Motioner i Andra Kammaren, N:o 107

Motion 1897:107 Andra kammaren

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.

X:o 107.

Af herr 0. L<U''SS0I1 i Mörtlösa, om skrifvelse till Kongl. Mqj:t
med begäran om ändring af 22 § i förordningen angående
försäljning af vin och maltdrycker m. m.

I Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående försäljning af vin och
maltdrycker in. m. af den 24 oktober 1885 stadgas i den 22 § bland
annat: »Denna förordning har icke tillämpning på gästgifvare vid dem i
sådan egenskap tillkommande försäljningsrätt och ej heller i allmänhet på
dem, som utomhus i ringa omfattning vare sig medelst kringbärande eller
från bord eller på annat dylikt sätt idkar försäljning af maltdrycker eller
i 8 § omförmälda icke spirituösa drycker».

Detta sväfvande uttryck har föranledt, att Öl utom af gästgifvare
blifvit utomhus från bord till allmänheten försåldt, visserligen i ringa omfattning
för hvarje gång och till hvarje köpare, men så har det skett så
mycket oftare, utan att vederbörande åklagare ansett sig kunna ingripa
deremot. Det kan ej vara i enlighet med lagens anda och mening, att.
då ölhandeln i allmänhet är underkastad temligen stränga och noggranna
bestämmelser, sådan handel i mindre skala skall kunna ega rum snart
sagdt hvar som helst utan att åklagareinagten kan uträtta det ringaste
deremot, och förunderligt är, att ej sådan försäljning blifvit allmännare än
hvad hittills varit fallet. Ölhandeln skulle i skydd af denna undantagsbestämmelse
lätteligen kunna utveckla sig till en gårdfarihandel af betänklig
art.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.

11

Likhet inför lagen är hvad man med rätt kan fordra, och det synes
mig, att om möjligt lagbudet äfven i detta fall bör vara lika för alla, så
att icke ölhandeln, låt vara i mindre omfattning, å ena stället må vara
fritt tillåten utan någon anmälan och å ett annat ställe helt nära derintill
vara underkastad lagens bestämmelser.

Det är visserligen sant, att om oordningar uppstå vid förberörda försäljning
vederbörande kronobetjening efter föregången erinran kan förbjuda
eller förhindra försäljningens fortsättande, men man vet, huru svårt det
är att i dylika mål få den skyldige sakfäld. Det vore också med god
ordning öfverensstämmande, om kommunalmyndigheten finge hafva ett ord
med i laget för att förhindra, att ölförsäljningar uppstå låt vara i mindre
omfattning när och hvar som helst.

På grund af hvad jag anfört får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att sådan ändring vidtages i 22 § -af förordningen
angående försäljningen af vin och maltdrycker
den 2-f oktober 1885, att det i sagda paragraf intagna
undantagsstadgande för dem, som utomhus i ringa omfattning
idka försäljning af vin och maltdrycker, må
ur förordningen utgå.

Stockholm den 28 januari 1897.

Oscar Larsson.

Häri instämmer

C. E. Johansson,
i Berga,