Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Motioner i Andra hammaren, Kr 72
Motion 1928:72 Andra kammaren
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 6
Motioner i Andra hammaren, Kr 72.
5
Nr 72.
Av herrar Brännström och Lövgren i A''yborg, om nyodlingsbidrag utan
återbetalnings skyldig het dt innehavare av skogstorp och odlingslägenheter
å kronoparker i Norrland och Dalarna.
Vid 1927 års riksdag väcktes motioner i första kammaren av herrar Asplund
och Bergkvist, 1:109, samt i andra kammaren av undertecknade, II: 190, om
nyodlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet till innehavare av skogstorp och
odlingslägenheter å kronoparker i Norrland och Dalarna, för vilket ändamal ett
reservationsanslag begärdes å 250,000 kronor för budgetåret 1927—1928. 1 id
motionerna var fogat en avskrift av en till kungl. domänstyrelsen ställd skrivelse
från de enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1925 av domänstyrelsen tillkallade
sakkunniga för utredning om förbättrade villkor för innehavare av skogstorp
och odlingslägenheter å kronoparker inom de sex nordligaste länen.
Nyssnämnda skrivelse var av följande innehåll.
Till Kungl. Domänstyrelsen.
I underdånigt betänkande den 18 oktober 1926 hava 1925 års kolonisationssakkunniga
framlagt förslag angående statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk i syfte att frågan
måtte föreläggas 1927 års riksdag. Enligt förslaget skulle bidrag kunna utgå
med belopp motsvarande högst hälften av beräknad kostnad för nyodling eller
betesförbättring, dock högst med respektive 250 kronor och 125 kronor per
hektar av den för nyodling respektive betesförbättring avsedda arealen, och tillkomma
ägare eller brukare av jordbruk, där den sammanlagda arealen odlad
jord ej överstiger 10 hektar. Även om i nämnda kategori inrymmas bland annat
samtliga inom Norrland och Dalarna befintliga odlingslägenheter och skogstorp,
måste det emellertid av skäl, för vilka i det följande skall redogöras, anses
önskvärt, att beträffande nyodlingsbidrag till dylika lägenheter särskilda bestämmelser
bliva gällande.
Jämlikt grunderna för upplåtelser av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna
äro innehavare av dylika lägenheter berättigade till odlings- och byggnadsbidrag
med belopp, som inklusive tilläggsbidrag kunna uppgå till 2,000
kronor. Å uppburet bidrag har innehavaren att vid de s. k. frihetsårens utgång
erlägga årlig ränta å 3.6 procent, vilken ränteavgäld ingår i den arrendeavgift,
som då skall av lägenhetsinnehavaren utgöras. Då det stora flertalet av sökandena
till dylika lägenhetsupplåtelser äro helt eller i det närmaste medellösa, äro
de för att kunna fullgöra sina byggnads- och odlingsskyldigheter och därmed
komma i åtnjutande av sagda bidrag nödsakade att i stor utsträckning ägna sig
åt förtjänstarbete. Något nyodlingsarbete utöver den hektar, som erfordras för
odlingsbidragets utbekommande, kommer sålunda sällan till stånd. Samma för
-
6
Motioner i Andra hammaren, Nr 72.
hållande gäller även sedermera, i det att lägenhetsinnehavare endast undantagsvis
— och då vanligen i sådana fall, där barnen uppnått den ålder att de kunna
vara föräldrarna behjälpliga i arbetet på torpen — kunna bedriva nyodlingsarbetet
med tillbörlig kraft. Av de uppgifter, som från revirförvaltningarna inhämtats
rörande lägenheternas areal m. in., ävensom av de erfarenheter, som
vunnits vid besök å ett stort antal torp och odlingslägenheter under de sakkunnigas
resor, framgår även, att arealen odlad jord ännu är mycket ringa, även
å de äldre upplåtelserna. Då emellertid tillgången på förtjänstarbete tidvis är
starkt begränsad, såsom under nu rådande lågkonjunkturer, vore det av utomordentligt
stort värde, om vederbörande kunde från jordbruket hämta ett större
tillskott till sitt uppehälle än vad nu är möjligt. En nödvändig förutsättning för
uppnående av detta mål synes vara, att staten lämnar ett något kraftigare stöd
till nyodlingsföretag än vad som föreslagits i 1925 års kolonisationssakkunnigas
ovan åberopade betänkande. Beträffande kolonaten har ett dylikt stöd även
lämnats genom den odlingshjälp utan återbetalningsskyldighet å 750 kronor,
som jämlikt 10 § nådiga kungörelsen den 26 juni 1925 angående allmänna grunder
för upplåtande av kolonat tillerkänts kolonister för uppodling av 11/2 hektar
torvmarksjord jämte ett mindre till potatisland avsett område fastmarksjord
och synas jämväl innehavare av skogstorp och odlingslägenheter böra komma i
åtnjutande av i huvudsak enahanda förmåner.
