Motioner i Andra Kammaren, N:o 112

Motion 1895:112 Andra kammaren

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 112.

,11 7(1 it	i iomnv ’ >! i i f \ v*		i) ( nr.at luryi'' juf-KJ j.u* ?
emu !	rrv -d ö 1-K''3b;;t» i		no Ilo •loge aognitn;-; mo:
lie ilij	]>''1(j •	, t p! I ''ill	öq rricbne^o iael 7.‘vin!
lÖt 79 U	o •(■>!sikori ueau	1 It	tauirn ''in obifiva^aix^y.f.t
''*''Jhnrl b	•f*,, ''[irmfnfyn;; 7	h u	»fl .tau in; i ol 7?f[ > Ki tall!
ol	;5 i .Lut jo	r	SS/ N:0 112. •

<!''• in! ''i.''1''!.''JjivhJ >}.■() {ioIb(.•«>!::

•K! ,Vi!tiV U::fi;;Kq.pi" v>Ifii.«oiii ^multum flit

wpjj sa-re. ,''iKViI r.e eennfiojlliii •: itaöi in / .i-jfc,.->!

'' Af- herr L. ErikSSOll i''''Bäck, om ändrad lydelse af § 11 i

förordningen om , kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862, sådan denna § lyder i förordningen
den 26 oktober 1888.

.i o t nteuH o b Muhlm bivi dt runa fuo0

Af statistiska centralbyråns berättelse för år 1871 rörande den
kommunala rösträtten finner man, >att i allt för många kommuner de
stora fyrktalen helt och hållet beherska de mindre, utan någon möjlighet
för de senare att göra sig gällande, och sedan dess ha förhållandena
otvifvelaktigt förstorats i nämnda afseende. Så t. ex. är i nämnda
berättelse högsta fyrktalet på en band i Stockholms län upptaget till
6,197, men1 han nu för länge sedan ökats till öfver 25,000. Motsvarande
fyrktal för Vesternorrlands län har för flera år sedan ökats från 25,000
till 62,000, hvilket tillkom ett sågverk i närheten af Sundsvall.

Af stor betydelse är äfven, att antalet jordbruksfyrkar i hela riket
sedan längre tid stått i det närmaste stilla, allt under det öfriga slag
af fyrkar varit fortfarande stadda i en ofantlig tillväxt. Under 1880-talet
hafva nemligen jordbruksfyrkarne ökats för hela riket från 12,744,209
till 12,934,309 eller med allenast 1 V* ''"/b, under det samtidigt alla öfriga
fyrkar ökats från 7,374,075 till 10,832,122 eller med icke mindre än
47 %. En ehkel uträkning visar, att, om tillväxten under 1890-talet
blefve alldeles den samma, så skulle vid början af nästa århundrade
vårt lands jordbruksfastighet ega ett sammanlagdt fyrktal af 13,124,409
mot 14,290,169 fyrkar för alla öfriga kommunalt beskattade föremål.
Det vill med andra ord säga, att äfven om förhållandet skulle ställa
sig något olika på skilda orter, så komme i det hela taget vid början
af 1900-talet det svenska jordbruksintresset inom våra landtkommuner
att befinna sig i en ohjelplig minoritet gent emot de stora bolagens
och penningeväldets målsmän.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 112.

7

Hvad detta skulle innebära för vårt kommunala lif, det behöfver
jag icke här mer än antyda. Men för vårt politiska, lif skulle det betyda
en långsamt fortgående, men derför icke mindre genomgripande
förändring af Första Kammarens sammansättning. Under sina första
år ett uttryck för ett ensidigt embetsmannaintresse och sedermera för
ett icke mindre ensidigt godsegareintresse, skulle den alltså numera
öfvergå till ett uttryck för bolagsintresset — och derigenom blefve den
för visso icke mindre ensidig.

De faror, som från detta håll hota;vårt politiska och kommunala
lif, måste undanrödjas, innan det blir för sent. Då det redan 1871
företrädesvis var i de kommuner, der jordbruksintresset låg under, som
de stora fyrktalen oinskränkt regerade, så kan med visshet antagas,
att deras kommunala öfvermagt sedan den tiden högst betydligt ökats.
Det torde ej vara för mycket att antaga, att de 54 kommuner, der en
enda röstegande innehade mer än halfva röstetalet, liksom de 360 kommuner,
der två röstegande hvar för sig innehade mer än fjerdedelen
af röstetalet, sedan 1871 i det närmaste fördubblats.

Vid sådant förhållande kan det knappast vara rådligt att nöja
sig med den anspråkslösa begränsning af den kommunala rösträtten,
som lagutskottet upprepade gånger föreslagit, Andra Kammaren lika
ofta antagit, men Första Kammaren äfvenledes lika ofta afslagit. Flere
gånger har det blifvit offentligen påpekadt, att en begränsning af de
högsta kommunala röstetalen till en tiondedel af kommunens hela fyrktal
skulle förblifva utan all inverkan på 931 af rikets 2,354 landtkommnner
eller nära två femtedelar af hela antalet, medan en nedsättning
af röstmaximum till en tjugondedel likaledes skulle blifva utan verkan
i 201 landtkommuner eller nära en elftedel af hela antalet.

