Motioner i Andra Kammaren, N:o 109

Motion 1891:109 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 109.

7

N:o 109.

Af herr E. J, Ekman, om tillägg till 18 kap. 11 § strafflagen.

Utan tvifvel har det varit lagstiftarens mening att genom 18 kap. i
strafflagen värna om sedlighet och sätta en damm mot ett otuktig! lefverne,
så vidt detta är möjligt på lagstiftningens väg. Särskilt synes han genom
§ 11 af nämnda kapitel velat gifva en kraftig dödsstöt åt det förr gängse
hordellifvet med de hemska orgier, som der plägade förekomma. Om det nu
hefinnes, att lagstiftarens goda och berömvärda uppsåt i detta fall genom
nuvarande lag icke i allo lyckats, emedan i nämnda lag finnes en lucka, som
de brottslige begagna sig af för att kringgå lagen, så torde häri ligga tillräckligt
skäl för ett tillägg till nämnda lag.

■ Förhållandet är nemligen det, att i våra större städer, synnerligen i
Stockholm, bordell väsendet florerar ganska betydligt, ehuru under en sådan
form, att det icke kan träffas af lagens arm. Man »håller» numera »icke
sådant hus, der otukt drifves», utan samvetslösa värdar och värdinnor uthyra
åt lättsinniga qvinnor mot en oskäligt hög afgift för hvarje dag rum, der
ett otuktigt lif föres. Dessa värdar och värdinnor taga egentligen q vinnornas
förvärf på detta usla’ lif under form af hög hyra, hvarigenom de äro oåtkomliga
för lagen. Åtminstone har åklagaremagten i Stockholm icke kunnat
vid Stockholms rådhusrätt få ett dylikt förhållande bestraffädt enligt nu
gällande lag.

Visserligen är det af nöden, att ett sådant tillägg göres till nuvarande
lag, att den måtte kunna tillämpas på den brottslige, äfven sedan brottets
utöfvande bedrifves under den form, som jag här ofvan anfört. Ty det är
sämre att hafva eu kraftlös lag, än ingen lag.

På grund af hvad jag nu haft äran anföra får jag föreslå, att följande
tillägg måtte göras till strafflagens 18 kap. 11 §:

Upplåter någon bostad åt qvinna, som veterligen bedrifver
otukt såsom yrke, straffes första gången med

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 110.

böter från och med femtio till och med tvåhundra kronor.
Sker det ytterligare, straffes med fängelse i högst sex
månader eller stralfarbete i högst två år.

För den händelse lagutskottet finner den föreslagna formuleringen icke
kunna oförändrad bifallas, anhåller jag vördsamt, att lagutskottet ville föreslå
den förändring i ordalagen, som bättre öfverensstämmer med motionens syfte.

Om remiss till lagutskottet anhålles.

Stockholm den 28 januari 1891.

E. J. Ekman.

N:o no.

Af herr E. J. Ekman, om ändring i tulltaxans bestämmelser
rörande artiklarne instrument och trävaror.

I nu gällande tulltaxa förekomma under rubriken »musikaliska instrumenter»
några oegentligheter, som kräfva rättelse. Så t. ex. äro »klavér»
och »fysharmonika» upptagna, hvilka dock numera aldrig förekomma i
handeln och derför torde böra helt och hållet utgå.

»Positiv», som förekommer förtulladt per stycke, torde lämpligare böra
hänföras till orgelverk och harmonium och beläggas med tull efter värde.

»Speldosor» och »ackordion» förtullas för närvarande efter vigt,
hvilket är en orimlighet, då dessa instrument hufvudsakligen äro gjorda af
stål och jern. Det finnes speldosor, som väga ända till 9 å 10 kilo, hvilka
således draga en tull af 27 å 30 kronor, ehuru de icke kosta mer än 75
å 100 kronor. Tullen skulle således uppgå till V3 af varans värde. De
böra rimligtvis hänföras till de instrument, som förtullas efter värde.