I det uppdrag, som lämnats undertecknade sakkunniga, ingår i första rummet
att undersöka möjligheterna för beredande av en bättre ställning för innehavare
av skogstorp och odlingslägenheter, särskilt med hänsyn till de bestämmelser,
som numera äro gällande för kolonatupplåtelser. Den fråga, som de
sakkunniga då haft att i första hand fatta ställning till, är huruvida ledningen
av skogstorps- och odlingslägenhetsväsendet även i fortsättningen skall handhavas
av kungl. domänstyrelsen, och hava do sakkunniga av många skäl kommit
till den bestämda uppfattningen, att så bör bliva fallet. Då utredningen ännu
icke slutförts, och det anses vara av vikt, att nu ifrågavarande angelägenhet
framlägges för Kungl. Maj:t i god tid före 1927 års statsverksproposition, vilja
de sakkunniga vördsamt föreslå, att kungl. styrelsen ville ingå med en underdånig
framställning i ärendet med förslag om särskilda bestämmelser beträffande
nyodlingsbidrag till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter i huvudsak
enligt följande program.
Kätt till nyodlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet skall tillkomma samtliga
innehavare av skogstorp och odlingslägenheter intill ett belopp av 750 kronor,
att utgå med 500 kronor per hektar för svårodlad mark (vanlig fastmark samt
stenbunden och vanlig torvmark, som ej utan avsevärt brytnings- och röjningsarbete
kan direkt plöjas) och med 375 kronor för lättodlad mark (torvmark
i allmänhet samt synnerligen lättodlad fastmark, det vill säga mark, som
utan avsevärt brytnings- och röjningsarbete kan direkt plöjas). Bidragen skola
utbetalas i mån av arbetets fortgång, dock ej mindre poster än 50 kronor för
varje gång och med innehållande av 20 procent tills arbetet slutavsynats. För
utbekommande av hela det per arealenhet belöpande bidraget skall odlingen vara
fullständig. Det nyodlade området skall alltså vara omfört till åker, besådd eller
färdig för besåning. Arealenheten skall i nu ifrågavarande avseende utgöra
1/2 hektar på så sätt, att lägenhetshavaren för varje Vs hektar som färdigodlats
äger utbekomma hela det på denna areal belöpande nyodlingsbidraget (250
kronor, respektive kronor 187: 50). Nyodlingsbidrag må ej utbetalas för område,
för vars uppodling lägenhetsinnehavaren jämlikt upplåtelsekontrakt eller
Motioner i Andra kammaren, Nr 72. 7
eljest åtnjuter odlingsbidrag, och äger ej heller retroaktiv tillämpning å odling,
som tidigare verkställts.
Tillvägagångssättet för sökande och utbekommande av ny odlingsbidrag anses
böra lämpligen vara följande. ,
Ansökan om nyodlingsbidrag ställes till kungl. domänstyrelsen och insändes
till vederbörande jägmästare, lämpligen för den 15 april. Vid ansökningstidens
utgång har jägmästaren att omedelbart hos vederbörande hushållningssällskap
hemställa om biträde av jordbrukskonsulent i och för upprättande av odlingsplaner
för de nyodlingsföretag inom reviret, för vilka ansökningar om bidrag föreligga,
och att samtidigt till kungl. domänstyrelsen insända uppgift över inkomna
ansökningar. Då det visat sig, att lägenheterna i många fall — särskilt gäller
detta en del skogstorp och tidigare anlagda odlingslägenheter — erhållit en
otillräcklig eller mindre tillfredsställande tilldelning av god odlingsmark, bör
lämpligen i samband med upprättandet av odlingsplan områdestilldelningen revideras
och, där så visar sig erforderligt, lägenheten av jägmästaren i samråd med
jordbrukskonsulenten omstakas, kartläggas och beskrivas. Vid denna omstakning
bör iakttagas ätt lägenhetens ägoområde icke fördelas på flera än två skiften.
Odlingsplanen skall inueliålla fullständig beskrivning över det till nyodlingavsedda
området samt utförlig plan över de åtgärder som skola vidtagas. I samband
med upprättandet av odlingsplan bestämmes det bidrag, 500, alternativt
.‘>75 kronor per hektar, som med hänsyn till nyodlingsområdets beskaffenhet
skall för odlingen utgå. Sedan odlingsplan upprättat s, har jägmästaren att till
kungl. domänstyrelsen överlämna samtliga handlingar, d. v. s. ansökningen, instrument
med karta och beskrivning över eventuellt företagen områdesreglering
samt odlingsplan med karta och beskrivning över det för nyodling avsedda området.