Fn annan grund måste således utfinnas för en kommunal rösträttsreform,
om denna skall blifva tillräckligt kraftigt verkande. Det är
svårt att uttänka en dylik reform, som följer en allmän regel och är
fri från godtycke. Men detta är ej heller det vigtigaste, utan det är,
att den önskvärda reformen i så hög grad, som omständigheterna vid
dess genomförande tillåta, efter rättvisa och billighet afväger röstfördelningen
mellan innehafvare af de stora och de små fyrktalen, och
så vidt möjligt utan att någondera parten derpå blifver lidande.

De hittills föreslagna begränsningarna ''/*> ''/io eller V20 af kommunens
hela fyrktal hafva alla det felet, att de verka olika i olika kommuner
på samma fyrktal. Men för att en rösträttsreform skall hafva någon
utsigt att blifva tillfredsställande, verksam och beståndande, måste den
vara så afpassad, att den verkar lika på samma fyrktal öfverallt i

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 112.

landet och på samma gång tillbörligt minskar de stora fyrktalens herravälde
öfver de små. Då emellertid i kommuner med relativt låga fyrktal
ej något så kalladt fyrkvälde torde förekommit, anser jag, att fyrktal
till och med 100 bör bibehållas vid sitt fulla röstetal, hvarefter
ingen röstökning förekommer upp till 131 fyrk. Denna fyrkklass af
30 fyrk ökas med 10 för att utgöra nästa fyrkklass upp till 171 fyrk
och erhålles derför 120 röster. Denna sista fyrkklass af 40 fyrk ökas
också med 10 för att utgöra nästa klass upp till 221 fyrk och motsvarar
då 140 röster o. s. v. Hvarje röstklass utgöres af 20 röster, och
tillföregående fyrkklass läggas 10 fyrk för att bilda efterföljande klass,
hvarigenom åstadkommes en progressiv ökning af det verkningslösa
fyrktalet.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen för sin del måtte besluta, att § 11
i kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862, sådan denna paragraf lyder i kongl.
förordningen den 26 oktober 1888, måtte få följande
förändrade lydelse:

Ȥ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande
åsätta fyrktal enligt nedanstående tabell.

Från och med 1 till och med 100 fyrk en röst
för hvarje fyrk.

Från och med 101 till och med 130 fyrk 100 röster

B	131	»	170	B	120	B
B	171	B	220	B	140	B
»	221	B	280	B	160	B
I)	281	B	350	B	180	B
B	351	B	430 i.	B	200	B
B	431	B	520	B	220	B
»	521	B	620	B	240	B
»	621	B	730	B	260	B
B	731	B	850	B	280	B
B	851	B	980	B	300	B
))	981	B ,f ••	1120	B	320	B
»	1121	B	1270	B	340	B
B	1271	B	1430	B	360	B

9

Motioner i Andra Kammaren, N;o 112.

Från och med 1431 till och med 1600 fyrk 380 röster

»	1601	»	1780	»	400	»
»	1781	»	1970	»	420	»
»	1971	»	2170	»	440	»
»	2171	»	2380	»	460	»
»	2381	»	2600	»	480	»
»	2601	»	2830	»	500	»
»	2831	»	3070	»	520	»
»	3071	»	3320	»	540	»
»	3321	»	3580	»	560	»
»	3581	»	3850	»	580	»
»	3851	»	4130	»	600	»
»	4131	»	4420	»	620	»
»	4421	»	4720	»	640	»
»	4721	f :;i.	5030	»	660	»
»	5031	* »	5350	»	680	»
»	5351	»	5680	»	700	»
»	5681	))	6020	»	720	»
»	6021	))	6370	»	740	»
»	6371	» ‘V ’	6730	»	760	»
»	6731	. ; ''''»	7100	»	780	»
'' »	7101	»	7480	»	800	»
'' * t ‘ • i ( * i '' 1 ti ))	7481	.»	7870		820	»
» » -1	7871	»	8270	»	840	»
D	8271	»	8680	»	860	i>
'' »	8681	)) ''	9100	»	880	»
	9101	»	9530	»	900	»
"»;	" 9531	»	9970	»	920	»
»	9971	»	10420	»	940	»
»	10421	)> j1	10880	»	960
»	10881	»''	11350	»	980	»
Om „ » .	11351	. ... .1	12000	»	1000	»

För öfver 12000 fyrk sker ingen höjning af röstetalet.»
Om remiss till lagutskottet anhålles.

Stockholm den 27 januari 1895.

Lars Erikssoil.

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 27 Käft.

2