Motioner i Andra Kammaren, N:o 120

Motion 1890:120 Andra kammaren

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 120.

N:o 120.

Af herr P. Svensson i Brämhult, om utseende af suppleanter för
ledamöterne af Andra Kammaren och för elektorer vid
af val af dessa riksdagsmän.

Bland de brister, som ännu förefinnas i vår riksdagsordning, är
efter mitt förmenande äfven den, att riksdagsordningen saknar bestämmelse
om, att suppleanter skola väljas för Riksdagens ledamöter. Riksdagsordningen
innehåller bestämmelser om, att Riksdagens kamrar ega
utse suppleanter, att, vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras
ställe inträda, äfvensom att suppleanter skola utses för fullmägtige i
riksbanken och riksgäldskontoret samt för statsrevisorerna.

I kongl. förordningen om landsting är föreskrifvet, att suppleanter
skola utses, icke allenast för de valde landstingsmännen, utan jemväl
för valmännen, och i kongl. förordningen om allmänt kyrkomöte stadgas,
att för hvarje ombud utses en suppleant att, i händelse af förfall för
ombudet i dess ställe i mötet deltaga.

Äfven kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet, jemte
flera författningar, påbjuda val af suppleanter.

Erkänner man behofvet och lämpligheten af att suppleanter för
dessa befattningar utses, så kan med skäl frågas: hvarför väljas icke
suppleanter för Riksdagens ledamöter? Denna fråga är efter mitt förmenande
så mycket mera befogad, som väl ingen lär kunna förneka,
att riksdagsmannabeftittningen är det vigtigaste och mest ansvarsfulla
uppdrag, som genom val kan komma någon medborgare till del, hvarför
ock hvarje tänkande man är och bör vara angelägen om, att såvidt
möjligt är, representationen alltid bör vara fulltalig. De olägenheter,
som af den antydda bristen ha förekommit, och framdeles kunna förekomma,
äro, att när under den tid Riksdagen är samlad, någon ledamot

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o 120.

antingen genom inträffadt dödsfall, eller af annan anledning afgår från
sin befattning, så måste nytt val anställas, hvilket ju alltid är förenadt
med lång tidsutdrägt, mycket, besvär och kostnader, och under tiden
måste den valkrets, hvars ledamot afgått, vara utan representant i
Riksdagen. Äfven vid inträffadt sjukdomsfall kan ju hända, att en eller
flera valkretsar en lång tid, ja till och med under en hel riksdag måste
sakna representant, hvarpå man diar exempel från 1885 års riksdag,
då representanten för en af Norrlands valkretsar, på grund af sjukdom,
ej en enda gång var i Riksdagen närvarande.

I de valkretsar, der riksdagsmannaval förrättas medelst elektorer,
händer icke sällan, att en eller flera elektorer på grund af förfall uteblifva
från valet, hvarigenom detta kan få en helt annan utgång, än
om alla för valet utsedde elektorer voro närvarande och aflemnade
sina valsedlar.

För att förekomma sådana olägenheter bör riksdagsordningen, i
likhet med förordningen om landsting, innehålla bestämmelse om, att
för hvarje elektor äfven utses en suppleant.

Som emellertid § 12 i riksdagsordningen medgifver riksdagsman
i Första Kammaren rätt, att vid valtillfället eller sedermera, mellan
riksdagar, afsåga sig befattningen, torde ej vara lämpligt att föreskrifva
val af suppleanter för denna kammares ledamöter.

Det torde ej heller vara af behofvet påkalladt, enär de korporationer,
som välja riksdagsmän i Första Kammaren -— landsting och
stadsfullmägtige — alltid äro färdigbildade, och således endast behöfva
kallas, hvadan någon lång tid för dessa vals förrättande icke bör ifrågakomma.
Med valen till Andra Kammaren är förhållandet annorlunda,
ty antingen valen förrättas medelst elektorer eller omedelbart, så fordras
ju en lång tid innan valen hinna bli afslutade.

Af det anförda torde vara tydligt, att i riksdagsordningen förefinnes
en brist, som bör afhjelpas, hvilket mycket väl kan ske genom
att i riksdagsordningen införa bestämmelser om, att för såväl ledamöter
af Andra Kammaren, som äfven för elektorer vid riksdagsmmaval till
Andra Kammaren utses suppleanter.

Hvad angår suppleanternas skyldighet att inträda i Riksdagen, så
har jag förestält mig, att det borde ske icke allenast vid hvarje fall,
då ledamot af kammaren af någon anledning under pågående riksdag
afgått från sin befattning, utan jemväl då ledamot, genom inträffadt
långvarigt eller obotligt sjukdomsfall, vore oförmögen att sjelf sköta
sin befattning.

På grund af hvad här i korthet blifvit anfördt, får jag vördsamt
föreslå,

14

Motioner i Andra Kammaren, N:o 120.

att Riksdagen ville besluta sådana ändringar i
och. tillägg till nu gällande riksdagsordning, att suppleanter
måtte utses såväl för Andra Kammarens ledamöter,
som äfven för elektorer vid val af riksdagsmän
i Andra Kammaren.

Anhålles vördsamt om remiss till konstitutionsutskottet, samt att
utskottet täcktes föreslå såväl ordalydelsen i lagtexten, som ock att
bestämma, i hvilka paragrafer ändringar och tillägg böra göras.

Stockholm den 27 januari 1890.

P. Svensson.