Motioner i A tära Kammaren, N:o 123 (Motion 1874:123 Andra kammaren)

Motioner i A tära Kammaren, N:o 123.

att Riksdagen ville till pröfning företaga och för sin del
godkänna det *f komiterade gjorda förslag till lag om inskrifning
i fastighetsbok samt till förändring i de författningar,
som dermed ega sammanhang.

Denna motion torde remitteras till Lag-Utskottet.

Stockholm den 29 Januari 1874.

J. F. Fredricson,
från Upsala län.

N:o 123.

Af Herr P. H till! 111 Äril Cl’g: Om förhöjning i tillverknings skatten å bränvin
från 80 öre till 1 R:dr 50 öre pr kanna samt motsvarande
förhöjning i tullen å importerade främmande spirituösa m. m.

Då tillverkningen och förbrukningen af spirituösa drycker inom vårt land
under senaste år tillvuxit i oroväckande grad, hvarom sorgliga underrättelser snart
sagdt dagligen ingå från alla delar af landet, har jag ej kunnat likgiltigt åse detta
utan försökt forska efter anledningen dertill och möjliga botemedlen deremot.

Föregående årens erfarenhet lenrnar vid handen att under s. k. goda år
tillverkningen af bränvin stigit, hvaremot den under mindre gynnsamma förhållanden,
särdeles under missväxtår, betydligt nedgått. Så t. ex. utgjorde tillverkningsqvantiteten
under åren 1863 till 1866 från 15 till 16 millioner kannor pr år, hvaremot
den under missväxtåren 1867—1868 nedgick till respektive 12,200,000 och
10,180,000 kannor (jag angifver här blott runda tal). Sedan 1868 har den åter varit
i jemt stigande och uppgick under förra året till öfver 18 millioner kannor. Rundt
är att föga af detta bränvin användes till andra behof än direkt konsumtion, ty
hvad som åtgår för sprittillverkning, apotek eller export torde mer än motsvaras

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

af den import som sker af utländsk spirituösa, hvilken under senaste decennium i
medeltal uppgått till cirka en million kannor pr år.

Således torde man utan fara af stort misstag!, kunna antaga, att ungefär
lika mycket bränvin, som under ett år tillverkas, lika mycket blifver ock under
samma år utsupet. Det torde vara svårt för mången att härfskilja mellan orsak
och verkan. I allmänhet är väl regeln den, att det är behofvet som skapar tillgången,
men af det redan anförda och då jag älskar tro att här i vårt land i
verkligheten icke finnes ett så stort behof af berusande drycker, så kommer jag
för min del till den slutsatsen att det är i detta fall en ökad tillgång, som skapar
ett ökadt behof, så att ju mera bränvin det brännes, desto mera supes det. Jag vill
dock icke fördjupa mig i betraktelser häröfver, ett sorgligt faktum är i allt fall,
att superiet i vårt land, och jag fruktar värst i städerna, under senaste år betydligt
tilltagit, och att de goda årens ökade förtjenster, i stället för att blifva till
välsignelse, för många blott blifvit eu källa till ökadt elände, lått lop på hjelp
har hörts från alla landsändar och i det samhälle jag tillhör har detta aldra kraftigast
utgått från den arbetande klassen. Enahanda tror jag förhållandet vara på
många andra håll och det är något särdeles för tiden betecknande och värdt att
beakta, att detta rop nu utgår från arbetarne sjelfva, från den klass, hvars medlemmar
mest äro utsatta för dryckenskapens frestelser och från hvars krets väl ett
så allmänt rop icke tillförene hörts. Dessa arbetare hafva ock mångenstädes på
ett berömvärdt sätt, genom föreningar som de ingått, visat att de sjelfva genom
återhållsamhet och försakelser vilja bidraga till de svagares hjelp, i det de föregå
dem med ett godt exempel, men detta är ej nog så länge frestelsen genom milliontals
kannor bränvin till ett alltför billigt pris står till buds, och det är till
afhjelpande af detta onda, som de påkalla den lagstiftande maktens hjelp.

Redan under förra riksdagen togs ett vigtigt steg på denna bana, genom
den rätt som då lemnades städerna att i viss mån sjelfva ordna om bränvinsrninuteringen
och utskänkningen. Detta var ett vigtigt steg, hvaraf jag hoppas att
en god frukt är att vänta, men ett annat ej mindre vigtigt steg synes mig böra
tagas för att söka hämma tillverkningen och fördyra varan, på det den må göras
mindre lätt åtkomlig och det är i detta syfte jag nu går att föreslå,

det Riksdagen för sin del måtte besluta, att tillverkningsskatten
å bränvin, med bibehållande af alla andra derom förut gällande
bestämmelser, höjes från 80 öre till 1 R:dr 50 öre pr
kanna.

