Motioner i Andra Kaminaren, N:o 99 (Motion 1891:99 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kaminaren, N:o 99.

N:0 99.

Af herr Z. Larsson och herr Å. V. [.jungman, om beviljande
af statsanslag till upprättande af en mineralogisk-geologisk
öfning sinstitution vid Upsala universitet.

I skrifvelse till kanslersembetet för Upsala universitet af den 3 september
1890 bar det större akademiska konsistoriet i Upsala anmält universitetets
behof af nya eller ökade anslag på ordinarie stat samt extra
anslag för en gång, hvarvid konsistoriet gifvit ett framstående rum åt de
anslag, som begäras för den mineralogisk-geologiska institutionens ordnande
och försättande i ett sådant skick, att en tidsenlig och praktisk undervisning
i dessa ämnen måtte kunna åstadkommas; och begärde konsistoriet
för detta ändamål dels böjandet af det ordinarie årsanslaget med 2,050 kronor,
dels ett extra anslag för 1891 af 24,700 kronor.

Det sålunda framlagda bebofvet bar äfven af Kongl. Maj:t så till vida
behjertats, att i dess nådiga proposition till Riksdagen äskas för ifrågavarande
ändamål dels hela det ordinarie anslag, hvarom det akademiska konsistoriet
gjort hemställan, dels ett anslag på extra stat af 5,000 kronor, i det
att Kongl. Maj:t ansett, att nu för denna gång icke större anslag för detta
ändamål borde begäras.

Då vi, undertecknade, af det akademiska konsistoriets skrifvelse vunnit
den öfvertygelsen, att de i fråga om den mineralogisk-geologiska institutionen
anmälda bebofven äro synnerligen vigtiga och då vi dessutom funnit,

Bih. till Bifcsd. Prat. 1891. 1 Sami. 2 Afd, 2 Band, 16 Höft. 1

Motioner i Andra Kammaren, K:o 99.

att några af de i konsistoriets skrifvelse begärda anslagen stå i så nära samband
med hvarandra, att de icke lämpligen och med fördel kunna särskiljas,
så få vi härmed föreslå, att i stället för det af Kongl. Maj:t begärda extra
anslaget af 5,000 kronor måtte beviljas ett sådant på 16,700 kronor.

De i konsistoriets ofvan omtalade skrifvelse för mineralogisk-geologiska
institutionen begärda anslagen på extra stat äro på följande sätt specificerade:

a) för inköp af instrument in. m. för den kristallografi ska

och petrografiska undervisningen------------------------ kr. 6,500: —

b) för komplettering af de mineralogiska och geologiska

samlingarna-----------------------------------......................... » 8,000: —

c) för inköp af kristallmodeller och preparat-.................... » 2,200: -—

d) för inköp af kartor och literatur i och för inrättande af

ett specialbibliotek vid institutionen .............-.......... » 3,000: —

e) för fortsättande och afsilande af institutionens inred ning''

.............-...........-...........-............................... » 5,000: —

Af dessa behof finnes i Kongl. Maj:ts nådiga proposition endast det
första eller det om instrument för den kristallografiska och petrografiska undervisningen
tillgodosedt, nemligen med 5,000 kronor af de för detta ändamål
begärda 6,500.

Det förefaller oss emellertid tydligt, att äfven om institutionen erhåller
ett anslag för inköp af de nödiga instrumenten, så är densamma dermed
föga hjelpt, så länge ej de lokaler, i Indika ifrågavarande instrument skola
uppställas och der undervisningsarbetet skall försiggå, blifva för detta sitt
ändamål apterade. De mineralogisk-geologiska studierna, så som de nu för
tiden måste bedrifvas, äro af dels fysisk, dels kemisk natur, och dessa fordra
lokaler, inredda för sitt speciella ändamål, hvarförutan icke de ifrågavarande
instrumenten kunna komma till användning. Med begäran om anslag för
institutionens instrumentala utrustning följer således såsom en nödvändig
konseqvens ett dylikt för lokalernas inredning för ifrågavarande ändamål.

