Motioner i Andra Kammaren, N.o 80
Motion 1897:80 Andra kammaren
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 8
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motioner i Andra Kammaren, N.o 80.
1
X:o 80.
Af herr C. F. K. BarnekOW m. fl., med förslag till förordning
angående köttbesigtnings- och slagttvång m. m.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 28 till Riksdagen förra året
innehöll ett förslag till förordning angående köttbesigtning och slagttvång
m. m., angående hvilket förslag Kongl. Maj:t ville inhemta Riksdagens
yttrande. Lagutskottet hemstälde, som bekant, att ifrågavarande Kongl.
Maj-.ts förslag icke måtte af Riksdagen antagas. Då frågan förekom till
behandling inom Riksdagens båda kamrar visade sig emellertid, att denna
lagutskottets hemställan af Första Kammaren förkastades, i det Kammaren
efter skedd omröstning förklarade sig ej hafva något att erinra mot Kongl.
Maj:ts i ämnet gjorda förslag, och att Andra Kammaren visserligen biföll
hvad lagutskottet hemstält, men detta först efter en debatt, i hvilken af
en mängd talare ur skilda läger starka skäl framstälts för antagandet af
Kongl. Maj:ts förslag.
Under sådana förhållanden och då sedan dess flerstädes i landet vid
sammanträden af hushållningssällskap och inom andra landtmannakretsar
diskussioner och yttranden förekommit, som utvisa, att det omtalade förslaget
alltmera vinner anhängare bland landtmännen, och förslagets hygieniska
betydelse blifvit ytterligare framhållen derigenom, att svenska läkaresällskapet
i samband med sina under förra året hållna diskussioner om tuberkulosen
enhälligt gjort det uttalandet, att offentliga slagthus äro nödvändiga
för tuberkulosens bekämpande, så torde det ej synas opåkallad^ att
vi undertecknade redan innevarande år till Riksdagens förnyande pröfning
framlägga ifrågavarande Kongl. Maj:ts förslag, i det vi för öfrigt i afseende
på förslagets motivering hänvisa till meranämnda kongl. proposition.
Bih. till IliJcsd. Prof. 1897. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Höft. (N:is 80—82).
2
Motioner i Andra Kammaren, K:o SO.
Och hemställa yi således,
att Riksdagen ville för sin del antaga följande
förslag till förordning angående köttbesigtnings- och
slagttvång m. m.:
§ I
1.
Ivöttbesigtningstvång, innefattande förbud att inom visst område
till salu hålla eller utbjuda till menniskoföda afsedt, färskt, rått kött af
nötkreatur, får, get, svin eller häst, derest köttet icke blifvit, efter undersökning
af besigtningsman, försedt med stämpel eller bevis af något sådant
slag, hvarom nedan i § 6 sägs, må för stad, som sådant åstundar, kunna
bestämmas i den ordning, som angifves i § 24 af helsovårdsstadgan för riket,
under vilkor att genom stadens försorg anställes nödigt antal besigtningsman
och vidtagas de öfriga åtgärder, som erfordras för att köttbesigtning
inom ifrågavarande område må kunna utan större vare sig tidsutdrägt
eller annan olägenhet ega rum; börande i nyssberörda afseende uppgjordt
förslag underställas Kongl. Maj:ts befallningshafvandes pröfning, iunan
stadgande i ämnet utfärdas.
Enahanda förfarande iakttages i fråga om ändring eller upphäfvande
af sådant stadgande.
