Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1955:561 Andra kammaren
14
Motioner i Andra hammaren, nr 561 år 1955
Nr 561
Av herr Onsjö m. fl., i anledning av Kungl.May.ts proposition,
nr 116, angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret
1955/56 m. m.
De naturliga förutsättningarna för jordbruk är i vårt land mycket skiftande.
Detta är av särskild betydelse för växtodlingen. Skillnaderna i fråga om klimat
och jordarter spelar sålunda stor roll för dränering, jordbearbetning, gödsling,
växtföljd etc. Angivna förhållanden nödvändiggör, att försöksverksamheten
på växtodlingens område i särskild grad är lokalt betonad och inriktad på olika
bygders speciella problem. Även inom husdjursskötseln förefinnes frågor vid
vilkas lösande stor hänsyn måste tagas till de lokalt varierande betingelserna.
På grund härav har orts- och bygdeintresset för jordbrukets försöksverksamhet
alltid varit betydande. Det har också från lokalt håll framförts ett stort
antal förslag om inrättande av statliga försöksgårdar i olika delar av landet.
Dessa förslag har emellertid av statsfinansiella skäl icke kunnat realiseras annat
än i begränsad omfattning. Vid tillkomsten av de nu befintliga försöksgårdarna
har man också lokalt medverkat på olika sätt och därigenom gett uttryck
för de förhoppningar, som man hyst i fråga om gårdarnas betydelse för
jordbrukets utveckling inom berörda landsdelar.
Nästan genomgående torde det emellertid förhålla sig så, att detta positiva
lokala intresse efter hand märkbart avtagit, då man funnit, att gårdarna icke
blivit vad man tänkt sig och ej heller fått den ställning inom landsdelarnas
jordbruk som man hoppats på. Orsakerna härtill är, enligt vårt förmenande,
främst att gårdarna organisatoriskt ej fått erforderlig anknytning och kontakt
med de lokala jordbruksintressena och att gårdarnas resurser blivit alltför
knappt tillmätta. Ortsintressena har således icke fått något som helst inflytande
på för söksgårdar nas ledning och den där bedrivna verksamheten, och
gårdarna har genom sin organisationsform blivit alltför isolerade. Följden har
också blivit, att det brister väsentligt i försöksgårdarnas samhörighet med bygden.
Vidare synes, främst på grund av de bristande ekonomiska resurserna, den
egentliga jordbruksdriften vid gårdarna i flera fall lämna en hel del övrigt
att önska och kan ej sägas utgöra det mönster eller föredöme för jordbruket
i bygden, som man haft anledning förvänta att statliga försöksgårdar skulle
vara.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 116 har bl. a. framlagts förslag till vissa
ändringar i de statliga försöksgårdarnas och den vid dessa bedrivna verksamhetens
organisation. Dessa förslag grundar sig på en inom styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök verkställd utredning, vilken blottat
mycket betänkliga brister i fråga om vissa av försöksgårdarnas ekonomi och
Motioner i Andra kammaren, nr 561 år 1955
15
skötseln av försöksgårdsdriftens ekonomiska angelägenheter. Den i detta avseende
lämnade redogörelsen ger ett intryck av att dessa angelägenheter icke
alltid handhafts med den omsorg och omtanke som bort råda. Uppenbart synes
emellertid vara, att bristerna till icke ringa del sammanhänger med nu rådande
organisatoriska förhållanden. Sålunda synes ledningen och ansvaret för
verksamheten i fråga enligt gällande ordning vara alltför splittrat och uppdelat.
Det är därför i hög grad påkallat med organisatoriska förändringar.
De nu i propositionen framlagda förslagen innebär, att verksamheten vid
de statliga försöksgårdarna skulle helt inordnas i statens jordbruksförsök. Därvid
skulle dels försöksgårdsföreståndarna och övrig försökspersonal sammanföras
med statens jordbruksförsöks personal, dels ock försöksgårdarnas anslag
till den direkta försöksverksamheten sammanslås med statens jordbruksförsöks
anslag till fast försöksverksamhet. Härigenom skulle försöksgårdarna från att
tidigare ha haft en relativt självständig ställning inom ramen för sina begränsade
resurser ombildas till filialer under statens jordbruksförsök. En sådan
centralisering måste medföra, att försöksgårdarnas lokala anknytning ytterligare
försvåras och försämras. Den ursprungliga tanken att försöksgårdarna
främst skulle vara lokala försöksanstalter för resp. bygders speciella jordbruksproblem
kommer också att frångås. Framhållas må därjämte, att i vad
avser handhavandet av försöksgårdarnas ekonomiska angelägenheter, mot vilket
berättigade anmärkningar riktats, kommer den föreslagna omläggningen
icke att innebära någon förbättring, eftersom ledning och ansvar för gårdarnas
ekonomi alltjämt kommer att i minst lika hög grad som tidigare vara splittrat
och uppdelat.
Den i propositionen föreslagna centraliseringen kommer emellertid med all
sannolikhet att leda till att statens jordbruksförsök, som avsetts vara ett centrum
för den praktiska jordbruksförsöksverksamheten, mer och mer övergår till
att bli en vetenskaplig forskningsanstalt. Redan nu förefinnes tecken på att
utvecklingen går i denna riktning. Ett mera fristående och lokalt inriktat försöksgårdssystem
skulle kunna motverka en sådan ur det praktiska jordbrukets
synpunkt mindre önskvärd utveckling av den statliga jordbruksförsöksverksamheten.
Synpunkter överensstämmande med de ovan anförda har framförts av flera
av de i ärendet hörda remissinstanserna. Sålunda framhålles i många fall angelägenheten
av att kontakten mellan försöksgårdarna och de lokala jordbruksintressena
förbättras. Nära nog genomgående har detta kommit till uttryck
i de yttranden, som avgivits av de hushållningssällskap inom vilkas områden
.statliga försöksgårdar är eller varit belägna. De erfarenheter som härvidlag
redovisats torde i förevarande sammanhang böra tillmätas mycket stor betydelse.
Då vi alltså anser, att de förslag, som nu framlagts för lösande av denna
för vårt jordbruk betydelsefulla fråga, icke kommer att tillgodose olika bygders
behov av lokalt betingad kvalificerad försöksverksamhet, synes oss frågan
16 Motioner i Andra kammaren, nr 561—562 år 1955
om de statliga försöksgårdarnas organisation böra bli föremål för en förnyad
översyn. Härvid bör ovan anförda synpunkter tillmätas avsevärt större betydelse
än som gjorts i föreliggande förslag. I avvaktan på denna översyn bör
de i propositionen framlagda förslagen i vad avser försöksgårdarnas organisation
ej föranleda någon riksdagens åtgärd.
På grund av vad sålunda anförts får vi hemställa,
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret
1955/56 m. m. måtte besluta, att frågan om de statliga försöksgårdarnas
organisation blir föremål för en förnyad översyn.
Stockholm den 22 mars 1955
J. Onsjö
Einar Heeggblom Rolf Eliasson Gunnar Larsson
i Luttra
Thorvald Ekdahl Gustaf Svensson Sven Persson
i Va
Nr 562
Av herr Larsson i Hedenäset m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 116, angående anslag till statens försöksgårdar
för budgetåret 1955/56 m. m.
(Lika lydande med motion nr 450 i Första kammaren)
Stockholm den 22 mars 1955
Harald Larsson Olof TF. Wiklund Ivar Jansson
i Hedenäset i Kalix
Tryckeriaktiebolaget Tiden, Stockholm 1955
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket