Motioner i Andra Kammaren, N:o 103 (Motion 1869:103 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 103.

N:o 103.

Af Herr G. E. Widcll: Angående underdånig framställning till Kongl.
Maj:t om utrustandet från fyr- och båkmedlen af ett lotsfartyg,
för att, stationeradt under Skagen, lemna lotsbiträde
åt fartyg, som behöfva söka hamn å Svenska kusten.

Med skäl torde kunna sägas, att vårt land, med afseende å dess vidsträckta
kuster och jemförelsevis ringa sjöfart, visat berömvärd omtänksamhet
och nedlagt stora kostnader å lots- och fyrväsendet, för att, genom dess
ändamålsenliga ordnande och utveckling, söka underlätta segelfarten på våra
farvatten och förekomma sjöolyckor och skeppsbrott.

A Bohuslänska kusten tändes, för några månader sedan, en ny fyr af
utmärkt beskaffenhet å ”Pater Noster”-skären och en inloppsfyr för Marstrands
hamn; äfven har den i samma skärgård befintliga Hållö fyr blifvit förändrad,
för att lättare kunna skiljas ifrån andra.

Efter att hafva tillbringat många år å ett af den Bohuslänska kustens
yttre bebodda skär och genom ofta eller dagligt sammanträffande med sjöfarande
. och Nordsjö-fiskare, har jag blifvit föranledd att beakta åtskilliga
omständigheter, rörande seglingen i Kattegat och dervid inträffande sjöolyckor.

Under det härd vestlig vind är rådande i Nordsjön eller vester om
Skagen, är vinden i Kattegat och nedåt Öresund ofta SY., Sydlig, ja till
och med SO. De stundom ända till flera hundrade för motvind i Öresund
samlade fartyg äro naturligtvis ej sena att begagna en sådan gynnande vind
för att komma nordvart; men komna till Skagen möter ofta — som nämn dt
är hård vestlig vind, således motvind för alla, vidare vestvart destinerade,
fartyg.

Vid vestlig storm under den oblida årstiden, med sina korta dagar,
våga fartyg i allmänhet ej hålla ned mot det Svenska landet, för att söka
hamn, af fruktan för att komma i lägervall — som ytterligare försvåras genom
den mot Bohuslänska kusten sättande starka strömmen — och derigenom
lida skeppsbrott, såvida lotsar icke kunna arbeta sig ut och inlotsa dem.

En sorglig erfarenhet visar huru många fartyg under de långa, mörka
nätterna lida stora skador eller drifva i land å den Bohuslänska kusten, hvilBih.
till Biksd. Prat. 1869. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 8 Häft. 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 103.

ket kunnat förekommas i många fall, om lots funnits att tillgå vid eller omkring
Skagen.

Enhvar, som känner förhållandena, torde inse det svåra, farliga, ja
stundom omöjliga för våra, visserligen utmärkta, lotsbåtar, att under svår
storm kryssa sig ut mellan skär, brott och bränningar — der sjö och ström
äro vida farligare och hinderligare än längre ut — för att tidigt nog komma
ett fartyg till hjelp.

Till följd af det anförda — hvilket hufvudsakligen bekräftas af en så
erkänd auktoritet som G. af Klint i ”Underrättelser öfver Bohusbugten och
Kattegat” — synes önskvärd! vara: att ett för ändamålet lämpligt lotsfartyg,
med 12 å 15 lotsar, stationerades vid Skagen, der detsamma ej torde hafva
stora svårigheter att, efter väderlekens beskaffenhet, hålla sjön eller hålla sig
under skydd af land, för att, synnerligast under den oblida årstidens vestliga
stormar, då de flesta sjöolyckor vanligen ske, kunna förhjelpa fartyg till
hamn, hvilket blifvit betydligt underlättadt genom anbringandet af fyren på
”Pater Noster”-skären och ledfyren till Marstrands hamn.

De norr om Marstrand belägna fiskelägena Klädesholmen, Kyrkesund,
Mollösund m. fl., bebodda af de mest härdade Nordsjö-fiskare, väl bekanta
med det farliga Kattegat, skulle kunna lemna förträffliga lotsar härtill, och
för bestridande af omkostnaderna finnes tillgång i fyr- och båkmedlen.

Om af de många, årligen hundradetals fartyg, hvilka efter otaliga mödor
och haverier nå någon Norsk hamn, endast något eller några hundradetal
blefve förhjelpta till Svensk hamn, så skulle den af dem er lagda fyr- och
båkafgift troligen ersätta kostnaden för anskaffande och underhåll af ett sådant
lotsfartyg samt för aflöningen af lotsarne derå.

På grund af hvad sålunda anförts, får jag vördsamt föreslå:

att Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller, att Kong! Maj:t
täcktes låta — medelst de tillgångar fyr- och båkmedlen lemna —
utrusta ett lämpligt lotsfartyg, tillräckligt bemannad!, för att, stationeradt
under Skagen, lemna lotsbiträde åt fartyg, som behöfva söka
hamn å Svenska kusten.

Stockholm den 25 Januari 1869.

(just. E. Widell.