Motioner i Ändra Kammaren, N:o 11

Motion 1877:11 Andra kammaren

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 11.

1

N:o It

Af Herr Sigge Ljunggren: Angående underdånig skrifvelse med
anhållan om ändring af § 9 mom. 2 af Kong!. Förordningen
den 20 Juli 1861 angående mantals- och skattskrifning ar nes
förrättande.

Då § 3 mom. 1 af gällande förordning angående mantals- och skattskrifningarnes
förrättande, vid tvister om en persons rätta mantalsskrifningsort, visat
sig erhålla en, efter min uppfattning, origtig tydning, har jag önskat derå fästa
Riksdagens uppmärksamhet, på det ett nödigt förtydligande måtte kunna erhållas.

Det har nemligen visat sig, att en person, hvilken vid mantalsskrifning med
deh kommun, inom hvilken han under det löpande året varit bosatt, i öfverensstämmelse
med § 8 mom. 7 af här i fråga varande förordning uteslutits ur denna
kommuns längder för det kommande året till följd af i laga tid anmäld tillämnad
inflyttning i en annan kommun, — att denna person någon gång försummat att
i vederbörlig ordning och tid anmäla sig till mantalsskrifning i denna senare kommun,
och sålunda för det ifrågavarande året icke kunnat någonstädes varda
skrifven. Vid sedermera af någon anledning uppstående tvist om personens rätta
mantalsskrifningsort, har förordningen erhållit den tolkning, att personen i fråga,
ehuru han bevisligen under nästan hela det år, för hvilket skrifningen skulle gälla,
stadigt vistats och haft sitt arbete hos en och samme arbetsgivare inom den senare
kommunen, det oaktadt förklarats rätteligen hafva tillhört den förra. Om t. ex.
personen först i Januari efter mantalsskrifningarnes förrättande bevisligen förekommit
i den senare kommunen, och sedermera nästan hela det året derstädes
bott och arbetat, så hafva vederbörande myndigheters utslag vid tvist i saken
lydt såsom ofvan är vordet antydt; och detta på det skäl, att den omtvistade personen
under angifna omständigheter icke kunnat varda införd i den senare kommunens
längder, enär dessa vid hans inflyttning redan voro afslutade. — Mig
Bill. till Bitcsd. Prof. 1877. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Höft. 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 11.

synes detta vara orätt. Ty hvad som galt om omöjligheten att få honom införd
i den senare kommunens längder, det är lika gällande i afseende å den förres.
Båda kommunerna äro i detta fall således fullt likstälda. Till följd af tiden och
sättet för verkställande af dessa skrifningar har han i sjelfva verket icke kunnat
införas i någon af de i fråga varande kommunernas längder, och således icke
heller någonstädes kunnat varda skrifven. På grund häraf synes mig frågan rätteligen
böra granskas och bedömas endast med ledning af de, antagligen för just
sådana fall, tillkomna nedan anförda ord ur § 3 mom. 1 af mantalsskrifningsförordningen,
och i följd deraf endast tillses, hvarest personen i fråga under den omtvistade
tiden haft sitt “bo och hemvist11, och på grund deraf Lort varda skrifven.
Att detta vid här exempelvis anförda fall bort vara i den senare kommunen, det
synes mig med fullkomligt logisk följdriktighet framgå af den anförda paragrafen,
så vida de deri förekommande orden “eller, i följd af sitt vistande, skall anses hafva
sitt bo och hemvist11 skola tillmätas någon slags betydelse.

Sålunda kunde tyckes att ett förtydligande af denna paragraf vore öfverflödigt,
men då det visat sig att den icke tillämpas i enlighet med dess, efter min
uppfattning, riktiga betydelse, så synas mig äfven ordalagen i förordningen böra
ändras så, att ingen misstydning må varda möjlig. Detta har jag trott kunna ernås
genom antagande af det förslag, som jag på grund af det här ofvan anförda tager
mig friheten för Riksdagen framställa, nemligen:

att Riksdagen ville genom underdånig skrifvelse hos Kongl.
Maj:t anhålla, det § 9 mom. 2 af Kongl. Förordningen af den
20 Juli 1861 angående mantals- och skattskrifningarnes förrättande
måtte erhålla sådan förändrad lydelse,

att, om någon försummat att i enlighet med denna förordning
låta mantalsskrifva sig för ett visst år, och om denna persons
mantalsskrifningsort för sagde år varder tvist underkastad, han
då skall, med de undantag som i § 3 af förordningen finnas
upptagna, anses under det omtvistade året tillhöra eller hafva
tillhört den församling, inom hvilken han under största delen
af samma år bevisligen haft sitt bo och hemvist.

Om remiss af denna min motion till vederbörligt Utskott anhåller jag
vördsam!.

Stockholm den 22 Januari 1877.

Sigge Ljunggren.