjukbehandlats 1,287 hästar, 682 nötkreatur, 164 får,
242 svin, 53 hundar, 26 kattor och 50 foglar. — summa 2,504 djur.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.
3
Ehuru icke vid inrättningen i Skara förekommer till behandling den mängd
hundar och kattor som vid institutet i Stockholm, så har man ändå, enligt ofvan
anförda siffror, gifvet, att sjukbehandlade djurantalet vid inrättningen i Skara vida
öfverstiger det antal som såsom sjuka förekommit till behandling vid institutet i
Stockholm; ett förhållande som är lätt förklarligt, då man vet att orten kring Skara
icke såsom Stockholm och dess omgifningar är inbunden biand sjöar och berg.
Staden Skara är nemligen belägen på en af landets vackraste och bördigaste slätter,
der boskapsskötseln visserligen redan nu står i högt fiol’, men också mer och
mer uppdrifves och följaktligen mängden af boskap, som kommer att bli föremål
för institutets verksamhet, i förhållande dertill årligen ökas. Skara synes mig sålunda
i omförmälda hänseende vara mera lämplig plats för förläggande af rikets
enda veterinärinstitut än Stockholm.
Jag anhåller nu få tillse, huruvida icke från finansie! synpunkt betraktadt
Skara har ett afgjordt företräde framför Stockholm för placerandet af ett veterinärinstitut.
Skara veterinärinrättning, som hittills, ehuru med tynande lif, arbetat sig
fram med — oberäknadt lärarnes af staten utgående löner — endast 4,100 R:dr årligt
statsanslag, har dock af Kongl. Maj:t i dess nådiga proposition om statsverket
nu ihågkommits derigenom att förslag framställts, det Riksdagen måtte besluta att,
till uppförande af ny smedja in. m., anvisa ett extra anslag för eu gång 10,000
R:dr, samt såsom förökning i årliga anslaget 10,000, R:dr hvarefter inrättningen med
en sammanlagd årlig uppoffring från staten af 14,100 R:dr, deri äfven den af Kongl.
Maj:t föreslagna löneförhöjning eller dyrtidstillägg af 30 proc. vore inbegripna,
skulle bli i stånd att uppfylla sin bestämmelse såsom veterinärläroverk. Med ifrågavarande
årliga anslag som, sammanlagdt med inrättningens egna inkomster, uppgår
till 18,590 R:dr, jemte tillökning af lön till den vidare behöfliga lärarepersonalen,
skulle rikets enda veterinärinstitut kunna förläggas til! Skara, alldenstund inrättningen
tillhörande lokaler kunna rymma flera elever än de som för närvarande
studera vid båda inrättningarne, Skara och Stockholm.
Deremot om institutet skall, i enlighet med Kong!. Maj:ts nådiga proposition
till Riksdagen, å ny plan uppbyggas i Stockholm och der förblifva, har föreslagits
till denna storartade byggnad 579,770 R:dr. Summan är nog stor, men i
en tid då arbete och materialier stå minst 50 proc. högre än då Kongl. Maj:ts
proposition i samma syfte förra året uppgjordes, torde man få befara att samma
byggnadsanslag 634,000 R:dr, som vid sistlidne riksdag begärdes, icke blir alls för
högt tilltaget.
Då härtill kommer det årliga anslaget, 31,200 R:dr, må man förvånas öfver,
att det ens kunnat med allvar sättas i fråga försöka binda institutet qvar i Stockholm,
enär IJernqvistska inrättningen i Skara, med hus, qvarnar, jord och skogar,
botanisk trädgård m. m. var att tillgå, och der, som jag förut antydt, alla behöfliga
4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.
lokaler finnas, sedan man endast uppför den förut omnämnda, beslutade nya smedjan
samt utför några små vidare förändringar, allt för en kostnad af 10,000 R:dr.
