Motioner i Andra Kammaren, N:o 105

Motion 1896:105 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

11

På grund häraf får jag föreslå:

att tullsatsen för jäst, alla slag, åter sänkes till sitt
förra belopp af 20 öre per kilo;

samt att Riksdagen måtte medgifva, att denna tullsats
måtte tillämpas från och med den dag under innevarande
år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Stockholm den 28 januari 1896.

Wilhelm G. von Schiverin.

N:0 105.

Af herr A, Swartling, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om
ändring af kongl förordningen angående utvidgad näringsfrihet
den 18 juni 1864.

Vid sistlidne års riksdag väckte herr D. Persson i Tällberg inom Andra
Kammaren en motion (n:o 99) afseende åstadkommandet af »sådan ändring
af kongl. förordningen af den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet,
att, för erhållande af rätt till idkande af handel eller annan rörelse,
som är af den omfattning, att böcker deröfver enligt lag skall föras, samt
så kallad gårdfarihandel, såsom kompetensvilkor stadgas, att den sökande
skall styrka sig ega erforderliga insigter för verkställande af den i lag föreskrifna
bokföring, samt att gårdfarihandlare skola underkastas samma skyldigheter,
som i 10 § 1 mom. i berörda förordning äro föreskrifna för erhållande
af rätt till så kallad realisation, så att den sökande ålägges att
uppgifva, hvilka kommuner han ämnar besöka, och en viss afgift till desamma
bestämmes.

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Lagutskottet, till hvars behandling motionen hänvisades, ansåg sig icke
kunna förorda motionärens förslag, utan hemstälde, att motionen icke måtte
till någon Biksdagens åtgärd föranleda. I öfverensstämmelse härmed utföll
också Biksdagens beslut.

Då emellertid vid behandlingen af ärendet i Andra Kammaren varma sympatier
utta ades för den del af motionen, som afsåg stadgande om skyldighet
för sökande af rättighet till idkande af handel att styrka sig ega kunskap i
bokföring, fann jag mig föranlåten att under diskussionen framställa yrkande
om bifall till motionen på det sätt: »att Biksdagen ville i skrifvelse
anhålla, det Kongl. Maj:t, om möjligt redan till nästa riksdag, täcktes framlägga
förslag till sådan ändring af kongl. förordningen den 18 juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet, att, för erhållande af rätt till idkande af
handel eller annan rörelse, som är af den omfattning, att böcker deröfver
enligt lag skola föras, såsom kompetensvilkor stadgas, att den sökande skall
styrka sig ega erforderliga insigter för verkställande af den i lag föreskrifna
bokföring.

Vid företagen votering mellan detta yrkande och utskottets hemställan
segrade visserligen den senare med 134 röster mot 72, men då många af
dem, som röstade för densamma, sedermera, under förklaring att de endast
på grund af det sammanhang, i hvilket frågan nu förekom, röstat för utskottets
hemställan och att de ansågo en sådan förändring som den af mig
föreslagna vara lämplig och nyttig, uppmanade mig att till en kommande
riksdag väcka motion i samma sjette, finner jag mig pligtig att upptaga
frågan.

Som bekant hafva handelsidkarne länge klagat öfver, att de svårigheter,
som de inom sitt yrke hafva att kämpa emot, blifva år efter år allt större
och större dels till följd af den skarpa konkurrens, som framkallats deraf,
att antalet af dem, som egnat sig åt handelsyrket, oerhördt snabbt ökats,
och dels till följd deraf, och detta är det värsta, att den sålunda uppkomna
konkurrensen blifvit i hög grad osund, enär en stor mängd af dem, som
gifva sig in på köpmannabanan, göra detta utan att genom föregående
praktik hafva förvärfvat sig nödig insigt i och kännedom om yrkets rigtiga
bedrifvande, hvarför de också, ofta nog omedvetet, tillfoga sig sjelfva
och andra skada genom oförståndig och planlös skötsel af sin affär. Att
råda fullkomlig bot för detta onda ligger helt visst utom det möjligas område,
men något bör dock kunna göras till minskande af det öfverklagade,
och hvad som i sådant afseende kan göras bör icke underlåtas.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

13

Bland medel, som i sådant syfte blifvit ifrågasatta, är äfven det om
stadgande af skyldighet för den, som vill erhålla rätt till idkande af handel,
att styrka sig ega erforderlig kunskap i bokföring. Yäl torde detta medel
icke kunna antagas varda ett i förbemälda afseende synnerligen kraftigt
verkande, men då det å andra sidan svårligen kan vålla någon skada, så
borde det utan stor betänklighet kunna anlitas. Och då det derjemte af
Sveriges allmänna handelsförening vid flera tillfällen lifligt förordats, samt
den omständigheten, att enligt gällande lag det åligger köpman att föra
ordentliga haudelsböcker och underlåtenhet härutinnan är belagd med ganska
strängt straff, jemväl synes tala för lämpligheten af att sökande af
handelsrättighet, innan han erhåller denna, göres uppmärksam på detta lagbud
derigenom att bevis om hans förmåga att kunna fullgöra det affordras
honom, så torde tillräckliga skäl finnas för det ifrågasatta stadgandet.

På grund af det sålunda i korthet anförda tillåter jag mig föreslå,

att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t, om möjligt redan till nästa riksdag,
täcktes framlägga förslag till sådan ändring af kongl.
förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet,
att, för erhållande af rätt till idkande af handel
eller annan rörelse, af den beskaffenhet, att böcker
deröfver enligt lag skola föras, såsom kompetensvilkor
stadgas, att den sökande skall styrka sig ega erforderlig
kunskap för verkställande af den i lag föreskrifna bokföring.

Stockholm den 27 januari 1896.

Axel Swartling.