Motioner i Anära Kammaren, N:o 113 (Motion 1893:113 Andra kammaren)

Motioner i Anära Kammaren, N:o 113.

N:o 113.

Af herr E. Hammarlund m. fl., om förbättring i de nuvarande
pensionsvilkoren i folkskol elär arnes enke- och pupillkassa.

1- ‘ 11 v; i! ;.;1 ■'' J! i "i - :• .< i">rt ; if a ••; ’ •. j'' •*[,; • ''■ j i. * , =...

Enligt gällande reglemente för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa
är pensionen för ensam enka 20 procent af den lön, efter hvilken
tjensten är delaktig i folkskolelärarnes pensionsinrättning, för enka med
ett eller flera pensionsberättigade barn 30 procent, *för ett ensamt barn 10
procent och för två eller flera barn 20 procent af samma lönebelopp.
Delaktighetsbeloppet är från 1892 års början lägst 700 kronor, hvadan
pensionen hädanefter i regeln blir för enka 140 kronor och för enka med
barn 210 kronor. För redan afgångna folkskolelärares enkor kan pensionen
deremot vara lägre än 140 kronor.

Att dessa pensioner äro knappt tillmätta, torde ej kunna bestridas.
Vid fyrfaldiga tillfallen hafva ock inom folkskolelärarecorpsen framkommit
förslag rörande pensionernas höjning. Dessa förslag hafva städse bemötts
dermed, att man först måste låta enke- och pupillkassan verka en del
år, så att erfarenhet kunde vinnas, huruvida kassan vore i stånd att bära
ökade utgifter.

Sedan kassan nu egt bestånd i 17 år, torde emellertid tiden vara
inne att allvarsamt taga i öfvervägähde, huru vida icke en höjning i pensionerna
kan ega rum, utan att vare sig statsbidraget eller delegarnes
afgifter behöfva höjas. Under de gångna 17 åren har folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa raskt utvecklat sig, på sätt bilagan närmare utvisar.
Af denna bilaga framgår:

att under åren 1876—91 af delegarne inbetalts i pensionsafgifter
1,162,821 kronor eller i medeltal 72,676 kronor om året;

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

att till delegarnes eu kor och barn under samma tid deremot endast
utgått 445,406 kronor eller i medeltal 27,838 kronor om året;

att i följd häraf kassans kapitalbehållning år efter år ökats och
vid 1891 års slut utgjorde nära 2 7g millioner kronor.

Redan vid 1885 års riksdag förelåg en motion om höjning af pensionerna
till folkskolelärarnes enkor och barn. Denna motion afslogs på
den grund, att enligt kort förut verkstäld utredning det icke ansågs möjligt
för kassan att åtaga sig högre pensioneringsskyldighet.

Sedan dess hafva emellertid flera sakunniga medgifvit, att ett öfverskott
verkligen finnes i kassan. Att ett dylikt öfverskott uppstått torde
hufvudsakligen hafva berott på den omständigheten, att antalet årligen nytillkommande
pensionärer i verkligheten uppgått till blott omkring hälften
af det vid kassans upprättande beräknade antalet. På grund häraf har
för hvarje år en oberäknad besparing uppstått. Att detta förhållande ej
framgick af den för 1885 års Riksdag framlagda utredningen af kassans
ställning berodde derpå, att i denna utredning kassans förpligtelser beräknats
till allt för höga belopp.

Den senast afgifna revisionberättelsen för enke- och pupillkassan
(omfattande åren 1888—90) gifver oss anledning att påkalla Riksdagens
förnyade uppmärksamhet för denna fråga.

I nämda revisionsberättelse föreslås nemligen, att Kongl. Maj:t täcktes
föranstalta om en noggrann utredning af folkskolelärarnes enke- och pupillkassas
ställning i för säkring s-tekniskt hänseende.

På tal härom heter det i revisionsberättelsen bland annat:

»Det torde vara klart, att det för kassans delegare är af största
vigt att erhålla kännedom om kassans verkliga ställning med afseende
på dess förpligtelser och dess påräkneliga inkomster, så att icke dem
ovetande flera 10,000-tal kronor årligen kunna äudamålslöst samlas i
kassan, under det enkorna i ett stort antal fall måste åtnöja sig med ett
så knappt årligt understöd som 80, 100 eller 120 kronor.»

