Motioner i Andra Kammaren, Ko 83

Motion 1897:83 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, Ko 83.

No 83.

Af herr G. A. E. Kronlund, om ändrad lydelse af 8 § i stadgan
ang. skjutsväsendet.

Eättigheten att idka försäljning af maltdrycker såväl till afhemtning
som till förtäring å stället har genom senare tiders nykterhetsvänliga lagstiftning
blifvit i hög grad inskränkt, i det att sådan försäljning till förtäring
på stället göres beroende af vederbörande kommunalmyndigheters och
länsstyrelsers bifall, och icke ens maltdrycker till mindre belopp än 10 liter
få försäljas till afhemtning utan bifall af nämnda myndigheter.

Ett undantag af vidtomfattande art från dessa bestämmelser är den
gästgifvare och skjutsstationsföreståndare medgifna rätt att åt vägfarande
vid eller utom måltider försälja maltdrycker till förtiiring på stället.

Lagstiftaren har dermed afsett att tillmötesgå resandes behof af vederqvickelse
och förfriskning, men obestämdheten uti lagens uttryck »vägfarande»
möjliggör missbruk af denna rättighet. Sålunda är det icke allenast
resande som begagna sig af utvägen att å gästgifvaregårdar förskaffa sig
maltdrycker utan äfven och allra mest de kringboende. Gästgifvaregårdarne äro
mångenstädes formliga ölkrogar, dit bygdens ungdom samlar sig särskildt
under helgerna, mången gång till förargelse för kyrkfriden och störande af''
lugnet och ordningen.

Förutom de moraliskt dåliga verkningarne deraf medför det lätta tillfället
till ernående af maltdrycker utgifter, som för den mångenstädes i
Norrland fattiga befolkningen äro rätt känbara.

Frestelsen till missbruk af den giistgifvarne sålunda medgifna rättighet
sär ju också så stor, då man betänker att deras försäljningspris å t. ex. eu
Va liter Öl är 25 öro, under det inköpspriset torde vara 8 å 9 öre för buteljen.

Bill. till It ited. Prat. 1887. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 21 Haft, (Kris 83—87.) 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 83.

Jag känner till gästgifvaregårdar, der blott 30 resande stått antecknade
i dagboken för qvartalet, under det att 10 fat Öl för samma tid uppbemtats.

Genom jernvägskommunikationernas utveckling aftager resandetrafiken
å landsvägarne och dermed äfven å gästgifvaregårdarne, och dessa blifva i
samma mån hufvudsakligen konsumtionsort för traktens befolkning i fråga
om maltdrycker.

Inskränkning i fråga om gästgifvarnes maltdrycksförsäljning torde derför
vara lätt att genomföra utan att derigenom vålla verkliga resande några
större obehag.

Denna inskränkning torde svårligen kunna ske genom att närmare
angifva betydelsen af ordet vägfarande. Erfarenheten inom rättsskipningen
har nogsamt visat huru svårt detta är. I förefintliga prejudikat anses närmaste
grannar icke vara hänförliga till vägfarande, en tolkning som sålunda
t. ex. lemnar öfriga invånare i en större by oinskränkt frihet till förtäring
af maltdrycker å der tilläfventyrs befintlig gästgifvaregård. Lättare torde
inskränkning kunna ske i sättet för rättighetens utöfning, nemligen i en
föreskrift derom, att utskänkning af maltdrycker till förtäring endast får ega
rum vid måltider. Härigenom förhindras i hufvudsaklig grad maltdryckernas
användning såsom rusdrycker.

Gifvet är att ett stadgande i sådan rigtning kan kringgås, men skyddet
deremot torde vara att påräkna i en vaksam och nitisk kronobetjening.

På grund af hvad jag ofvan anfört, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen i angifna syfte ville för sin del besluta,
att 8 § i Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående
skjutsväsendet den 31 maj 1878 erhåller följande än.
drade lydelse:

Innehafvare etc.

Såväl gästgifvare som stationsföreståndare vare berättigad,
att, med den inskränkning som för de i 28 §
omförmälda fall finnes stadgad, vid måltider till vägfarande
försälja maltdrycker etc.

Stockholm den 26 januari 1897.

Georg Kronblad.