Motioner i Anära Kammaren, N:o 113

Motion 1893:113 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
6

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF

24

Motioner i Anära Kammaren, N:o 113.

N:o 113.

Af herr E. Hammarlund m. fl., om förbättring i de nuvarande
pensionsvilkoren i folkskol elär arnes enke- och pupillkassa.

1- ‘ 11 v; i! ;.;1 ■'' J! i "i - :• .< i">rt ; if a ••; ’ •. j'' •*[,; • ''■ j i. * , =...

Enligt gällande reglemente för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa
är pensionen för ensam enka 20 procent af den lön, efter hvilken
tjensten är delaktig i folkskolelärarnes pensionsinrättning, för enka med
ett eller flera pensionsberättigade barn 30 procent, *för ett ensamt barn 10
procent och för två eller flera barn 20 procent af samma lönebelopp.
Delaktighetsbeloppet är från 1892 års början lägst 700 kronor, hvadan
pensionen hädanefter i regeln blir för enka 140 kronor och för enka med
barn 210 kronor. För redan afgångna folkskolelärares enkor kan pensionen
deremot vara lägre än 140 kronor.

Att dessa pensioner äro knappt tillmätta, torde ej kunna bestridas.
Vid fyrfaldiga tillfallen hafva ock inom folkskolelärarecorpsen framkommit
förslag rörande pensionernas höjning. Dessa förslag hafva städse bemötts
dermed, att man först måste låta enke- och pupillkassan verka en del
år, så att erfarenhet kunde vinnas, huruvida kassan vore i stånd att bära
ökade utgifter.

Sedan kassan nu egt bestånd i 17 år, torde emellertid tiden vara
inne att allvarsamt taga i öfvervägähde, huru vida icke en höjning i pensionerna
kan ega rum, utan att vare sig statsbidraget eller delegarnes
afgifter behöfva höjas. Under de gångna 17 åren har folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa raskt utvecklat sig, på sätt bilagan närmare utvisar.
Af denna bilaga framgår:

att under åren 1876—91 af delegarne inbetalts i pensionsafgifter
1,162,821 kronor eller i medeltal 72,676 kronor om året;

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

25

att till delegarnes eu kor och barn under samma tid deremot endast
utgått 445,406 kronor eller i medeltal 27,838 kronor om året;

att i följd häraf kassans kapitalbehållning år efter år ökats och
vid 1891 års slut utgjorde nära 2 7g millioner kronor.

Redan vid 1885 års riksdag förelåg en motion om höjning af pensionerna
till folkskolelärarnes enkor och barn. Denna motion afslogs på
den grund, att enligt kort förut verkstäld utredning det icke ansågs möjligt
för kassan att åtaga sig högre pensioneringsskyldighet.

Sedan dess hafva emellertid flera sakunniga medgifvit, att ett öfverskott
verkligen finnes i kassan. Att ett dylikt öfverskott uppstått torde
hufvudsakligen hafva berott på den omständigheten, att antalet årligen nytillkommande
pensionärer i verkligheten uppgått till blott omkring hälften
af det vid kassans upprättande beräknade antalet. På grund häraf har
för hvarje år en oberäknad besparing uppstått. Att detta förhållande ej
framgick af den för 1885 års Riksdag framlagda utredningen af kassans
ställning berodde derpå, att i denna utredning kassans förpligtelser beräknats
till allt för höga belopp.

Den senast afgifna revisionberättelsen för enke- och pupillkassan
(omfattande åren 1888—90) gifver oss anledning att påkalla Riksdagens
förnyade uppmärksamhet för denna fråga.

I nämda revisionsberättelse föreslås nemligen, att Kongl. Maj:t täcktes
föranstalta om en noggrann utredning af folkskolelärarnes enke- och pupillkassas
ställning i för säkring s-tekniskt hänseende.

På tal härom heter det i revisionsberättelsen bland annat:

»Det torde vara klart, att det för kassans delegare är af största
vigt att erhålla kännedom om kassans verkliga ställning med afseende
på dess förpligtelser och dess påräkneliga inkomster, så att icke dem
ovetande flera 10,000-tal kronor årligen kunna äudamålslöst samlas i
kassan, under det enkorna i ett stort antal fall måste åtnöja sig med ett
så knappt årligt understöd som 80, 100 eller 120 kronor.»

Ehuru såväl kassans direktion som ock inspektören öfver rikets försäkringsanstalter
professor A. Lindstedt tillstyrkt den begärda utredningen,
beslöt Kongl. Maj:t den 10 juni 1892 alt »den af revisorerna väckta
frågan om anställande af en utredning af kassans ställning i försäkringstekniskt
hänseende tills vidare bör anstå.»

Professor Lindstedt hade i sitt utlåtande bland annat anfört: »Utan
att direkt påstå, att kassans ställning vore så fördelaktig, att förbättBih.
till Biksd. Prof. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 19 Höft. 4

26

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

ringar i de nuvarande pensionsvilkoren kunde ernås, synas dock de af
revisorerna anförda siffror ock skäl hänvisa på en sådan möjlighet.» Och
enligt en af honom gjord öfverslagsberäkning skulle kassan vid 1890 års
slut haft ett kapitalöfverskott af nära en million kronor, men, tillägger professor
Lindstedt, resultatet är »högligen osäkert».

Huru osäkra dessa beräkningar än varit, tyda de dock derpå, att
en möjlighet finnes att delegarnes vilkor kunna förbättras, hvadan en fullständig
utredning härom torde nu, sedan kassan verkat i 17 års tid, vara
på sin plats.

Förutom en utredning af kassans ställning i syfte att om möjligt
vinna en allmän förbättring i delegarnes vilkor, hade de senaste revisorerna
derjemte framstält ett förslag, som synes oss särdeles beaktansvärdt.
Det gick ut på att höja pensionen för de enkor och barn, hvilkas
pension beräknats efter lägre belopp än 700 kronors delaktighet. Härom
yttra revisorerna i sin den 18 augusti 1891 afgifna berättelse:

»Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till Riksdagens
i en föregående punkt omnämnda framställning*) komma alla enkor
efter i tjenst varande lärare, hvilka från och med 1892 pensioneras, att
för egen del erhålla minst 140 kronor årligen. Deremot bibehålies naturligtvis
pensionen oförändrad för de redan pensionerade enkorna och kan
blifva mindre än 140 kronor för de enkor efter pensionerade folkskolelärare,
hvilka hädanefter erhålla pension. Vid 1890 års slut funnos 20
pensionerade enkor, hvilka för egen del erhöllo blott 80 kronor, 12 enkor,
som för egen de! erhöllo blott 100 kronor, och 234 enkor, som för egen
del erhöllo blott 120 kronor, men då dessa enkepensioner synas revisorerna
vara med häsyn till nu varande lefnadskostnader ytterst knappt
tilltagna, hemställa de, att, om kassans tillgångar sådant medgifva, minimipensionen
för ensam enka måtte bestämmas till 140 kronor och för enka
med barn eller endast barn i proportion härtill. Till § 21 skulle således
göras ett tillägg af ungefär följande lydelse:

öfvergångsstadgande.

För de enkor med eller utan barn, som erhållit eller framdeles
komma att erhålla pension efter ett delaktighetsbelopp understigande
700 kronor, beräknas pensionernas storlek från och med
den 1 januari 1892 som om delaktighetsbeloppet varit 700 kronor;

*) Detta bifall lemnades genom utfärdandet af kongl. kungörelsen den 5 oktober 1891.

27

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

och ett liknande tillägg borde göras till § 22. Den årliga kostnaden
för den föreslagna höjningen af de lägre pensionerna skulle enligt revisorernas
beräkning till en början uppgå till omkring 8,000 kronor, under
de närmast följande åren möjligen något litet ökas, men sedan småningom
år från år minskas.»

Revisorerna voro af den åsigt, att denna lilla förhöjning skulle
kunna beviljas, äfven innan den af dem föreslagna noggranna utredningen
af kassans ställning afslutats.

Kongl. Maj:t beslöt emellertid den 10 sistlidne juni, att framställningen
icke skulle föranleda någon åtgärd.