Ehuru såväl kassans direktion som ock inspektören öfver rikets försäkringsanstalter
professor A. Lindstedt tillstyrkt den begärda utredningen,
beslöt Kongl. Maj:t den 10 juni 1892 alt »den af revisorerna väckta
frågan om anställande af en utredning af kassans ställning i försäkringstekniskt
hänseende tills vidare bör anstå.»

Professor Lindstedt hade i sitt utlåtande bland annat anfört: »Utan
att direkt påstå, att kassans ställning vore så fördelaktig, att förbättBih.
till Biksd. Prof. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 19 Höft. 4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

ringar i de nuvarande pensionsvilkoren kunde ernås, synas dock de af
revisorerna anförda siffror ock skäl hänvisa på en sådan möjlighet.» Och
enligt en af honom gjord öfverslagsberäkning skulle kassan vid 1890 års
slut haft ett kapitalöfverskott af nära en million kronor, men, tillägger professor
Lindstedt, resultatet är »högligen osäkert».

Huru osäkra dessa beräkningar än varit, tyda de dock derpå, att
en möjlighet finnes att delegarnes vilkor kunna förbättras, hvadan en fullständig
utredning härom torde nu, sedan kassan verkat i 17 års tid, vara
på sin plats.

Förutom en utredning af kassans ställning i syfte att om möjligt
vinna en allmän förbättring i delegarnes vilkor, hade de senaste revisorerna
derjemte framstält ett förslag, som synes oss särdeles beaktansvärdt.
Det gick ut på att höja pensionen för de enkor och barn, hvilkas
pension beräknats efter lägre belopp än 700 kronors delaktighet. Härom
yttra revisorerna i sin den 18 augusti 1891 afgifna berättelse:

»Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till Riksdagens
i en föregående punkt omnämnda framställning*) komma alla enkor
efter i tjenst varande lärare, hvilka från och med 1892 pensioneras, att
för egen del erhålla minst 140 kronor årligen. Deremot bibehålies naturligtvis
pensionen oförändrad för de redan pensionerade enkorna och kan
blifva mindre än 140 kronor för de enkor efter pensionerade folkskolelärare,
hvilka hädanefter erhålla pension. Vid 1890 års slut funnos 20
pensionerade enkor, hvilka för egen del erhöllo blott 80 kronor, 12 enkor,
som för egen de! erhöllo blott 100 kronor, och 234 enkor, som för egen
del erhöllo blott 120 kronor, men då dessa enkepensioner synas revisorerna
vara med häsyn till nu varande lefnadskostnader ytterst knappt
tilltagna, hemställa de, att, om kassans tillgångar sådant medgifva, minimipensionen
för ensam enka måtte bestämmas till 140 kronor och för enka
med barn eller endast barn i proportion härtill. Till § 21 skulle således
göras ett tillägg af ungefär följande lydelse:

öfvergångsstadgande.

För de enkor med eller utan barn, som erhållit eller framdeles
komma att erhålla pension efter ett delaktighetsbelopp understigande
700 kronor, beräknas pensionernas storlek från och med
den 1 januari 1892 som om delaktighetsbeloppet varit 700 kronor;

*) Detta bifall lemnades genom utfärdandet af kongl. kungörelsen den 5 oktober 1891.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

och ett liknande tillägg borde göras till § 22. Den årliga kostnaden
för den föreslagna höjningen af de lägre pensionerna skulle enligt revisorernas
beräkning till en början uppgå till omkring 8,000 kronor, under
de närmast följande åren möjligen något litet ökas, men sedan småningom
år från år minskas.»

Revisorerna voro af den åsigt, att denna lilla förhöjning skulle
kunna beviljas, äfven innan den af dem föreslagna noggranna utredningen
af kassans ställning afslutats.

Kongl. Maj:t beslöt emellertid den 10 sistlidne juni, att framställningen
icke skulle föranleda någon åtgärd.