Sedan ansökningen av kungl. styrelsen prövats och bidrag beviljats, har
jägmästaren att med sökanden upprätta avtal om arbetets utförande i enlighet
med odlingsplanen och mot åtnjutande av däri bestämt bidrag. Avtalet bör
jämväl innehålla bestämmelse om den tid, inom vilken arbetet skall vara slutfört,
och bör denna tid lämpligen sättas till 1 år för varje arealenhet om */g hektar.
Sedan avtal upprättats, har jägmästaren att i mån av arbetets fortgång tillhandahålla
sökanden det beviljade bidraget i poster om minst 50 kronor.
Därest biträde av hushållningssällskapens personal mot förmodan ej skulle
kunna erhållas för upprättande av odlingsplaner, må kungl. domänstyrelsen
efter anmälan och eventuellt förslag av jägmästaren kunna för handläggning av
dylika förrättningar förordna annan kompetent person med agronomisk utbildning.
Kostnaderna härför böra gäldas av kronan.
Beträffande kostnaderna för understödsverksamheten torde man på grund av
det synnerligen stora intresse, som visats för denna fråga vid av de sakkunniga
hållna sammanträden med ifrågavarande lägenhetsinnehavare, kunna utgå från
att större delen av dessa komma att göra framställning om dylika odlingsbidrag.
Under förutsättning av att i medeltal per lägenhet kommer att utbetalas cirka
500 kronor skulle totala kostnaderna komma att uppgå till omkring 1,200,000
kronor. Denna summa torde även täcka eventuella kostnader för upprättande
av odlingsplaner. För budgetåret 1927—1928 anses ett anslag av 250,000 kronor
tillräckligt.
De sakkunniga få sålunda föreslå, att kungl. domänstyrelsen ville i underdånig
framställning hemställa, att Kungl. Maj:t måtte till 1927 års riksdag
framlägga förslag om att till nyodlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet åt
innehavare av skogstorp och odlingslägenheter i Norrland och Dalarna måtte
8
Motioner i Andra kammaren, Nr 72.
för budgetåret 1927—1928 anvisas ett belopp av 250,000 kronor att ställas till
domänstyrelsens förfogande för disponerande i huvudsak i enlighet med de sakkunnigas
härovan framställda förslag.
Stockholm den 29 november 1926.
Ludwig Brännström. O. TF. Lövgren. And. Holmgren.
I. Hjelmström.
Över sistberörda skrivelse avgav Kungl. domänstyrelsen yttrande av följande
innehåll.
Till Herr Statsrådet, och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet.
Genom nådigt brev den 6 juni 1925 bär domänstyrelsen anbefallts verkställa
viss utredning rörande skogstorp och odlingslägenheter i syfte att giva innehavare
av dylika lägenheter ungefärligen samma förutsättningar för nybyggesoch
odlingsverksamhet som kolonister samt bemyndigats att vid uppdragets fullgörande
tillkalla högst tre sakkunniga. Dessa sakkunniga hava efter erhållet
behörigt medgivande under senare delen av år 1925 och under sistförflutna sommar
företagit trenne resor inom orterna samt därefter under något mera än tre
veckor under sistlidna november varit, samlade i huvudstaden för fullgörande av
sitt uppdrag. Sedan de sakkunniga funnit det omöjligt att slutföra detta innevarande
år, hava de den 30 sistlidna november åtskilts för att under januari
månadTnästajår återupptaga sitt arbete.
Den 29 sistlidna november hava de sakkunniga emellertid till styrelsen ingivit
i avskrift bilagda skrivelse, vilken utmynnar i en hemställan, att domänstyrelsen
måtte på skäl, varför i skrivelsen närmare redogöres, hos Kungl.
Maj:t göra underdånig framställning om nådig proposition till 1927 års riksdag
med förslag om anvisande för budgetåret 1927—1928 av ett anslag av 250,000
kronor till beredande av visst nyodlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet
åt innehavare av ovanberörda lägenheter. Och får styrelsen i anledning härav
vördsamt anföra följande.
Den av de sakkunniga förebragta utredningen är knapphändig, och låter det
sig icke göra att av densamma utläsa, huru de sakkunniga beräknat storleken
av det anslag de ansett böra begäras av nästa års riksdag. Om styrelsen ock
kan förstå de motiv, som föranlett de sakkunniga att utbryta frågan om nyodlingsbidrag
åt förenämnda lägenhetsinnehavare, är styrelsen emellertid icke för
egen del beredd att på grundvalen av den förebragta. utredningen taga ställning
till frågan i princip och ännu mycket mindre i stånd att uttala sig om storleken
av det anslag, som eventuellt borde begäras. Men även om så vore, att domänstyrelsen
ansåge sig för sin del färdig att taga ställning till de sakkunnigas
förslag, synes det nödvändigt att i ärendet höra ortsmyndigheterna, innan frågan
bringas inför Kungl. Maj:t.