Då sålunda revisorernas förslag i bär omnämnda två punkter af
Kongl. Maj:t för närvarande lemnats utan afseende, men det synes vara
ganska visst, att kassans ställning är sådan, att jförbättringar i de nuvarande
pensionsvilkoren kunna ernås, drista vi påkalla Riksdagens
uppmärksamhet för denna angelägenhet.

De önskningsmål, som för närvarande härvidlag må uppställas,
torde böra inskränkas till följande tvenne:

1) att minimipensionen liöjes till belopp, motsvarande 700 kronors
delaktighet;

2) att en allmän förhöjning i pensionsbeloppet eger rum enligt
följande grunder:

för ensam enka ........................ från 20 till 25 procent,

„ enka med barn ................. „ 30 „ 37V, „

„ ett ensamt barn.................. „ 10 „ 12 V, „

„ två eller flera barn............ „ 20 „ 25 „

Härigenom skulle alltså ensam enka erhålla en pension af minst
175 kronor och enka med barn minst 263 kronor.

Förverkligandet af det förra önskemålet skulle, såsom revisorerna
framhållit, medföra en ökad utgift af omkring 8,000 kronor. Den senare
reformen skulle vålla en förhöjning i pensionsutgifterna med en fjerdedel
— alltså för närvarande omkring 15,000 kronor.

Då vi emellertid hålla före, att en utredning under alla omständigheter
bör föregå så den ena som den andra förändringen i reglementet,
få vi nu endast hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huru vida
— utan höjning af vare sig statsbidraget eller delegar -

28

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

nes afgifter — en sådan förbättring i de nuvarande
pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa
må kunna ega rum, att dela de lägsta pensionerna
beräknas efter belopp, motsvarande 700 kronors
delaktighet, dels samtliga pensioner utgå med högre
procent af delaktighetsbeloppet än hvad nu är fallet,
samt att Kongl. Maj:t ville till Riksdagen inkomma
med det förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 28 januari 1893.

Emil Hammarlund.
Nils Rosengren.

J. Andersson, Lysvik. E. Fredholm, Saleby.
Joll. Nydahl. G. W. Svensson.

Fridtjuv Berg. A. F. Liljeholm.

J. Nordin.

Bilaga.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.

29

Folkskuleläranies enke- och pupillkassa åren 1876—1891.

(Utdrag ur direktionens årsberättelser)

År

Antal delegare.

Summa

delegare

Utfär-

dade

pen-

sions-

bref

Deraf

gäl-

lande

Inkomster

Deraf pen-

sions-

afgifter

Utgifter

Deraf

pensioner

Kapitalbehåll-ning vid årets

slut

I tjenst
varande
folk-skol-lärare

Pen-

sione

rade

folk-

skole-

lärare

1876

1,889

114

2,003

6

6

76,018*

62

3,303

303

72,715

1877

2,259

153

2,412

32

32

151,254

85,497**

7,435

4,380

216,534

1878

2,592

225

2,817

54

53

122,421

55,076

10,125

7,071

328,830

1879

2,668

237

2,905

85

79

136,543

60,782

14,388

10,888

450,985

1880

2,947

287

3,234

104

98

148,068

66,121

15,792

12,747

583,261

1881

2,864

329

3,193

138

128

154,404

65,888

20,522

17,473

717,142

1882

2,952

363

3,315

170

157

162,651

68,297

25,280

21,861

854,513

1883

3,059

412

3,471

200

185

172,574

71,430

28,516

25,461

998,571

1884

3,100

427

3,527

225

205

182,902

75,001

31,956

28.956

1,149,517

1885

3,304

445

3,749

261

236

194,096

78,772

37,312

33,961

1,306,301

1886

3,411

484

3,895

286

259

213,143

82,568

40,124

37,124

1,479,320

1887

3,532

497

4,029

318

285

221,465

84,971

43,089

40,089

1,657,696

1888

3,618

505

4,123

359

315

238,635

89,058

45,707

42,199

1,850,624

1889

3,689

528

4,217

403

352

240,671

90,393

54,617

50,059

2,036,677

1890

3,691

557

4,248

443

383

251,929

93,161

58,830

54,666

2,229,776

1891

3,804

580

4,384

472

402

262,214

95,744

62,024

58,168

2,429,966

* Örotalen äro här, liksom öfverallt i tabellen, utelemnade.
** För åren 1876—77.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.