2. Hvad i nästföregående moment stadgas om stad gäller äfven för
annat i afseende på helsovård med stad likstäldt samhälle, så ock för
kommun å landet, endast med den olikhet, som föranledes af den annorlunda
beskaffade sammansättningen af myndigheter, hvilka der hafva befattning
med allmänna helsovården. De åligganden, som enligt denna
förordning och på grund deraf meddelade föreskrifter i stad tillkomma
magistrat, helsovårdsnämnd och stadsfullmägtige eller allmän rådstuga,
skola inom samhälle, der helso vårdsstadgans föreskrifter rörande stad i
tillämpliga delar gälla, fullgöras af dem, som förklarats skola inom samhället
i allmänhet träda i dessa myndigheters ställe, samt eljest å landet
bestridas, magistratens af kronofogden i orten, helso vårdsnämndens af
kommunalnämnden och stadsfullmägtiges eller allmänna rådstugans af kommunalstämman.
§ 2.
1. Har för stads- eller dermed i afseende på helsovård likstäldt samhälles
räkning offentligt slagthus enligt plan, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
efter helsovårdsnämndens hörande, gillat, blifvit uppfördt
Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.
3
och efter af Kong! Maj:ts befallningshafvande föranstaltad afsyning godkändt,
må, om samhället så önskar, i den uti § 1 omförmälda ordning
kunna jemte köttbesigtningstvång för samhället stadgas slagttvång, innefattande
förbud att, sedan slagthuset upplåtits till allmänt begagnande,
annorstädes inom visst område än i berörda bus slagta djur, som förut
nämnts. Sådant förbud utgör dock ej binder för att dylikt djur nedslagtas
utom det offentliga slagthuset, der nedslagtandet nödvändiggöres af
hastigt inträffad sjukdom eller olyckshändelse; skolande dock i sådant fall
köttet, om det är afsedt att begagnas till menniskoföda, genast efter djurets
nedslagtning ostyckadt jemte alla dertill börande inelfvor utom tarmar föras
till det offentliga slagthuset för att besigtigas. Utan binder af sådant
förbud må äfven Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunna medgifva, att
nedslagtning af kreatur, hvilkas kött är afsedt hufvudsakligen för utförsel
ur riket, verkställes inom sådan för ändamålet särskildt inrättad och under
offentlig kontroll stäld anstalt, hvarom nedan i § 3 sägs.
2. Vilja stads- och dermed i afseende på belsovård likstäldt samhälle
förena sig om gemensamt offentligt slagthus af här afsedd beskaffenhet,
må det kunna ske, i fall Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill
lemnar tillstånd; och galle då i fråga om hvart och ett af dessa samhällen
hvad beträffande samhälle med köttbesigtnings- och slagttvång förut
är stadgadt.
§ 3.
Önskar enskild person, förening eller bolag få under offentlig kontroll
ställa vare sig en hufvudsakligen för uppslagtning af kött till utförsel
ur riket afsedd inrättning (exportslagteri) i stad eller på landet eller annan
slagterianstalt, belägen utom stad eller dermed i afseende på helsovård
likstäldt samhälle, må, på derom af vederbörande gjord ansökning, Kongl.
Maj:ts befallningshafvande, om anstalten pröfvas vara ändamålsenligt ordnad,
kunna föreskrifva, att densamma skall stå under offentlig kontroll,
med vilkor att genom sökandens försorg anställes erforderligt antal besigtningsmän
och vidtagas de öfriga åtgärder, som kunna anses för kontrollen
nödiga. Förklaras, efter det annat sådant slagteri än exportslagteri
stälts under offentlig kontroll, helsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad
skola i tillämpliga delar gälla inom det område, der slagteriet är beläget,
må nämnda omständighet ej utgöra hinder för slagteriets förblifvande
under offentlig kontroll.
§ 4.
1. Besigtningsman vid offentligt, inom område, der slagttvång är
gällande, beläget slagthus, vid exportslagteri, hvarom i § 3 sägs, eller vid
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.
annat enligt samma paragraf under offentlig kontroll stäldt slagteri skall
vara legitimerad veterinär. Den, som jemlikt denna förordning anställes
såsom kommunal besigtningsman annorstädes än vid offentligt slagthus,
som nyss är nämndt, skall, om möjligt, vara legitimerad veterinär.
