Motioner i Andra Kammaren N:o 102

Motion 1894:102 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren N:o 102.

13

bn Mf;i i

-ti- •Ifi!'' i -s, j- :!<i! c,! ! • bn

N:o 102.

i • ■ ; i : ''; :: • ’ 1'' * ;''

Af herr P. G. Petersson i Bry storp, om ändring i sättet för
utbetalning af den ersättning af statsmedel, som tillkommer
vissa egare af skattefrälsehemman.

Uti en af mig till 1891 års Riksdag ingifven motion n:o 35,
begärde jag, att den ersättning från staten, som på grund af kongl. kungörelsen
den 3 februari 1888, tillkommer egare af skattefrälsehemman
för hvilka skattefrälseräntor utgå till enskilda, skulle erhållas af kronofogdarne
vid kronouppbördsstämmorna mot företeende af qvitto att
skattefrälseegaren erhållit liqvid. Anledningen till denna motion var,
att för framtiden kunna undvika de kostnader och besvär som nu äro
förenade med statsbidragets utfående enligt förenämnd kungörelse.
Af nämnda motion visas att kostnaderna öfverstiga statsbidraget för
de mindre hemmansdelarne. Motionen remitterades till Andra Kammarens
tillfälliga utskott n:o 4, hvilket utskott hcmstälde, det motionen
måtte på så sätt bifallas, att Andra Kammaren för sin del
beslutar, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, att
Kongl. Maj:t behagade taga under ompröfning, huruvida icke ofvan
omförmälda kungörelse af den 3 februari 1888 må kunna ändras så,
att egare af skattefrälsehemman, hvars skattefrälseräntor blifvit till
beskaffenheten utredd, men ej ännu af statsverket inlöst, må ega
att jemväl af vederbörande kronofogde vid kronouppbördsstämmorna
uppbära den hemmansegarne tillkommande ersättning af statsmedel.
Utskottets hemställan blef af båda kamrarne godkänd och i skrifvelse
från Riksdagen till Konungen öfverlemnad, hvarefter skrifvelsen
Bill. till Riksd. Prot. 1804. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 22 Ilä/t. (N:is 08—103.) l

14

Motionär i Andra Kammaren N:o 102.

till vederbörande embetsverk utstälts för att afgifva utlåtande i
ärendet, och hafva landshöfdinge-embetena i Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Göteborgs och Kohus, Elfsborgs och Skaraborgs
län förklarat icke hinder eller olägenhet möta till Riksdagens framställning.

Mot Riksdagens skrifvelse hafva sig utlåtit landshöfdinge-embetena
i Stockholms, Örebro och Vestmanlands län. Länsstyrelsen i Stockholms
län har anfört, att uträkningarna af 30 procent å ifrågavarande
i räntorna ingående persedlar voro särdeles vidlyftiga och
kunde inom länet antagas erfordra mera än en månads tid af eu
person för kontrollen, och att, om förvandlingsuträkningarna skulle
tillhandahållas kronofogdarna före uppbördsstämmorna, tiden för
arbetets verkställande blefve allt för kort; att det belopp, hvarmed
frälserätt tan blifvit gulden, icke vore på förhand kändt; att utbetalningarna
skulle medföra hinder för kronofogden vid uppbördsstämma^
att räntan i många fall icke uppbäres af egaren förr än i februari,
mars och följande månader, och derigenom högst få egare afskattefrälsehemman
kunde komma i åtnjutande af den förmån, som med
Riksdagens skrifvelse var afsedd. Liklydande skäl hafva äfven länsstyrelserna
i Örebro och Vestmanlands län anfört, och på grund af
dessas utlåtande har Riksdagens skrifvelse blifvit af Kong! Maj:t
afslagen utan afseende å Riksdagens begäran och 7 länsstyrelsers
tillstyrkan eller bifall.

Mot hvad landshöfdinge-embetet i Stockholms län sig utlåtit
tager jag mig friheten göra följande erinringar:

Det förefaller något besynnerligt, att samma sak, som utan olägenhet
kan fullgöras i ena länsstyrelsen, skall vara förenad med
oöfvervinneliga hinder i en annan, och att uträkningen af den procent
å räntan, som hemmansegarne skola från staten erhålla, är förenad
med så mycket arbete, som uppgifvits från Stockholms län, kan väl
icke vara möjligt, om man jemför hvad landshöfdinge-embetena i
andra län sig utlåtit, och räntorna som äro till persedlarna för hvarje
år lika, hvilkas betalning till det väsentligaste utgår efter markegångspris,
bör väl vara i landskontoren så pass kända, att uträkningen kan
i god tid företagas, och hvad tiden för kronofogdarne beträffar, så
kan för dessa få utbetalningar den icke vara nämnvärd, då beloppet
på förhand är bestämdt. När egaren till frälseränta!! har rätt utkräfva
densamma, är mig obekant, men antages skola vara lika tid som för

Motion,et'' i Andra Kammaren, N:o 102.

15

kronouppbörden; i min hemort utsändes skatte frälseräntesedlarna i
början af december och betalas i slutet af januari; emellertid kan
intet statsbidrag erhållas förr än qvitto visas att räntan är till vederbörande
betald.

Om än, som uppgifvet blifvit, något landshöfdinge-embete skulle
besväras att verkställa arbetet på något kortare tid, än hvartill det
förut haft vanan med uträkningen af ifrågavarande procent (ökadt
arbete kan icke komma i fråga), så bör å andra sidan icke förbises,
att för de skattskyldige, synnerligast jordbrukare å mindre lienimansdelar,
huru svårt de mången gång hafva att betala sina kronoutskylder,
och vore en väl behöflig lättnad för dem att vid uppbördsstämmorna
utfå det belopp från staten, som de äro berättigade
erhålla; härigenom skulle mången gång undvikas att komma på restlängden
. och betala stämmoböter.

Då Riksdagen biföll ifrågavarande statsbidrag, var väl icke menadt
att för dess utbekommande några särskilda kostnader skulle för
hemmansegarne erfordras, utan erhållas af kronofogden i likhet med
ersättningen till rust- och rotehållare.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt och i öfrigt hänvisande
till de skäl, som i ärendet vid 1891 års riksdag framhållits,
vågar jag föreslå,

att Riksdagen i skrifvelse till Kong!. Maj:t anhåller,
att Kong!. Maj:t behagade taga under ompröfning,
huruvida icke ofvan omförmälda kungörelse
den 3 februari 1888 må kunna ändras så, att egare
af skattefrälseliemman, hvars skattefrälseräntor blifvit
till beskaffenheten utredda, men ej af statsverket
inlöste, må ega att af vederbörande kronofogde vid
kronouppbördsstämmorna uppbära den hemmansegarne
tillkommande ersättning af statsmedel.

Skulle i något eller några län verkliga hinder
möta att vid kronouppbördsstämmorna statsbidraget
utbetala, må hemmansegarne tillerkännas
rätt att då eller sedermera till kronofogden öfverlemna
de qvitterade skattefrälseräntesedlarne för att
inom eu viss tid derefter utan särskild ersättning

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 102.

hos kronofogden utbekomma det
bidraget till nämnda räntor.

Stockholm den 27 januari 1S94.

P.

I motionen instämmer

C. G. Andersson.

) / h

iim

utgående stats -

G. Petersson,

''■:‘j I