Detsamma är i lika hög grad fallet med det ofvan under lit. c) upptagna
behof vet af 2,200 kronor för kristall modeller och preparat, i det att
desamma med nödvändighet behöfvas för den mineralogiska och petrografiska
undervisning, som skulle meddelas på institutionen, hvarvid särskildt bör
påpekas, att, om inga preparat, finnas, de instrument, för hvilka anslag begäres,
skulle till eu del blifva oanvända i brist på demonstrations-material.

Slutligen gäller detsamma äfven beträffande det under lit. d) anmälda
behofvet af 3,000 kronor för kartmateriel och sådan literatur, som i och
för de på institutionen pågående arbetena alltid behöfver vara tillgänglig.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 99.

Den senare utgörcs hufvudsakligen af några tidskriftserier, innehållande repertorier
af mineralogisk-geologisk literatur, hvilka icke heller finnas på universitetsbiblioteket,
der de äfven skulle vara af vida mindre gagn än på
institutionen.

Då dessa här under lit. c) d) och e) angifna behof stå i närmaste
samband med det af Kongl. Maj:t begärda anslaget för institutionens instrumentala
utrustning och icke lämpligen kunna derifrån åtskiljas, så är detsamma
deremot i vida mindre mån fallet med det under lit. b) omnämnda
behofvet af 8,000 kronor för kompletterandet af de mineralogiska och geologiska
samlingarna, hvilket, ehuru i sig sjelf behjertansvärdt, dock icke är
af sådan beskaffenhet, att detsammas tillfredsställande i sammanhang med
de öfriga utgör ett nödvändigt vilkor för undervisnings-institutionens iståndsätta!]
de.

Vid bedömande af ifrågavarande anslags nödvändighet bör man icke
förbise det mindre tillfredsställande läge, i hvilket den mineralogisk-geologisk
a undervisningen under eu längre följd af år befunnit sig vid de svenska
universiteten. Yid Lunds universitet, der mineralogien är förenad med den
kemiska lärostolen och geologien representeras af en e. o. professur, finnes
ingen öfningsinstitution af det slag, som här är fråga om att upprätta. Yid
Upsala universitet, der ämnena mineralogi och geologi äro förenade under
en ordinarie professur, bär det säregna och för undervisningen ingalunda
gynsamma förhållande inträffat, att dessa ämnen dels genom den förre innehafvarens
af professorsembetet sjuklighet, dels på grund af en ovanligt
lång ledighet, innan professuren blifvit besatt med ny innehafvare, under
en tidsperiod af inemot 15 år skötts af vikarier, hvarigenom således dessa
ämnen under denna tid till stor del saknat ordinarie målsman med befogenhet
att framhålla institutionens behof. Under samma tid har den ena
efter den andra af universitetets naturvetenskapliga institutioner kommit i
åtnjutande af större eller mindre extra anslag, under det att för den mineralogisk-geologiska
undervisningen intet an slagsyrkande från universitetet
framstälts. Det bör ytterligare dervid framhållas, att just under dessa senaste
15 år en period af ovanligt rik och fruktbringande utveckling inom
både mineralogien och geologien infaller. Den mikroskopiska undersökningsmetoden,
redan långt tidigare med framgång använd inom de biologiska
vetenskaperna, har under denna period blifvit tillämpad äfven på mineralogien
och petrografien och öppnade här okända undersökningsområden, samtidigt
som de förut använda undersökningsmetoderna i motsvarande mått
fullkomnades och reformerades.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 99.

Med denna utveckling af vetenskapen måste äfven undervisningen gå
hand i hand, om densamma skall vara fruktbärande. De tider äro förbi,
då hufvudvigten vid det naturvetenskapliga studiet låg i de akademiska
föreläsningarna. Derför hafva äfven alla de naturvetenskapliga ämnena fått
sina öfningsinstitutioner; kemister och fjeska sina laboratorier, botanister och
zoologer sina fytotomiska och zootomiska anstalter, astronomer och meteorologer
sina observatorier. Endast mineralogien och geologien äro ännu utan
en sådan öfningsinstitution, och hafva endast till hjelp vid den muntliga
undervisningen samlingar, hvilka dock endast, om de stå i förening med en
öfningsinstitution, kunna göras verkligt fruktbärande. Äfven i sådana vetenskaper,
der nödvändigheten af en praktisk anordning af undervisningen
synes vara mindre påtaglig, än hvad fallet är med mineralogi och geologi,
bär en sådan länge vid våra universitet bedrifvits; vi påminna här endast
om seminarierna i matematik, filologi o. s. v., hvilka samtliga bestå med
tillhjelp af anslag af statsmedel.

