Motioner i Andra Kammaren, N:o 108

Motion 1897:108 Andra kammaren

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 108.

HT: o 108.

Af herr J. BrOlIlée, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om ändring i landshöfdingeinstruktionen i fråga om
länsmans till- och afsättande.

Få om ens någon statens tjenstemans till- och afsättning torde ske så
godtyckligt som kronolänsrnännens, ehuru deras mångsidiga tjenstegöromål
borde berättiga dem till lika behandling i detta afseende med statens
öfriga tjensteman, hvilka äro med dem likstälda, nemligen att tillsättas
efter viss kungjord ansökningstid och upprättadt förslag i mån af vunnen
kompetens och förvärfvade tjenstemeriter, samt att vid deras afsättning
för fel eller försummelse i tjensten bör förhållas så som för landträntmästare,
länsnotarie, länsbokhållare, kronofogde och häradsskrifvare i 66 §
landshöfdingeinstruktionen den 10 november 1855 föreskrifves och icke,
såsom nu sker, då tillsättning eger rum, utan ansökningstid och förslag
samt afsättning kan ske i enlighet med 67 § i samma instruktion för en
ringa förseelse, om landshöfdingen endast anför, »att han finner sig icke
vidare för krono] änsmannen hafva förtroende». Denna undantagsställning
för kronolänsmännen är visst icke ny och tillkommen endast genom nu
gällande landshöfdingeinstruktion, utan går rätt långt tillbaka i tiden
och måste inverka mycket menligt i afseende på länsmansplatsernas besättande
med dugliga och redbara män, lämpliga för en tjenst, som numera
fordrar ganska mångsidiga kunskaper och sjelfständighet, men från
hvilken de nu utan dom och ransakning kanske för en ringa förseelse
eller af godtycke kunna skiljas. — På sextonhundratalet var det vanligt

Motioner i Andra Kammaren, N:o 108. 13

att länsmanstjensterna tillsattes med landshöfdingens egna betjenter, gårdsinspektorer,
bokhållare eller fogdeskrifvare, endast de vore något skrifkunnige,
och då torde det nog hafva varit nödvändigt, att länsmännen
utan ransakning och dom afsattes af landshöfdingen. Men den tidens länsmän
voro också mycket förhatliga i landet, hvadan Kongl. Maj:t genom
resolution på allmogens besvär den 25 september 1675 förordnade, »att
landshöfdingen, som bäst kunde skåda hvars och ens skicklighet, måste
derefter som tillförene utvälja länsmännen, hvilket torde ske af bofasta
och beskedliga bönder, som i häradet funnos, och icke främmande och
lösa personer, af hvilka allmogen ingen hjelp hafva kunde». Rikets ständer
gjorde underdånig framställning om angelägenheten af att personer,
som till länsmanstjenster befordrades, icke saknade en vigten af deras befattning
motsvarande bildning, samt att deras för tjensten erforderliga
egenskaper genom något formelt och allmängiltigt prof blefve ådagalagda.
Denna framställning föranledde Kongl. Maj:ts skrifvelse till dess och rikets
kammarkollegium den 22 december 1841 och kongl. kollegii cirkulär
till Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande angående vilkoren för befordran
till länsmanstjenster den 21 januari 1842, hvilket senare, så vidt
jag har mig bekant, ännu är gällande. Genom denna rikets ständers
framställning och genom detta cirkulär äfvensom derigenom att flera bland
de nuvarande innehafvarne af dylika fenster aflagt någon högre examen,
har länsmännens duglighet för tjenstens skötande i väsentlig mån ökats,
men deraf följer ock det berättigade anspråket, att de böra till- och afsättas
på samma sätt som ofvannämnde med dem närmast likstälda tjensteman,
hvilket jemväl framgår af 85 § mom. 2 och 67 § i landshövdingeinstruktionen.
Det är dock en betydlig skilnad emellan länsmännens ansvar
och landskanslisters och landskontoristers, hvilka senare endast hafva
att förrätta de skrifgöromål. som blifva dem af förmän förelagda, då de
förra deremot hafva att fullgöra alla tjensteåligganden på eget ansvar.

För att rättvisa och likformighet må kunna åstadkommas vid tilloch
afsättning af kronolänsmän och för att dugande och kunniga män
må finnas mera hågade än nu att söka dylika tjenster, får jag på grund
af det anförda vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta att i underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t hemställa:

a) att tillsättning af kronolänsmän genom Konungens
befallningshafvandes försorg måtte ske på samma sätt

14

Motioner i Andra Kammaren, No 108.

som angående tillsättande af länsnotarie!1 och länsbokhållare
i 35 § 2 mom. landshöfdingeinstruktionen är
föreskrifvet, dock med den ändring att i anseende till
den bättre postföringen och de lättare kommunikationerna,
som nu finnas, endast 30 dagars ansökningstid
från kungörandet om tjenstens ledighet torde vara behöflig; b)

att Konungens befallningshafvande icke vidare
må ega rättighet att efter eget godtfinnande skilja kronolänsman
från tjensten, utan att med kronolänsmans afsättning
för tjenstefel med mera skall förfaras på sätt
som i § 66 af landshöfdingeinstruktionen stadgas angående
kronofogdars, länsnotaries och länsbokhållares
med fleras afsättning samt

c) att landshöfdingeinstruktionen i följd häraf i
tilllämpliga delar må blifva omredigerad.

Om remiss till lagutskottet anliålles.

Stockholm den 28 januari 1897.

J. Bromée.