Motioner i Andra Kammaren, N:o 118

Motion 1896:118 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 118.

9

N:o 118

Af herr J. E. Schödén, angående upphäfvande af hälen å fläsk.

Då jag erfarit, att flere motionärer äfven vid denna riksdag påyrkat
förhöjning af införselstullen å fläsk, och frågan härom således äfven i år
dragits under Riksdagens ompröfning, så föranlåtes jag härigenom hemställa,
det Riksdagen i sammanhang härmed måtte taga under förnyadt öfvervägande
frågan om denna tullsats fullständiga afskaffande.

Det torde för Riksdagens ledamöter numera vara temligen allmänt bekant,
att denna tull hufvudsakligen drabbar den mindre bemedlade befolkningen
i rikets vidsträckta nordliga provinser; men den, som derutöfver
något närmare känner norrländska förhållanden, inser utan tvifvel, att antingen
nu denna tull bibehålies vid sitt nuvarande belopp eller den två- å
tredubblas, så skulle detta i de olika fallen endast utmärka de olika belopp,
som på indirekt väg komme att uttagas af nämnda fattiga befolkning.
Denna tull verkar nemligen såsom en finanstull på det amerikanska fläsket
och skulle i alla fall icke kunna inskränka förbrukningen deraf, .lag har
för egen del tillräcklig erfarenhet till stöd för detta påstående. Jag har
varit med, då det amerikanska fläsket uppe i Norrlands skogsbygder stått i
samma pris som smör med G5 å 75 öre pr skålpund lika med 1,52 å 1,76
per kilogram, och jag har äfven såsom handlande gjort försök att införa
annat billigare fläsk, men det har likväl till och med under sådana förhållanden
visat sig vara omöjligt.

Sådant beror icke på någon nyck hos befolkningen, utan helt och hållet
derpå, att den amerikanska varan visat sig inneha egenskaper, som särskilt
passa för ortens förhållanden. För att belysa detta vill jag först påpeka,
att den norrländska skogsarbetaren visst icke har råd att lefva hufvudsakBih.
till Jliksd. Prat. I8UG. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 22 Höft. 2

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 118.

ligen på fläsk, utan fastmera på brödföda, ocli derigenom kommer egenskapen
af större fettlialt att för honom få en mycket stor bety delse jern väl i kostnadsliänseende.
I detta afseende, nemligen i fråga om fettlialt, står nu det
amerikanska fläsket vida öfver hvarje annan sort, som jag känner. Men
äfven eu annan egenskap är härvid af synnerlig vigt, nemligen att det kali
ätas äfven utan ringaste tillredning. Eu skogsarbetare kan sålunda tryggt
bege sig ut i skogen med eu säck bröd och en fläskbit och lefva derpå, så
länge det räcker. Har han derjemte en stekpanna och något hvetemjöl, så
kan han bereda sig nödtorftig omvexling. Om man nu tänker sig, att en
sådan arbetare måste undvara hvad vi kalla menskliga bostäder och att
han t. ex. vid flottningsarbeten får slå upp sitt läger här och der i skogen,
nemligen hvarhelst arbetet för hvarje dag stannar, så bör man kunna förstå,
hvarför han föredrager de lifsmedelssorter, som bäst passa för sådana förhållanden,
och jag tycker äfven man borde undvika att derför beskatta
honom. Sådana är det dock, som till största delen få betala fläsktullen.
Och till hvilken nytta? Den skyddar ingen, och staten behöfver den ej.

Jag yrkar alltså,

att införselstullen å »fläsk, andra slag», måtte af
Riksdagen upphäfvas, och tulltaxan i sådant syfte omändras.

Stockholm den 27 januari 1896.

J. E. Schödén.