Motioner i Ändra Kammaren, N:o 11

Motion 1895:11 Andra kammaren

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 11.

3

N:o 11.

Af herr S. Nordström, om ändrad lydelse i vissa delar af
kongl. kungörelsen den .28 september 1883 angående
odlingslån.

Sedan en lång följd af år har staten i form af lån understödt den
enskilda företagsamheten vid utförandet af större vattenaftappningar samt
torrläggning och odling af sänka marker. Det har emellertid visat sig, att
de vilkor, på hvilka dessa lån blifvit beviljade, varit allt för hårda, hvadan
icke heller denna förmån kunnat anlitas i den utsträckning som eljest
önskvärdt varit. Visserligen har Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Magt
den 5 maj 1885 för sin del beslutit annuitetens nedsättande från tio till
åtta procent, hvaraf 4 Vs procent såsom ränta och 3V2 procent såsom
amortering, hvilken åtgärd blifvit af Kongl. Maj:t sanktionerad enligt kongl.
kungörelsen den 19 maj samma år (Sv. Förf.-saml. n:o 33). Men sedan den
tiden har låneräntan i den allmänna penningmarknaden i väsentlig grad
sjunkit, och då dylika lån väl hufvudsakligen böra afse att gagna det allmänna
och icke att bereda staten inkomst, så torde tiden nu vara inne, att
en ytterligare nedsättning hädanefter medgifves, synnerligast som lånevilkoren
i öfrigt är sådana, att det icke gerna är möjligt att staten skall
kunna förlora på dessa lån.

En så kort amorteringstid, som 19 år, har dessutom visat sig mycket
hinderlig för dylika företags genomdrifvande, enär ecklesiastika och andra
boställen deri ofta måste ingå och man icke får förtänka en indelningshafvare
eller arrendator af dylik egendom, att han, om möjligt, motsätter
sig ett företag, som för honom måste blifva oskäligt betungande.

* Enligt mom. 12 i kongl. kungörelsen den 28 september 1883 angående
odlingslån (Sv. Förf.-saml. n:o 46) föreskrifves, att icke någon ränta eller

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 11.

kapitalafbetalning erlägges under de första fem åren från första lyftningsdagen,
men att räntan för dessa fem år tillägges kapitalet, som sedermera
amorteras i föreskrifven ordning. Det kan likväl med skäl ifrågasättas,
huru vida icke detta vilkor är allt för mycket betungande och har för visso
tillbakahällit månget odlingsföretags genomdrifvande. Om någonsin skaldens
ord »att eröfra Finland inom Sveriges gränser åter» i bokstaflig mening
kan tillämpas, så är det väl i fråga om dylika odlingsföretag, som oundgängligen
måste gagna hela vårt land såväl direkt som indirekt. Då man
dertill besinnar det betryck, hvarunder jordbruksnäringen sedan många år
suckat, så borde det väl icke vara mer än billigt och rättvist, om staten
med en så obetydlig uppoffring som fem års räntefrihet å dylika lån i någon
ringa mån underlättade denna närings bestånd och utveckling.

Vidare har uppmärksamheten blifvit fäst derå, att vederbörande
myndigheter gjort svårigheter vid dylika låns beviljande på grund af benämningen
»odlingslån», då det endast eller hufvudsakligast varit fråga om
aftappning eller torrläggning af redan odlade marker. Då det heter »odlingslån»,
så kan väl lagstiftarnes mening ej hafva varit att inskränka dessa
lån endast till sådana marker, som ännu icke hlifvit odlade. Förhållandet
är nemligen, att fälten utefter våra sjö- och flodstränder vanligen äro utaf
alluvial natur, som af denna orsak tillhör vår allra fruktbaraste jord och
till följd deraf lockat till odling, ehuru dessa marker som oftast lida af
öfversvämningar. Det är väl till förekommande af sådana öfversvämningar
jemte jordens torrläggning i sin helhet som dessa lån egentligen äro afsedda?

På grund af det anförda tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att Riksdagen för sin del måtte besluta följande ändrade
lydelse uti förordningen angående odlingslån, sådan den lyder
uti förutnämnde kongl. kungörelse den 28 september 1883:

— — — — — — kungörelse angående bildandet af
en fond, med ändamål att genom lån understödja aftappning,
torrläggning och odling af sjöar, mossar eller andra
sänka trakter.

F. I den mån, fondens kapital och sedermera inflytande
låneafbetalningar och räntebehållningar dertill lemna tillgång,
anvisas å fonden, efter Kongl. Maj:ts bestämmande,
lån för aftappning, torrläggning och odling af sjöar, mossar
eller andra sänka trakter, att utgå med högst en million

Motioner i Andra Kammaren, N:o 12.

5

fem hundra tusen kronor årligen enligt följande allmänna
vilkor och bestämmelser.

Mom. 12. Å den af Kongl. Maj:t bestämda lånesumman
erlägges de första fem åren från lyftningsdagen icke någon
ränta eller kapitalafbetalning. Från och med sjette året
och till dess lånet blifvit slutbetaldt erlägges en annuitet
af sju procent, deraf såsom ränta räknas fyra procent å
det oguldna kapitalbeloppet.

Sedan aftappning s-, torrläggnings- och odlingslån
blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i jordebok
antecknadt., eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende
af det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när
som helst under lånetiden, sex månader efter hos statskontoret
gjord uppsägning inbetala hela eller delar af det
på hans hemman belöpande skuldbeloppet, jemte all derå
upplupen ogulden ränta.

samt slutligen, att dessa förändrade bestämmelser i tilllämpliga
delar jemväl måtte få retroaktiv verkan på
redan förut beviljade odlingslån.

Stockholm den 22 januari 1895.

Sten Nordström.

N:o 12.

Af herr E. Svensson m. fl., angående inrättande af ett riksbankens
afdelning skontor i Karlskrona.

Vid åtskilliga föregående riksdagar hafva de flesta af oss, undertecknade,
väckt förslag om upprättande af ett riksbankens afdelningskontor i Karlskrona,
men detta förslag har hittills icke lyckats vinna Riksdagens bifall, måhända
af den orsak, att samtidigt liknande förslag förelegat rörande andra platser,