Då domänstyrelsen alltså ansett sig icke böra vidtaga av de sakkunniga föreslagen
åtgärd, har styrelsen emellertid velat anmäla frågan för Herr Statsrådet.
Till slut vill styrelsen framhålla, att ett fördröjande av denna frågas avgö -
Motioner i Andra kammaren, Nr 72.
9
riuide under ett år icke synes böra bliva till allt för stort men för de lägenhetshavare,
som därav beröras, om hänsyn tages till att dessa kunna bliva delaktiga
av det statsbidrag 1925 års kolonisationssakkunniga i betänkanden den
18 oktober 1929 föreslagit skola utgå till nyodling och betesförbättring a ofullständiga
jordbruk.
Stockholm den 2 december 1926.
K. J. Beskow.
I. Eultin.
Jordbruksutskottet avstyrkte på de av domänstyrelsen anförda skäl motionärernas
yrkande, och föranledde motionerna till ingen åtgärd vid 1927 års
riksdag.
I statsverkspropositionen för innevarande år under 9:e huvudtiteln punkt
88 anföres, i samband med äskande av ordinarie förslagsanslaget till innehavarna
av skogstorp och odlingslägenheter:
»I detta sammanhang har jag velat erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den
26 juni 1925 uppdragit åt domänstyrelsen att låta verkställa utredning rörande
de i statsrådsprotokollet samma dag angivna frågor om upplåtelser av skogstorp
och odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste
länen. Utredningen skulle närmast avse, huruvida skäl numera förefunnes
för ett fortsatt upplåtande av odlingslägenheter vid sidan av kolonisationsverksamheten
å de norrländska kronoparkerna, samt, om så skulle
befinnas vara fallet, huruvida icke grunderna för upplåtande av sådana lägenheter
borde reformeras. Därjämte borde uppmärksamheten inriktas på frågan
om beredande av förbättrade villkor för innehavare av redan upplåtna skogstorp
och odlingslägenheter.
På grund av nämnda bemyndigande tillkallades av domänstyrelsen tre sakkunniga.
Dessas arbete har fortgått från slutet av år 1925 till sommaren 1927,
då den slutförda utredningen den 2 juli 1927 överlämnades till domänstyrelsen.
Enligt vad jag inhämtat, torde domänstyrelsen komma att inom närmaste
tiden till Kungl. Maj:t ingiva nämnda utredning jämte eget yttrande däröver.
Huruvida eventuellt förslag i ämnet må hinna föreläggas 1928 års riksdag, blir
beroende av den tid, som må påkallas för ärendets vidare beredning.»
Det synes alltså synnerligen ovisst om några åtgärder från Kungl. Maj:ts
sida komma att vidtagas vid årets riksdag för beredande av förbättrade villkor
för innehavare av skogstorp och odlingslägenheter.
Då det emellertid här gäller ett verkligt trängande behov att för hjälpa dessa
pionjärer, vilka i många fall med ytterst små bidrag skola bryta bygd och skaffa
sig eget hem, kan ett ytterligare uppskjutande knappast försvaras.
Det är att märka, att redan den s. k. kolonisationskommittén hade före -
10
Motioner i Andra kammaren, Nr 72.
slagit förbättrade villkor för ifrågavarande skogstorpare och odlingslägenhetsinnehavare,
men att dessa dock, på grund av den vidare utredning, som ansågs
erforderlig, fingo vänta. De ifrågavarande nyodlingsbidragen hava åtnjutits
av de s. k. kolonatsinnehavarna trots att dessa även erhållit väsentligen större
byggnadsbidrag.
Då det visat sig, att det statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk, som sistlidne års riksdag beviljade och som jordbruksutskottet
förmodade skulle kunna användas för berörda ändamål, endast i få
undantagsfall kunnat sökas av innehavarna till skogstorp och odlingslägenheter
av skäl, som av ovan anförda skrivelse framgår, kan detta anslag ej tillgodose
den av oss påyrkade hjälpverksamheten.
De skäl, som kungl. domänstyrelsen i sitt ovan relaterade yttrande med anledning
av de sakkunnigas skrivelse anfört angående utredningens knapphändighet,
kunna nu icke åberopas som skäl för ett uppskjutande, då fullständig
utredning i ärendet redan den 2 juli 1927 överlämnades till styrelsen.
Med anledning av vad ovan anförts få vi hemställa
att riksdagen måtte till nyodlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet
åt innehavare av skogstorp och odlingslägenheter å
kronoparker i Norrland och Dalarna såsom reservationsanslag
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett belopp av 250,000 kronor,
att utgå i enlighet med vad i de sakkunnigas ovan intagna skrivelse
till domänstyrelsen den 29 nov. 1926 föreslagits.
Stockholm den 17 januari 1928.
Ludwig Brännström.
O. Tf. Lövgren
i Nyborg.
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket