Motioner i Andra Kammaren, K:o 60'

Motion 1895:66 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, K:o 60''.

7

• : i I

r -14

,(•

f i

N o 66,

Af herr J. M. Ekströmer, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med

n«i 1

begäran om utredning och framläggande af förslag i
fråga om jordbrukskreditens upphjelpande.

tf]

Det ogynsårning läge, hvari vår modernäring för närvarande befinner •
sig, torde vara allt för väl bekant för att här vidlyftigare behöfva framhallas.
• ;■ \ •'' • . ...fil - : ■ r:

Spån målsprisen hafva under det gångna året sjunkit till en förut ej
anad grad, och prisen på smör hafva äfven varit i ständigt sjunkande, under
det marknaden för denna artikel varit och fortfarande är ytterst obestämd.

Samtidigt har jordbrukets utgifter snarare ökats än minskats.

Visserligen har Kongl. Maj:ts regering nyligen företagit en förhöjning
i införseltullen på spannmål, som väl framdeles skall komma jordbruket
till godo, men denna åtgärd kan ju icke hafva någon verkan till
förhöjning af prisen på de produkter, som exporteras för afsättning i utlandet
såsom hafre och smör och som utgöra vårt jordbruks hufvudsakligaste
inkomstkälla.

Det synes derför vanskligt att bygga en förbättring af jordbrukets
ekonomi uteslutande på åtgärder till åstadkommande af högre inkomster,
utan måste man i detta hänseende vara betänkt på åtgärder äfven i motsatt
rigtning, nemligen för att minska omkostnaderna för denna näringsgren.
Ibland de utgifter, som äro för jordbruket synnerligen tryckande, utgör
räntan på de fastigheterna graverande lånen en ganska väsentlig del. Men
oaktadt räntan i allmänhet och synnerligen inom de större kulturländerna

s

Motioner i Andra Kammaren, N:o (Hi.

synes vara i ständigt fallande, så bibehålies den dock inom vårt land för
sådana lån nästan oförändrad, eller sänkes allt för sakta i förhållande till
prisfallet på jordbrukets alster.

De flesta lån mot säkerhet i jordbruksfastigheter äro s. k. hypotekslån,
och är det just dessa, som företrädesvis äro behäftade med ofvan framhållna
olägenheter. — Dessa olägenheter torde hufvudsakligen bero på hypotekslånens
natur af att vara fasta amorteringslån stälda på mångårig afbetalning,
hvilka måste märkbart framträda i en tid, då räntan är i ständigt och hastigt
fallande, och som endast i ringa mån kunna motvägas af den vid senare
upplåningar förbehållna konverteringsrätten.

Genom den långa amorteringstiden fastläses äfveu lånesäkerheten under
allt för lång tid.

För att afhjelpa dessa olägenheter torde knappas finnas någon annan
utväg än att, i den mån säkerheterna kunna frigöras, afveckla hypoteksföreningarne
för att i samma mån öfverflytta deras verksamhet till en statens
j ordbrukskrcditanstalt.

Utan att närmare ingå på organisationen af eu sådan anstalt, synes
''dess verksamhet böra omfatta förmedling af lån mot inteckningar i jordbruksfastighet,
icke öfverstigande halfva taxeringsvärdet, på så sätt: att
staten anskaffar det för utlåning behöfliga kapitalet genom anordning af ett
inhemskt, fonderadt lån mot räntebärande, icke amortisabla statspapper, löpande
med en efter förhållandena på penningmarknaden lämpad räntesats; att de från
denna anstalt utlemnade lån löpa med samma ränta som de nämnda statspapperen,
samt att låntagaren må vara berättigad att erhålla beloppet antingen i
dylika statspapper till fulla beloppet eller i penningar efter den i marknaden
gällande kurs; samt äfven berättigad att på samma sätt återbetala
lånet och då återfå den lemnade säkerheten eller få den dödad för ett belopp
motsvarande afbetalningens storlek.

Att staten på detta sätt skulle kunna inom landet upplåna det för
ofvannämnda åtgärder behöfliga kapital, synes påtagligt, då denna afveckling
ju komme att försiggå så småningom under loppet af åtskilliga år,
och då de i bankerna deponerade medel redan nu i rundt tal utgöra 450
millioner kronor.

Genom eu dylik öfverflyttning af jordbrnkslånen från hypoteksföreningarne
till statens jordbrukskreditanstalt skulle innehafvarne af den svenska
jorden mera fritt kunna förfoga öfver de uti densamma inteeknade
säkerheter, på samma gång vår penningmarknad komme att tillföras ett

Motioner i Andra Kammaren, N:o 67,

9

nytt, välbehöfligt element, hvarigenom den blefve mera böjlig gent emot
det produktiva arbetets kraf.

Det torde äfven kunna antagas, att den lätthet, hvarmed dessa räntebärande
statspapper blefve åtkomliga för den stora allmänheten, i väsentlig
mån skulle komma att befordra sparsamheten och dermed kapitalbildningen
i vårt land.

På grund af hvad som ofvan blifvit anfördt, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t ville anhålla
om vidtagande af åtgärder för utredning och framläggande
af förslag i fråga om jordbrukskreditens upphjelpande.

Stockholm den 26 januari 1895.

J. M. Ekströmer.

I motionens syfte instämma:

Hugo Hammarskjöld. O. TF. Redelius.

N:o 67.

Af herr B. V. Hedgren, angående tiden för erläggande af nederlagsafgift
samt befrielse från nämnda afgift, då godset
till utrikes ort åter utföres.

Genom den vid föregående riksdag beslutade skrifvelsen till Kongl.
Maj:t om utredning af frågan om frilager och frihamn inom Sverige hafva
båda kamrarne visat sitt intresse för de lättnader, som utan uppoffring från
statens sida kunna beredas Sveriges handelsnäring. Frågans utgång kan
visserligen ännu ej förutses, men säkert är, att, om äfven tillstånd till båda
Bih. till Rilcsd. Prot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 18 Höft. 2