Det är under sådana omständigheter icke att undra, att vid andra universitet,
der undervisningen i mineralogi och geologi bättre följt med sin
tid, öfningsinstitutioner i dessa ämnen sedan länge finnas. Vi behöfva, för
att öfvertyga oss härom, icke gå så långt som till de stora kulturländerna,
utan endast till våra närmaste grannar. Så finnes t. ex. vid universitetet
i Helsingfors eu mineralogisk institution, som enligt en i slutet af 1890 af
dess föreståndare professor Wiik utgifven redogörelse är i besittning af eu
instrumentet utrustning, som icke obetydligt öfverträffär den, som skulle
kunna åstadkommas med de från Upsala universitet begärda medlen. Universiteten
i Köpenhamn och Kristiania äro sedan länge i besittning af mindre,
ehuru väl ordnade öfningsinstitutioner, af hvilka likväl den senare för
närvarande är under omorganisering, hvarvid den kommer att betydligt utvidgas,
så att den i utrustning blifver jembördig med dem vid flertalet tyska
universitet.

Med den betydelse, som det mineralogiska och geologiska studiet eger
så väl för utvecklingen af landets bergshandtering och landtbruk som ock för
en ökad kännedom om landets naturliga resurser, är det ur ren praktisk
synpunkt origtigt, att dessa ämnen vid våra svenska universitet äro så illa
tillgodosedda. Särskild! måste det anses olämpligt att ej åt desamma förläna
den praktiska rigtning, som tidsandan krafvel’ och som ensamt kan göra
dem fruktbringande. Då man tager i betraktande, att den mineralogiskgeologiska
undervisning, som meddelas vid universitetet, hufvudsakligen
kommer dem till del, hvilka sedermera inträda såsom lärare vid bergssko -

Motioner i Andra Kammaren, Av o 99.

loma, landtbruksskolorna och de tekniska läroverken eller ingå på bergsstaten
eller vid statens geologiska undersökning, så torde icke kunna bestridas,
att denna undervisning är af sådan vigt, att den högeligen förtjena!
att af Riksdagen beaktas. Den utgör i sjelfva verket en mägtig häfstång
för höjandet af mer än en af landets hufvudnäringar, specielt bergsbruket.
Det är under sådana förhållanden föga med vårt lands intressen förenligt,
att denna undervisning vid de svenska universiteten skall vara mindre väl
tillgodosedd och i följd deraf stå på en lägre ståndpunkt, än hvad fallet är
i länder sådana som Norge, Danmark och Finland, hvilka icke hafva någon
med Sveriges jemförlig bergshandtering att uppvisa.

Med anledning af ofvanstående, och i betraktande af att vid intetdera
af rikets universitet någon öfningsinstitution för det mineralogisk-geologiska
studiet finnes, samt då det rationella ordnandet af detta studium måste anses
vara af största betydelse för eu utveckling af kännedomen om vårt lands
naturliga hjelpkällor och deras tillgodogörande, få vi alltså hemställa,

att följande anslag måtte beviljas till upprättande af
en mineralogisk-geologisk öfnings institution vid Upsala
universitet, nemligen 6,500 kronor till inköp af instrument
för den kristallografiska och petrografiska undervisningen,
2,200 kronor för kristallmodeller och preparat,
3,000 kronor för geologiska kartor och specialliteratur
samt 5,000 kronor till fullbordandet af lokalernas inredning.

Stockholm den 28 januari 1891.

Z. Larsson.

Axel Vild. Ljungman.