2. Besigtningsman vid exportslagteri förordnas af medicinalstyrelsen.
Öfriga i mom. 1 af denna paragraf omnämnda besigtningsmän varda förordnade
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, de kommunala på vederbörande
helsovårds- eller kommunalnämnds förslag.
Besigtningsman kan af den embetsmyndighet, som förordnat honom,
när som helst entledigas från sin befattning.
§ 5-
Vid slagt af djur, som förut nämnts, vare sig i offentligt, inom område,
der slagttvång är gällande, beläget slagthus eller i sådant under
offentlig kontroll stäldt slagteri, som i § 3 sägs, skall vederbörande besigtningsman
anställa undersökning före nedslagtningen å djuret, med hänsyn
till dess helsotillstånd, samt efteråt å dess kött och inelfvor, med afseende
å deras duglighet till menniskoföda. Yid annan köttbesigtning
enligt denna förordning skall, der ej annorlunda stadgats, undersökning af
besigtningsman anställas, när fråga är om häst eller större nötkreatur än
kalf, å minst fjerdedels kropp, men eljest å minst half kropp.
Närmare föreskrifter om besigtningen utfärdas af medicinalstyrelsen.
§ 6.
1. Kött, som vid besigtning enligt denna förordning godkännes, skall,
innan det får till salu hållas eller utbjudas, förses med stämpel, utvisande,
der detsamma blifvit i offentligt, inom område, der slagttvång är gällande,
beläget slagthus eller i sådant under offentlig kontroll stäldt slagteri, som
i § 3 sägs, uppslagtadt och besigtigadt, att så skett, men eljest att köttet
undergått annan vederbörlig besigtning inom något samhälle med köttbesigtningstvång.
2. Finnes vid besigtning kött vara till menniskoföda otjenligt, skall
detsamma förstöras, der det icke kan genom besigtningsmannens försorg
och under hans kontroll försäljas till tekniskt bruk, i hvilket fall köttets
egare är berättigad utfå hvad som genom försäljningen inflyter, efter afdrag
af nödiga kostnader.
3. Anträffas vid besigtning, anstäld jemlikt denna förordning af
kommunal besigtningsman, kött, som först efter särskild behandling kan
Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.
5
utan men för helsan användas till menniskoföda, skall köttet, sedan det
under besigtningsmannens kontroll undergått sådan behandling, antingen,
försedt med särskild stämpel, der så ske kan, eller med bevis om beskaffenheten,
ställas till egarens förfogande eller, om denne så fordrar och icke
kan anses hafva före besigtningen egt eller bort ega kännedom om köttets
underhaltiga beskaffenhet samt köttet ej är af djur, som nedslagtats i
sådant under offentlig kontroll stäldt slagteri, som i § 3 sägs, inlösas af
vederbörande samhälle till pris, som helsovårdsnämnden månatligen, med
ledning af köttprisen inom samhället under näst föregående kalendermånad,
fastställer och offentligen kungör. Yarder dylikt kött anträffadt
vid undersökning jemlikt denna förordning i slagteri, som nyss är nämndt,
må köttet, sedan det under dervarande besigtningsmans kontroll så behandlats,
att det kan utan men för helsan användas till menniskoföda, af
honom förses med särskild stämpel eller med bevis om beskaffenheten.
4. Här omförmälda stämplar skola särskildt angifva inom hvilket
samhälle besigtningen egt rum och för öfrigt vara, hvart slag för sig, lika
för hela riket, nemligen en för godkändt kött, uppslagtadt i offentligt,
inom område, der slagttvång är gällande, beläget slagthus eller i annan i
§ 3 omförmäld, under offentlig kontroll stöld inrättning än exportslagteri,
en för godkändt kött, uppslagtadt i exportslagteri, som nyss är nämndt,
en för annat godkändt kött och en för kött, behandladt på sätt i mom. 3
af denna paragraf sägs. Medicinalstyrelsen utfärdar närmare föreskrifter
om stämplarnes beskaffenhet och köttets stämpling.