Då sålunda revisorernas förslag i bär omnämnda två punkter af
Kongl. Maj:t för närvarande lemnats utan afseende, men det synes vara
ganska visst, att kassans ställning är sådan, att jförbättringar i de nuvarande
pensionsvilkoren kunna ernås, drista vi påkalla Riksdagens
uppmärksamhet för denna angelägenhet.

De önskningsmål, som för närvarande härvidlag må uppställas,
torde böra inskränkas till följande tvenne:

1) att minimipensionen liöjes till belopp, motsvarande 700 kronors
delaktighet;

2) att en allmän förhöjning i pensionsbeloppet eger rum enligt
följande grunder:

för ensam enka ........................ från 20 till 25 procent,

„ enka med barn ................. „ 30 „ 37V, „

„ ett ensamt barn.................. „ 10 „ 12 V, „

„ två eller flera barn............ „ 20 „ 25 „

Härigenom skulle alltså ensam enka erhålla en pension af minst
175 kronor och enka med barn minst 263 kronor.

Förverkligandet af det förra önskemålet skulle, såsom revisorerna
framhållit, medföra en ökad utgift af omkring 8,000 kronor. Den senare
reformen skulle vålla en förhöjning i pensionsutgifterna med en fjerdedel
— alltså för närvarande omkring 15,000 kronor.

Då vi emellertid hålla före, att en utredning under alla omständigheter
bör föregå så den ena som den andra förändringen i reglementet,
få vi nu endast hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huru vida
— utan höjning af vare sig statsbidraget eller delegar -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

nes afgifter — en sådan förbättring i de nuvarande
pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa
må kunna ega rum, att dela de lägsta pensionerna
beräknas efter belopp, motsvarande 700 kronors
delaktighet, dels samtliga pensioner utgå med högre
procent af delaktighetsbeloppet än hvad nu är fallet,
samt att Kongl. Maj:t ville till Riksdagen inkomma
med det förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 28 januari 1893.

Emil Hammarlund.
Nils Rosengren.

J. Andersson, Lysvik. E. Fredholm, Saleby.
Joll. Nydahl. G. W. Svensson.

Fridtjuv Berg. A. F. Liljeholm.

J. Nordin.

Bilaga.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

Folkskuleläranies enke- och pupillkassa åren 1876—1891.

(Utdrag ur direktionens årsberättelser)

År	Antal delegare.	Summa delegare	Utfär- dade pen- sions- bref	Deraf gäl- lande	Inkomster	Deraf pen- sions- afgifter	Utgifter	Deraf pensioner	Kapitalbehåll-ning vid årets slut
I tjenst varande folk-skol-lärare	Pen- sione rade folk- skole- lärare
1876	1,889	114	2,003	6	6	76,018*	62	3,303	303	72,715
1877	2,259	153	2,412	32	32	151,254	85,497**	7,435	4,380	216,534
1878	2,592	225	2,817	54	53	122,421	55,076	10,125	7,071	328,830
1879	2,668	237	2,905	85	79	136,543	60,782	14,388	10,888	450,985
1880	2,947	287	3,234	104	98	148,068	66,121	15,792	12,747	583,261
1881	2,864	329	3,193	138	128	154,404	65,888	20,522	17,473	717,142
1882	2,952	363	3,315	170	157	162,651	68,297	25,280	21,861	854,513
1883	3,059	412	3,471	200	185	172,574	71,430	28,516	25,461	998,571
1884	3,100	427	3,527	225	205	182,902	75,001	31,956	28.956	1,149,517
1885	3,304	445	3,749	261	236	194,096	78,772	37,312	33,961	1,306,301
1886	3,411	484	3,895	286	259	213,143	82,568	40,124	37,124	1,479,320
1887	3,532	497	4,029	318	285	221,465	84,971	43,089	40,089	1,657,696
1888	3,618	505	4,123	359	315	238,635	89,058	45,707	42,199	1,850,624
1889	3,689	528	4,217	403	352	240,671	90,393	54,617	50,059	2,036,677
1890	3,691	557	4,248	443	383	251,929	93,161	58,830	54,666	2,229,776
1891	3,804	580	4,384	472	402	262,214	95,744	62,024	58,168	2,429,966

* Örotalen äro här, liksom öfverallt i tabellen, utelemnade.
** För åren 1876—77.