Motioner i Andra Kammaren, N:o 121 (Motion 1867:121 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.

N:o 121.

Af Herr El''iC ErSSOII! Om posthemmans befrielse från postföringsslcyldighel
samt om anvisande för ändamålet af ett reservationsanslag.

En fråga, som under många föregående riksdagar utgjort föremål för Ständernas
öfverläggningar och beslut, är den: om posthemmanens befrielse från postforslingen,
emot utgörande af rotefrihetsafgift till Postverket och i öfrigt deltaga
i alla kommunala onera i likhet med andra hemman, samt att posterna borde,
helst i sammanhang med personbefordring, fortskaffas medelst dertill antagne entreprenörer
eller sådana beting, som för Postverket vore fördelaktigast.

Att denna princip blifvit vidtagen och i verket satt efter åtskilliga större
stråkvägar, är visserligen godt och väl; men efter alla de postvägar, der denna
reorganisation icke vidtagits, qvarstår samma befogenhet till klagan som förut,
enär dervarande posthemmans innehafvare hvarken blifvit befriade ifrån sitt onus
ej heller erhållit någon förhöjning i den ringa skjutslega Postverket består, oaktadt
posternas tyngd med hvarje år ökats och prisen å dagsverken och dragare
så betydligt stigit de sista 10 ä 15 åren. Ett sådant förhållande kan icke i längden
fortgå, utan att dessa hemmans innehafvare måste blifva ruinerade.

Det stadgandet, att postskjutsskyldigt hemman skall, för tillgodonjutande
af roteringsfrihet, skjutsa posten 312 mil på år för en lega af 40 öre per mil, är
för orimligt att längre böra fortfara, och då Postverket är ett Statens verk, så
böra Statsmagterna tillse, att en så af behofvet påkallad ändring eller rättelse snarligen
vidtages.

Sedan postmedlen numera till hela dess belopp, öfver 2 Millioner R:dr,
disponeras för Verkets underhåll och utveckling, och dessa medeleller inkomster år
efter år ökats, så synes det vara i sin ordning, att jordbruket befrias från skyldigheten
att fortskaffa posten eller att åtminstone derföre erhålla full ersättning,
hvilket nu bör kunna ske med Verkets egna inkomster, helst en stor del poster
numera befordras dels på jernvägar och dels med ångbåtar, hvilket otvifvelaktigt
måste bereda Postverket betydlig besparing i kostnad för postforslingen, jemförd

Motioner i Andra Kammaren, N:o 122.

med hvad den förut kostade medelst skjutshästar och diligenser; likväl och på
det den härmed åsyftade reorganisation af postbefordringen icke måtte förhindras
af brist på medel, torde ett reservationsanslag dertill böra anvisas, och då Kongl.
General-poststyrelsen i sin, den 20 December 1865 i underdånighet afgifna, berättelse
om Postverkets förvaltning, pag. 113, antyder, att en utgift af 31,500 R:dr
skulle drabba Verket “om utan posthemmanens anlitande, dessa poster blifvit med
beting eller gästgifveriskjuts befordrade11 så|synes denna summa, för händelse af
behof, böra för detta ändamål anvisas.

På de skäl, som nu i korthet blifvit anförda, vågar jag i öfverensstämmelse
dermed vördsamt föreslå Riksdagen att besluta:

att den postföringsskyldighet, som nu åligger posthemmanen,
måtte ifrån dem själ jas, emot utgörande af roteringsfrihetsafgift
till Postverket, och att dessa hemman sedermera deltaga
i alla kommunala onera lika med andra hemman, samt
att postbefordringen verkställes med derför antagne entreprenörer
eller med beting, och slutligen, att, för detta ändamåls
vinnande eller åtminstone denna pöstskjutslegas höjande till
hvad den rimligtvis bör vara i förhållande till annan skjutslega,
anvisa ett reservationsanslag af 31,500 B:dr att årligen
utgå, så länge behofvet deraf fortfar.

Stockholm den 28 Januari 1867.

Eric Er sson

från Westra Helsingland.

Häruti förena sig :

Ang. Danielsson Per Ericsson P O. Hörnfeldt

från Norrbottens län. från Gefleborgs län. från Wester-Norrlands län.

N:o 122.

Af Herr Eric ErsSOll: Om fortfarande anslag till den af Doktor O. Th.
» Sandahl i hufvudstadm inrättade medico-ymeumatiskd*anstalt.

De två sednast föregående Riksdagarne hafva, för de respektive statsregleringsperioderna,
beviljat ett anslag af 2,000 R:dr R:mt årligen till understöd för