Motioner i Andra Kammaren, N-o 65 (Motion 1902:65 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N-o 65.

r.UiiO >?; gmo».''.»; t c: h »hi 5-.<< •5 j;r ‘.»bimllA»»*- ?ob itvii .>1 *i*f»I

o-fi: ljuf - >c*of. Ili; ,ti inuti > .*[« -utiii mJ do» /iyj^jflaurrotin.H

•)g ifiVf fhi .,/bsiO''. •:•!!! a ii ''.ol jo ; ;.r ty» i.:,;!* ! .ytar.nnjtYmä In;»

.■ in « :v »H» »nofirmfiifl »U*; I isbro- it*» i bbJUd

.»■■■gfilm :» r 7c* •(/!■; 1; t.-ijj ir^Hföm

•*->+;?ih» i.ii/J ‘infl■ bgoiiot ,10 Ur, in;;,: .mvl •; >ibiihm hal ju.woO

: !!s.;i >!, io-.;:;'' f,j) f: ;•[ n V !} i ni: /;■■!.. !•?}: ■ 1 . f]■ . f >:•: ■ >»;;: a;» i; I-it. it . .

Nio 65* j-•:■ - - ,, ,.

f»ft i ‘ ■■-.hl y.rlfid r ro -ii» !t*i <:>, .7 »mftrs ''•-taimi:! *ö blt/if*

i - ,''illbi; j... ; -t- Jjfli.» .. <•; . -iit): lis; /!.!“> ij fl. T

Af herr C. J. Odmail, om skrifvelse till Kongl. Maj.t angående
* .''arméns uniformer. '''' ilhA ..g b

i "it. i » ff!0 ■ >. r 2i;: jijl lo •«.«*! o‘lm tf i »om v AU».

Under de senaste krigen har erfarenheten allt mer visat olämpligheten
af att lysande uniformer bäras. De långskjutande gevären och det
röksvaga krutet har i mycket förändrat krigskonsten, så att numera
gäller det mer än förr att i högsta möjliga grad skydda sig för att blifva
upptäckt af fienden. Orsaken till boernas motståndskraft mot den
öfverlägsna engelska hären måste anses till stor del ligga just i deras förmåga
att röra sig i terrängen utan att blifva upptäckta, hvartill bidrager
deras drägt, som är utan alla glänsande prydnader och med en färg,
som öfverensstämmer med de omgifvande naturföremålen. Genom vunna
erfarenheter i kriget hafva engelsmännen funnit sig tvungna att lägga
bort sin armés vanliga uniformer och anlägga för krigsbruk mera lämpliga.

Äfven i Sverige har saken beaktats, då under det gångna året en
mängd försök utförts, för att utröna olika uniformsfärgers företräde. Men
dervid hafva endast användts mörkblåa och olika slags ljusblåa färger.
Det har ej bevisats, att någon af de använda färgerna har synnerligt företräde
framför de öfriga, och hafva trupper städse kunnat genom kikare
upptäckas på långa afstånd. Orsaken dertill måste sökas deri, att alla
här använda färger skilja sig skarpt från markens, skogens och bergens.

Då jägaren går i marken, kläder han sig i en drägt, som så mycket
som möjligt bidrager till att hindra honom från att blifva upptäckt, och
väljer han derför en drägt med obestämd färg, öfverensstämmande mod
de omgifvande naturföremålen. Vanligen användas tyger med blandade
färger, såsom grönt, brunt och grått.

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Sam. 2 Afd. 2 Band. 16 Häft. 3

Motioner i Andra Kammaren, N.-o 65.

I Norge har man insett de nuvarande uniformernas olämplighet för
krigsbruk, hvarför der omfattande försök utförts med användning af olika
uniform sfärger, och har man der funnit, att de obestämda färgerna äro de
bäst skyddande. Länge dröjer det nog ej, förr än den norska hären är
klädd i en enkel och praktisk fältuniform med en färg, som i minsta
möjliga grad märkes i terrängen.

Genom naturstudier kan man lära, att en mängd djur bära drägter
öfverenstämmande med de naturföremål, bland hvilka de mest uppehålla
sig, och böra vi ej försumma att deraf draga lärdomar, då det gäller att
skaffa skydd åt landets söner, så att de ej i onödan blifva utsatta för de
fiendtliga eldvapnens verkan under kampen för fosterlandets försvar.

Då, som ofvan sagts, de utförda försöken med blå uniformer visat
sig föga tillfredsställande, vore af stor praktisk nytta, om försöken fortsattes
med uniformer af obestämda färger för att utröna, om dessa ej äro
lämpligare för fältbruk än de hittills använda, samt att, om detta visar
sig, Kongl. Maj:t måtte gå i författning om att sådana anskaffades för
den svenska armén. Måhända anses lämpligt, att de nuvarande eller
liknande bibehållas för att användas under vissa förhållanden eller att
befälet har en särskild paraduniform.

Fältuniformer med obestämd färg och utan alla blänkande prydnader
skulle dock bäras under all exercis och fälttjenstöfhingar såväl af befäl
som manskap, dervid äfven den fördelen vunnes, att dessa äro billigare
än de nu brukliga, hvarigenom besparing göres såväl för staten som för
befälet, hvilka sjelfva få bekosta sina uniformer.

På grund af hvad här ofvan anförts får jag vördsamt anhålla,

att Riksdagen måtte besluta att aflåta en skrifvelse
till Kongl. Maj:t med underdånig framställning,
att Kongl. Maj:t måtte låta utföra försök med uniformer
i obestämda färger och, om någon af dem visar
sig lämpligare för krigsbruk än de nu använda, låta
anskaffa sådana för härens behof.

Stockholm den 27 januari 1902.

Carl J. Ödman.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B, Boktryckeri. 1902.