§ 7.
Derest vid köttbesigtning, som jemlikt denna förordning anställes af
kommunal besigtningsman, köttets egare icke åtnöjes med besigtningsmannens
beslut, må han ej mindre, om genast framställning derom hos
besigtningsmannen göres och i förskott erlägges hvad som kan erfordras
till bestridande af nödig kostnad för tillvaratagande af såsom bevisningsmedel
tjenligt prof å det besigtigade, erhålla sådant prof i lämpligt förvaringskärl,
tillslutet under egarens och besigtningsmannens sigill och
försedt med nödig beteckning, än äfven i beslutet söka ändring genom
besvär, hvilka jemte dels besigtningsmannens utan lösen lemnade intyg,
innefattande beslutet och skälen dertill, dels ock bevis om dagen, då
klaganden af beslutet erhöll del, böra, vid talans förlust, till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande inlemnas inom tio dagar derefter, dagen då delgifningen
skedde, likväl oräknad; gällande emellertid, utan hinder af besvär,
beslutet till efterrättelse, intilldess annorlunda kan vara vederbör
-
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.
ligen förordnadt. Yarder i följd af besvären ändring gjord i besigtningsmannens
beslut, eger klaganden att för den förlust, han fått till följd af
samma beslut i hvad det befunnits origtigt vidkännas, erhålla godtgörelse
af det samhälle, hvars besigtningsman meddelat beslutet.
§ 8.
1. För köttbesigtning af kommunal besigtningsman enligt denna förordning
och för begagnande af offentligt, inom område, der slagttvång
är gällande, beläget slagthus eger vederbörande samhälle uppbära afgifter
enligt taxa, som, sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter helsovårdsnämndens
och i andra städer än Stockholm jemväl efter magistratens
eller, der sådan ej finnes, den i dess ställe särskild! tillsatta stadsstyrelses
hörande, dertill uppgjort förslag, af Kongl. Maj:t fastställes för minst ett
år i sänder. I denna taxa må afgifterna ej sättas högre, än som kan
anses erforderligt till betäckande af samhällets kostnader för köttets besigtning
och stämpling samt, der fråga är om begagnande af offentligt
slagthus, som nyss är nämndt, till betäckande jemväl af kostnaden för
slagthusets förvaltning och underhåll jemte ränta å anläggningskapitalet.
2. Der jemlikt ordningsstadgan för rikets städer eller derpå grundad
bestämmelse särskild marknadsplats för kreaturshandeln blifvit inrättad i
sammanhang med offentligt slagthus af här afsedd beskaffenhet, må, i enahanda
ordning och efter liknande grunder som i fråga om slagthusets
begagnande, bestämmas afgifter till samhället för nyttjande af marknadsplatsen
och vid densamma uppförda stallar äfvensom för kreaturens utfodring,
skötsel och vågning.
§ 9-
Uppstår i samhälle, der slagttvång är gällande, särskild fara i helsoväg
till följd af någon utanför samhället bedrifven slagterirörelse eller
yrkesmessig beredning af köttvaror, eger på framställning af samhällets
helsovårdsnämnd Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreskrifva anordningar
och vidtaga åtgärder, som pröfvas tjenliga och leda till farans undanrödjande.
Dervid må Kongl. Maj:ts befallningshafvande ej mindre påbjuda
rörelsens ställande under särskild tillsyn samt uppdraga åt tillsyningsman
att anhålla och låta dels undersöka misstänkt kött eller köttvara,
dels ock oskadliggöra kött eller deraf beredt, till menniskoföda afsedt
ämne, som är dertill otjenligt, än äfven, då sådant finnes vara af nöden,
förelägga lämpliga viten och meddela tillfälligt förbud mot rörelsens drif
-
Motioner i Andra Kammaren, K:o SO.
7
vande samt, om rättelse på nämnda sätt ej synes stå att vinna, förbjuda
den felande att vidare sjelf eller genom annan person inom visst område
bedrifva slagterirörelse eller yrkesmessig beredning af köttvaror.
§ 10.
Der i följd af slagttvångs införande byggnad eller annan inrättning
för bedrifvande af slagterirörelse, som, när denna förordning träder i kraft,
lofligen idkas och hvars utöfvande icke medgifvits blott tills vidare eller
till dess annorlunda blefve föreskrifvet, ej längre kan för dermed afsedt
ändamål användas, vare egaren berättigad att af vederbörande samhälle
undfå ersättning för den värdeminskning hans fastighet och öfriga ifrågavarande
inrättningar derigenom undergå. Enahanda rätt tillkomme den,
som, när slagttvång i ett samhälle införes, eger ett på det under nämnda
tvång lagda området befintligt, enligt § 3 under offentlig kontroll stäldt
slagteri, h vilket i följd af slagttvångets införande ej vidare kan för afsedt
ändamål begagnas.
§ 11.
1. Bryter någon mot förbud, hvarom i § 1 eller § 2 sägs, böte, der
ej straff enligt allmän lag eller särskild författning bör följa å förseelsen,
från och med två till och med etthundra kronor.
2. Öfverträdes sådant förbud mot drifvande af slagterirörelse eller
yrkesmessig beredning af köttvaror, som i § 9 omförmäles, vare straffet
böter från och med tjugu till och med femhundra kronor.
§ 12-
Den, som under tid, då han är stöld under tilltal för förseelse mot
denna förordning eller enligt densamma gifna föreskrifter, fortsätter eller
förnyar samma förseelse, skall, när han dertill varder lagligen förvunnen,
fällas, för hvarje gång åtal emot honom egt rum och han deraf undfått
del, till de böter eller viten, som för ifrågavarande förseelse äro bestämda.
§ 13-
1. Förseelser mot denna förordning eller de enligt densamma gifna
föreskrifter skall åtalas hos polisdomstol, der särskild sådan är inrättad, men
eljest hos poliskammare och, der sådan icke finnes, vid allmän domstol;
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.
och. galle i fråga om klagan öfver domstols eller poliskammares beslut i
dessa mål hvad i allmänhet angående besvär i brottmål är stadgadt.
2. Förseelserna åtalas af allmän åklagare; egande helsovårds- eller
kommunalnämnd ock att för särskildt fall förordna åklagare.
§ 14.
Emot beslut, som enligt denna förordning eller på grund af densamma
gifna föreskrifter meddelats af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
af helsovårds- eller kommunalnämnd eller af sådan tillsyningsman, som i
§ 9 sägs, eger den, som anser sin rätt deraf förnärmad eller obehörigen
inskränkt, att anföra besvär, öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut
hos Kongl. Maj:t inom den tid, som för öfverklagande af förvaltande
myndigheters och embetsverks beslut är stadgad, samt öfver helsovårdseller
kommunalnämnds eller tillsyningsmans beslut hos Kongl. Maj:ts
befallningshafvande inom den tid, som är bestämd för öfverklagande af
kommunalstämmas beslut; gällande dock, utan hinder af besvär, beslutet
till efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda vederbörligen förordnadt.
§ 15.
1. Böter och viten, som ådömas efter denna förordning och i enlighet
med densamma meddelade föreskrifter, tillfalla kommunens kassa.
2. Saknas tillgång till fulla gäldandet af dessa böter och viten, skola
de förvandlas enligt allmän strafflag.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1898.
Stockholm den 28 januari 1897.
F. Barnékow. Curt Wallis. Christian Lovén.
Aug. Henricson. Johan Hjelmérus.
Lasse Jönsson. Olof Melin.
L. M. Kruse. Gullbr. Elowson.
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.