Motioner i Andra Icanmaren, Nr 220 (Motion 1914:220 Andra kammaren - a)

Motioner i Andra Icanmaren, Nr 220.

Nr 220.

Av herr Eliasson, om tilläggspension åt f. d. distinktionskorpralen
Johan Oskar Karlsson Roos.

Distinktionskorpralen vid Kungl. Kronobergs regemente Johan
Oskar Karlsson Roos ådrog sig under gångtävlan, anordnad av befälet
vid 1884 års vapenövningar, blodhostning, som, enligt vad bifogade
utdrag av krigsrättsprotokollet utvisar, orsakat honom nervösa åkommor
och nedsatt hans arbetsförmåga i hög grad. Dessutom lider Roos av
organiskt hjärtfel, såsom framgår av ett likaledes bifogat intyg från
provinsialläkaren P. Rob. Hallenberg, vilken anser, att första orsaken
till nämnda åkomma sannolikt bör hänföras till den överansträngning,
för vilken Roos utsattes vid ifrågavarande idrottstävlan. För närvarande
är Roos till följd av sin sjukdom till allt arbete oförmögen.

Roos är född den 1 december 1857 samt antogs till soldat den 11
april 1877. Den 10 mars 1883 utnämndes han till vicekorpral, den 10
december 1894 till korpral samt den 27 september 1901 till distinktionskorpral.
Den 2 september 1906 erhöll han avsked från regementet
med vitsordet, att han sig utmärkt väl skickat. Året förut hade han
på grund av sitt välförhållande hugnats med svärdsmedalj. Ovanstående
uppgifter bestyrkas av för Roos utfärdat frej dbetyg och avskedspass.

Då Roos, som enligt intyg från kommunalnämndsordföranden i
Ljungby socken, nu lever i fattiga förhållanden, uppenbarligen fått sin
hälsa försvagad och sin arbetsförmåga minskad under sin militära tjänstgöring
eller under det han tjänat Kungl. Maj:t och kronan, synes det
mig billigt och rättvist, att staten nu träder emellan och lindrar hans
bekymmer på ålderdomens dagar. Med tanke på, att Riksdagen under
senare åren beviljat förhöjda pensioner till flere gamla sjukliga soldater,
vågar jag under åberopande av ovannämnda handlingar, nämligen frejd -

Motioner i Andra hammaren, Nr 220.

betyg, betyg från ordföranden i kommunalnämnden, krigsrättsprotokoll,
avskedspass och läkarebetyg, vördsamt anhålla,

det Riksdagen ville besluta att tilldela f. d. distinktionskorpralen
vid Kungl. Kronobergs regemente
Johan Oskar Karlsson Roos i Ljungby socken av
Kronobergs län en årlig pension till så stort belopp,
att summan med inräknande av den pension, han
redan uppbär, måtte uppgå till 300 kronor.

Stockholm den 23 januari 1914.

Reinh. Eliasson.

Bilaga 1.

Frej dbetyg.

1. Att f. d. distinktionskorpralen Johan Oskar Roos,

2. född den 1 december år 1857 (femtiosju),

3. åtnjuter medborgerligt förtroende,

5. betygar Ljungby församling i Kronobergs län

6. den 2 januari 1914.

Lamech Fries.
Kyrkoherde.

Motioner i Andra kammaren, Nr 220.

Bilaga 2.

Att f. d. distinktionskorpralen vid Kung! Kronobergs regemente Joban Oskar
Roos är fattig och i synnerligen stort behov av förhöjd pension, varder härmed
på begäran intygat.

Ljungby den 5 januari 1914.

C. A. Johansson.

Ordf. i Ljungby sockens kommunalnämnd.

Avskrift.

Bilaga. 3.

Utdrag av protokoll hållet vid sammanträde med Kungl. Kronobergs
regementes krigsrätt å Kronobergshed den 3 september
1906.

§4.

S. D. Vid företagande av undersökning angående den skada, som förre
distinktionskorpralen nr 18/8 Johan Oskar Karlsson Roos uppgivits hava ådragit
sig i tjänst, tillstädeskommo jämte Roos dennes kompanichef kaptenen L. SilfverSparre
och regementsläkaren O. Lindstrand samt majoren O. Bratt, kaptenen H.
Gyllensvärd, distinktionskorpralerna nr 64/7 Elf och nr 116/1 Nyman och soldaten
nr 62/8 Sandström.