Det är sålunda icke allenast i veterinärkunskapens intresse utan äfven i
sparsamhetens, som eu förflyttning af veterinärinstitutet bör ega rum till Skara; ty
staten har ju då i behåll nybyggnadskostnaden samt kan försälja den del af institutets
i Stockholm egendom, hvilken icke behöfves för andra ändamål.
Många andra skäl skulle vidare kunna andragas för den af mig antydda
förflyttning af ifrågavarande institut. Lefnadskostnaden för de ynglingar, som egna
sig åt veterinärstudiet, skulle i Skara bli billigare än i Stockholm, och hvad bättre
vore, torde faran för de yppiga vanor, som sa lätt i hufvudstaden alstras, vara
aflägsnad och mera stillhet och flit vid studiet i stället råda.
Mitt förslag afser ingalunda att beröfva Stockholms stad och dess omnejd
nödig sjukvård för sina husdjur, ej heller att lata der förlagda regementen af
arméen, för vården af sina sjuka hästar, sakna skickliga veterinärer. Eu veterinärklinisk
anstalt bör derföre inrättas i hufvudstaden, hvarest praktisk undervisning i
husdjursskötsel och hofbeslagslära erhalles. Någon, del af institutets byggnader
torde för inrymmandet af en sådan anstalt vara tjenliga.
Men då den organisation af veterinärläroverken, som jag åsyftar och ofvan
antydt, icke i detalj kan ordnas vid innevarande riksdag, anser jag mig nu endast
böra föreslå:
att Riksdagen måtte, med afslag af Kong!. Majrts framställning
om anslag till nya byggnader för veterinärinstitutet i Stockholm,
i eu underdånig skrifvelse uttala dessa åsigter: att endast ett
fullständigt veterinärinstitut är för landet behöfiigt, att detta
måtte, såsom medförande stora ekonomiska fördelar utan att
dess vetenskapliga ändamål derigenom förringas, förläggas till
Skara, att likväl eu veterinärklinisk anstalt inrättas i hufvudstaden,
hvarest praktisk undervisning i husdjursskötsel och
hofbeslagslära erhålles, att lärokursen vid landets enda fullständiga
veterinärinstitut i Skara anordnas uti tvenne afdelningar,
en högre och eu lägre, att inträdesfordringarne i högre
afdelningen böra blifva enahanda som nu för inträde vid veterinärinstitutet
i Stockholm, att fordringarne för genomgåendet
af denna afdelning ställas så höga, att lärjungen efter slutad
kurs har inhemtat fullständig kännedom om alla de ämnen,
som röra den veterinära vetenskapen, för att sedan blifva användbar
såsom lärare eller regements- och länsdjurläkare. att
inträdesfordringarne i andra eller lägre afdelningen likasom fordringarne
för utträdesexamen ställas lägre, dock att undervisningen
i denna afdelning blir så pass fullständig att elev der
-
5
Motioner i Andra Kammarm, N:o 121.
städes får inhemta tillräcklig kännedom om husdjursskötseln i
såväl friska som sjuka tillståndet samt husdjurssjukdomarnes
behandling i allmänhet, hvarigenom han göres skicklig till distriktdjurläkare
och sqvadroushästläkare, och slutligen, att Kongl.
Magt måtte för en sådan plans slutliga och snara fullbordande
till nästa Riksdag inkomma med förslag till härför nödiga medel
och öfriga anordningar, som kunna vara behöfliga lör att underställa
Riksdagens hörande; samt
att Riksdagen likväl nu genast behagade till Skara
veterinärinrättning bevilja de anslag Kongl. Maj:t i sin nådiga
proposition N:o 1 äskadt, dock att de 10,000 R:dr, som äro
afsedda för läroanstaltens nya utgiftsstat, endast uppföras som
extra anslag att utgå under år 1875, eller intill dess staten
för det fullständiga veterinärinstitutet derstädes kan hinna att
i sin helhet ordnas.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1874.
s S. Magnusson.
Häruti instämma:
♦
Per Benjaminsson,
från Elfsborgs län.
Joll. Jonsson.
J. W. Bandqvist.
Bengt Olofsson.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket