Motioner i Andra Kammaren, N:o 115

Motion 1906:115 Andra kammaren

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.

N:o 115.

Af herr H. Andersson i Grimbo m. fl., om tull å mursten
och taktegel.

På grund af den stora utländska konkurrens, vår tegelindustri,
förnämligast den på västkusten, är utsatt för, hvilken konkurrens
på senare åren utvecklat sig därhän, att en kolossal import af mursten
och taktegel ägt rum, som hotar att tillintetgöra hela den på
västkusten varande fabrikationen af dessa artiklar, ha vi ansett, att
något från Riksdagens sida bör göras för att från undergång rädda
denna för vårt land så viktiga näring.

Uti närlagda skrifvelse från tillverkare finnas flera för skydd
talande skäl anförda. Enligt kommerskollegiums officiella statistik
var Sveriges import i rundt tal:

år 1899 ......mursten 15,300,000 stycken, taktegel 800,000 st.

däraf från Norge :	» 12,000,000	» 800,000	»
år 1900 ......	> 6,900,000	» 1,000,000
däraf från Norge >	» 6,500,000	» 1,000,000	»
år 1901 ......	> 13,300,000	» 1,000,000
däraf från Norge >	; 12,900,000	* 1,000,000
år 1902 ......	22,800,000	» 1,300,000
däraf från Norge *	21,600,000	1,000,000
år 1903 ......	34,900,000	» 1,500,000	»
däraf från Norge a	> 34,500,000	* 1,100,000
år 1901......	30,900,000	» 1,800,000	>
däraf från Norge >:	29,800,000	> 1,400,000	»

Motioner i Andra Kammaren, Ko 115.

21

För år 1905 saknas exakta uppgifter, men är det bekant, att
importen särskild! från Norge detta år varit afsevärdt högre än
någonsin.

Våra tillverkare hafva nedlagt stort kapital i maskiner, redskap,
ugnar och byggnader in. m., hvilket kapital det bör vara
Riksdagens plikt att på föreslaget sätt skydda, hvarigenom våra
tillverkare äfven sättas i tillfälle att fortfarande bereda sysselsättning
åt det stora antal arbetare, som af denna industri ha sitt uppehälle.

Då äfven, som framgår af en annan här bifogad skrifvelse,
25 stycken byggmästare uttalat sig för den af tillverkare begärda
tullen på mursten, torde detta utgöra ett kraftigt skäl för behöfligheten
af samma.

På grund af anförda få vi vördsamt anhålla,

att Riksdagen måtte besluta ett sådant tillägg
i gällande tulltaxa, att vanlig mursten måtte åläggas
en tull af 3 kronor per 1,000 stycken och taktegel
(takpannor) 4 kronor per 1,000 stycken, och att
samma tull så fort ske kan måtte träda i kraft.

Stockholm den 22 januari 1906.

Herman Andersson.

E. Nilsson.

J. P. Jesper son.

22

Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.

Bilaga.

Herr riksdagsman!

Till följe det tryckta läge, uti h vilket vår industri kommit, få
undertecknade, fabrikanter af mursten och taktegel, härmed vördsamt
begära, att Ni hos Riksdagen ville göra framställan om att
Riksdagen måtte genom beslutandet af en lämplig tull skydda vår
industri, som eljest hotas med undergång.

Att vår industri kommit i ofvannämnda belägenhet är orsakadt
af flere omständigheter, såsom stegrade arbetslöner m. m., men
hufvudsakligast på grund af obehörig utländsk konkurrens, förnämligast
från Norge.

Då någon nedgång i arbetslönerna eller importen icke kan
förväntas, våga vi hoppas, att statsmakterna skola behjärta vår
billiga framställan om skydd.

Att Norge med fördel kan upptaga eu konkurrens på Sverige
framför våra egna tillverkare, är förnämligast att söka däri, att
Norge dels häfver en för ändamålet mera lättarbetad lera, och dels
att de flesta norska tegelbruken äro belägna i omedelbar närhet af
sågverk, hvarifrån de så godt som för intet erhålla en stor del
bränsle, som svenska näringsidkare nödgas köpa. Kommer härtill,
att de norska tegelbruken genom sitt läge vid hafsvikar kunna lasta
ur ugn direkt å fartyg, hvarigenom inga kanal- eller slussafgifter
drabba transporten från Norge till Sverige, såsom fallet är vid
transport af mursten och taktegel från flera bruk vid Gröta älf,
torde tillräckliga skäl vara anförda om de norska brukens gynnsamma
ställning framför de svenska,

Enligt Norges nya, Tmder sistlidne augusti månad utfärdade
tulltaxa är taktegel af ordinärt slag belagdt med en tull af kronor
5 per 1,000 stycken och taktegel af prima beskaffenhet med kronor
7:50 per 1,000 stycken.

Genom denna höga tullsats är all tanke på framtida export
af taktegel på Norge utesluten.

Beträffande åter vanlig mursten är denna i Norge tullfri, då
ingen import af sådan sker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o Ilo.

23

Enligt norsk statistik har till Sverige exporterats i rundt tal

år 1899 11V2 millioner stycken mursten

» 1900 5 » » »

* 1901 12

» 1902 21

och hvilken skada denna export åstadkommer för de svenska tillverkarna,
torde ej behöfva närmare påvisas.

Då det är allom bekant, att vårt land har god tillgång på
för ändamålet lämpligt materiel, torde detta utgöra ännu ett skäl
att skydda svenskt arbete och kapital.

Af anförda torde det vara uppenbart, att ett tullskydd är
nödvändigt, och anse vi, att en tull af 3 kronor per 1,000 stycken
af vanlig mursten och 4 kronor per 1,000 stycken taktegel är
mycket rimlig.

Göteborg den 10 januari 1906.

Arvid Ericsson,

ägare af Stora Vikens tegelbruk, Nol.

P. I. Rapp,

ägare af Torpa tegelbruk, Åkerström.

Dust. A. Forsberg,

ägare af Nabbensberg tegelbruk, Vänersborg.

Ewald W. F. Schmidt,

ägare af Utby tegelbruk, Partilled.

Axel Ljungström, L. C. Ringe,

för Lyckebergs Tegelbruks Aktiebolag, ägare af Haneröds tegelbruk, Romelanda.

Lyckebergs, Åkerström.

J. F. Bodén,

genom fullmakt G. Ringe,
Lilla Edets Tegelbruk, Lilla Edet.

För Haneströms Fabriker,

George Ringe,

ägare af Haneströms tegelbruk, Lilla Edet.

Harry Hallberg,

för Aktiebolaget Falkenbergs Tegelbruk,
Falkenberg.

C. Nymansson,

ägare af Stekens Tegelbruk, Agnesberg.

Joh:s Andersson,

ägare af Storbergs Tegelbruk, Västerlanda.

B. Bergmark,

g:m P. I. Rapp, enl. fullmakt,
AktiebolagetBrattefors Tegelbruk, Uddevalla.

H. Henriksson,

g:m C. G. Rapp enl. fullmakt,
Laholms Tegelbruksbolag, Laholm.

W. G. Kjellberg,

ägare af Margretebergs Tegelbruk, Lilleskog,

24

Motioner i Andra Kammaren, No 115.

H. Wsern & Fr. Hallencreutz, Fritz Petterson,

ägare af Frugårdens Tegelbruk, Oreberg. g:m C. G. Rapp enl. fullmakt,

Holmens Tegelbruks Aktiebolag.

Ivan Nordén,

ägare af Torps Tegelbruk, Hjertum.

Gustaf Jönsson,

för Danhults Tegelbruks Aktiebolag.

G. P. Gudmundson,

för Tegelindustri kommanditbolaget Lundborg, Jönsson & C:o.

Herr riksdagsman!

Med instämmande i den framställning en del tegelbrnksägare
riktat till eder angående tullskydd för murtegel få undertecknade,
byggmästare, tillkännagifva, att vi för vår del hysa den åsikt, att
en tull af tre kronor per tusen icke nämnvärdt kommer att inverka
på varans fördyrande, men däremot förhjälpa våra tegelbruksidkare
till en bättre och säkrare afsättning af sina tillverkningar och sundare
ekonomiska förhållanden såväl bland dem som ock inom denna
industri anställda arbetare, hvarförutom vårt land skulle tillförsäkras
de störa summor, som nu utgifvas till Norge för sagda vara.

Göteborg den 17 januari 1906.
F. O. Peterson & Söner,

byggmästarfirma.

Aug. Hollander,

byggmästare.

Johanson,

byggmästare.

N. Anderson & C:o,

byggmästare.

J. H. Jakobsson,

byggmästare.

Nils Wilén,

byggmästare.

Axel Engström,

byggmästare.

O. A. Burman,

byggmästare.

A. Rydén,

byggmästare.

L. P. Andersson

byggmästare.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.

25

J. Malm, J. Anderson, byggmästare.	Leander Johansson, byggmästare.
Ang. Andersson, byggmästare.	D. B. Aspelin, byggmästare.
G. A. Grillberg, byggmästare.	Rob. Hanson, arkitekt & byggmästare.
I. Dähn, byggmästarfirma.	J. A. Forsliell, byggmästare.
Joll. Andersson, byggmästare.	B. S. Hansson, byggmästare.
C. 0. Andersson, byggmästare.	C. G. Björn, byggmästare.
Ant. Pettersson, byggmästare.	C. F. E b eldig, arkitekt & byggmästare.

Bill. till Rikstl. Frat. 1906. 1 Sami. 2 Afä. 2 Band. ää Hälft.