Till krigsrätten hade överlämnats följande handlingar:

I) »Till chefen för Kungl. Kronobergs regemente.

Härmed får jag vördsamt anhålla om förordnande å krigsrätt för utrönande
av huruvida distinktionskorpralen nr 18/8 Roos ådragit sig skada i tjänsten samt
att såsom vittnen inkallas: kaptenen m. m. H. Gyllensvärd, distinktionskorpralen
nr 64/7 Elf, distinktionskorpralen nr 116/1 Nyman samt soldaten nr 62/8 Sandström.

Läkarebetyg bifogas.

Kronobergshed den 3 september 1906.

L. Silfver sparre.

Kompanichef.»

Motioner i Andra kammaren, Nr 220.

II) »Att distinktionskorpralen vid Norra Sunnerbo kompani av Kungl.
Kronobergs regemente n:r 18 Roos för närvarande lider och under många år
tillförne i mer eller mindre grad tidvis lidit av nervsvaghet i förening med oregelbunden
kjertverksamliet, av kronisk njurinflamation, av kronisk magkatarr samt
kronisk muskelreumatism (neurasthenia chrom, gastrit. chrom, reumatism, musc.
chrom); att dessa åkommor göra honom oduglig till krigstjänst samt att endast
den nervösa åkomman kan hänföras som en följd av en enligt uppgift år 1884
ådragen överansträngning vid en militär idrottstävlan intygas på heder och samvete.

Kronobergs hed den 1 september 1906.

Olof Lindstrand.

Regementsläkare.»

Efter föredragning härav berättade Koos, att en av pingstdagarna år 1884
nuvarande kaptenen H. Gyllensvärd tillfrågat Koos, om han, som vore en god
fotgängare, icke skulle deltaga i de gångtävlingar, som samma dag skulle hållas,
att Roos först nekat härtill men efter ytterligare uppmaning deltagit, att tävlingsbanan
var från officersborgen utmed lägerplatsens västra sida omkring »prästkullen»
och tillbaka till officersborgen utmed exercisplatsens östra sida, vilken
bana skulle passeras två gånger, att sedan Roos gått banan en gång nuvarande
majoren Bratt, som befann sig framför officersborgen, frågat Roos, om han gått
barnan en eller två gånger, vartill Roos svarat, att han passerat den en gång
och därefter fortsatt, att, då han därefter hunnit ungefär mitt för åttonde kompaniets
dåvarande tältgata, han känt sig sjuk och förlorat sansen, att dåvarande
bataljonsläkaren Envall, som då befunnit sig där, fått tag i Roos, att han därefter
vårdats en tid på sjukhuset samt att han sedan aldrig varit fullt frisk, men fullgjort
sin tjänst, dock ofta med lindrig tjänstgöring.

Härefter hördes av ovannämnda följande personer och berättade:

1. Majoren Bratt att han, som biträtt vid ordnande av nämnda tävlingar,
vitsordade Roos’ uppgifter dock att han ville erinra sig, att banan gick intill
och ej omkring »prästkullen» och att hela banan skulle således vara inemot 2,000
meter lång, att för att förekomma överansträngning det var förbjudet för tävlande
att taga något språngsteg, vilket av utsatta vakter skulle övervakas, att,
då Roos förlorat medvetandet, efter vad majoren Bratt kunde erinra sig, blodblandad
fradga framkommit ur Roos mun, samt att Roos, som förut varit
kraftig, efter all sannolikhet direkt av nämnda tävlan ådragit sig sjukdom, troligen
på grund av att Roos ansträngt sig för mycket.

2. Kaptenen H. Gyllensvärd angående tävlingarne överer. astämde med majoren
Bratt samt att Roos, då han förlorat medvetandet haft blodblandad
fradga omkring munnen och att Roos, som förut varit kraftig, efter den dagen
varit klen och synbarligen ådragit sig svaghet genom överansträngning vid
nämnda täflan.

3. Distinktionskorpralen Elf, som år 1884 var tältmästare i det tält där
Roos bodde, att Roos, då han fördes in i tältet, spottade blod och att hans
bröst hävde sig mycket högt, samt att Roos sedan varit svag och klen till hälsan.

4. Distinktionskorpralen Nyman, att Nyman vid ifrågavarande tillfälle, då
batalj onsläkaren Envall tagit hand om Roos, befunnit sig i närheten och hört

Motioner i Andra kammaren, Nr 220.

läkaren tillsäga om vatten, men att Nyman ej varit så nära, att lian kunnat iakttaga
Koos, samt att Iloos efteråt käft nedsatta krafter samt

5. Soldaten Sandström, att han som även skulle deltaga i nämnda gångtävlan
stod i den slutna delen av deltagare, som då ej ännu börjat tävlan, då
det berättades att Eoos hade störtat.

Eegementsläkaren Lindstrand, som vitsordade det av honom avgivna ovan
intagna intyget, förklarade med anledning av vad nu blivit upplyst, att det vore
sannolikt, att överansträngning vid nämnda tävlan vore orsak till Eoos’ sjukdom,
i synnerhet för såvitt den vore av nervös natur samt på fråga, att Eoos’ förmåga
att sig genom arbete försörja härigenom vore i hög grad nedsatt.

Sedan upplyst blivit, att ifrågavarande tävlingar varit av befälet för uppmuntran
i tjänst anordnade och vidare ej förekommo, meddelade krigsrätten efter
enskild överläggning följande

Utlåtande.

Krigsrätten finner utrett, att förre distinktionskorpralen nr 18/8 Johan
Oskar Karlsson Eoos under gångtävlan, anordnad av befälet vid 1884 års vapenövningar
ådragit sig blodhostning, som sedermera orsakat nervösa åkommor samt
att Eoos’ förmåga att arbeta och själv förskaffa sig sin bergning härigenom blivit
i hög grad nedsatt.

År och dag som ovan.

På krigsrättens vägnar :
Hj. Kreiiger.

Bestyrkes:
Gustaf Gyllensvärd.

Uegementskvartermästare.

V idimeras:

J. H. Lilliecreutz. H. Lundin.

Kapten.

Avskrift. ;

Bilaga. 4.

Distinktionskorpralen vid norra Sunnerbo kompani av Kund. Kronobergs
regemente Eoos före antagandet i krigstjänst benämnd Johan Oskar Carlsson
tjänande för roten nr 18 i Berga socken inom Kronobergs län, vilken distinktionskorpral
är född den 1 december 1857 i Eyssby socken inom nämnda län och
varit i tjänst vid regementet sedan den 11 april 1877 har denna dag på grund
av uppnådd pensionsålder erhållit avsked från regementet med det vitsord, att
han under tjänstetiden sig utmärkt väl skickat.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 100 käft. (Nr 219—220.)

Motioner i Andra kammaren, Nr 220.

Eoos utnämndes till vicekorporal den 10 mars 1883.

till korpral den 10 december 1894.

till distinktionskorpral den 27 september 1901, och benådades
med svärdsmedalj den 21 januari 1905.

Kronobergs lied den 2 september 1906.

Gösta Hyltén-Cavallius.

Regementschef.

G. Schenfelt.

Avskedspass för distinktionskorpralen nr 18 Koos vid Norra Sunnerbo
kompani av Kung! Kronobergs regemente.

Vidimeras:

J. H. Lillieereutz. H. Lundin.

Kapten.

Bilaga 5.

Att f. d. distinktionskorpralen vid Kungi. Kronobergs regemente Johan
Oskar Karlsson Koos, som vid några tillfällen och senast i dag blivit av mig
undersökt, lider av organiskt hjärtfel med tidtals mera och tidtals mindre framträdande
kompensationsrubbningar,

att första orsaken till detta hjärtfel ej osannolikt kan hänföras till en år
1884 ådragen överansträngning vid en militär idrottstävlan

samt att bemälde Koos till följd av sin sjukdom numera är till arbete oförmögen,
intygas härmed på heder och samvete.

Ljungby den 29 december 1913.

P. Bob. Hallenberg.

Provinsialläkare.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1914.