Det skall kanske invändas att denna skatt är alltför hög, men jag tror ej
att målet vinnes med att sätta den lägre. Dessutom är den ingalunda så hög,
om den jemföres med skatten i flera andra länder. Jag har sökt att i detta afseende
skaffa mig upplysningar, men beklagar att de ej blifvit så fullständiga som
jas önskat. Efter en tysk tidskrift har jag dock uppsatt en tablå, som bifogas,

hvaraf

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

hvaraf synes att tillverkningsskatten i England, som utgör 10 shilling sterling pr
gallon, motsvarar 4 R:dr 42 7» öre, eller möjligen blott 4 R:dr 27 öre pr svensk
kanna, att den i Holland utgör 2 R:dr 7 öre och i Ryssland 1 R:dr 50 öre, allt pr
svensk kanna af 50 procent alkoholhalt. 1 en del andra länder är den betydligt
lägre, men för flera länder saknar jag uppgift. Ser man nu blott på förhållandet
i vårt eget land, så är det med afseende på den här gällande skatten och de
åsigter, som vid dess successiva åsättande varit de bestämmande äfven att beakta,
dels det allt mer och mer sjunkande värde penningen sedan dess varit underkastad,
dels ock det sedermera kanske i än större grad ökade lättare förvärf af penningar,
som uppstått genom utvidgad industri och ökade arbetsförtjenster, hvilket allt
gör att det med denna skatt åsyftade ändamål icke under nuvarande förändrade
förhållanden längre står att vinna.

Skulle, på grund af hvad jag nu anfört, denna min motion af Riksdagen
bifallas, torde deraf följa, att importtullen å främmande spirituösa bör höjas i
samma proportion som här föreslagits för tillverkningsskatten å bränvin.

Att staten härigenom skulle få ökade inkomster, är att förmoda, men detta
utgör icke motionens bufvudsyfte, hvilket är, att i vårt älskade fosterland befrämja
gudsfruktan, sedlighet och ordning genom att i möjligaste måtto försvaga ett af
de förnämsta hinder som stå deremot. Då det likväl måste befaras, att äfven genom
denna ökade beskattning tillverkningen af bränvin icke till den grad kommer
att minskas, att ju statsinkomsten i allt fall genom nu föreslagna åtgärd, i händelse
den vinner Riksdagens bifall, kommer att icke obetydligt ökas, kan härigenom
m önskvärd nedsättning lätt åstadkommas uti importtullen å Höra af de främmande
artiklar, som allt mer och mer ingå som ett behof i den dagliga förbrukningen,
och med den motionsrätt Bevillnings-Utskottet eget, väntar jag, att om motionen
hos detta Utskott vinner bifall, Utskottet äfven i sammanhang med sitt tillstyrkande
utlåtande, skall till Riksdagen inkomma med förslag om de tullnedsättningar,
Utskottet anser häraf böra blifva en följd. Nödig försigtighet med afseende på
statsinkomsterna manar naturligtvis dertill, att dessa nedsättningar till en början
icke göras allt för stora, utan att tid först lemnas ett eller annat år, för att vinna
erfarenhet om verkan af den höjda bränvinsskatten. Någon nedsättning torde, under
redan gjorda förutsättning, Utskottet dock finna lämplig att genast föreslå, och
jag tager mig härmed friheten uppgifva trenne artiklar, som jag då anser i första
rummet borde ifrågakomma. Artikeln “Grynalla slag, torde väl med skäl kunna
göras tullfri, enär den utgör ett nyttigt födoämne, derå årliga tullintraden ej uppgår
till mycket öfver 100,000 R:dr, och “Kaffe*, som, om än i viss män en lyxartikel,
dock numera är ett verkligt behof för många och som i flera fall kan utgöra
ett surrogat för bränvin, säkerligen med långt mindre skada än detta, hvadan
en nedsättning i tullen derå synes mig särdeles önskvärd. Likaså å artikeln
“Socker*, hvaraf allt mer och mer ingår i den allmänna förbrukningen.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 11 Käft. 3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

I den rnåu dessa eller andra lämpliga tullnedsättningar å nödiga och nyttiga
artiklar, till följd af en ökad inkomst å bränvinsskatten, kunna ske, kommer
fördelen deraf alltid att tillfalla den ordentlige, idoge och arbetsamme i långt
större grad, än olägenheten för honom kan förnimmas af brännhets fördyrande,
äfven om han, inom måttlighetens gräns, sjelf skalle vara förbrukare af denna vara. .
Tyngden af skatten faller således blott på den omåttlige suparen; och om denna
tyngd för honom skulle kunna verka derhän, att han i stället för 10 supar om
dagen blott mäktar att taga ? å 8 eller i stället för 8 blott 5 å 8 o. s. v., så
är detta äfven för honom en fördel, om än han icke förmår att sjelf inse det.

Huru saken kommer att gestalta sig för bränrinstiilverkaren, har jag ej
aktat nödigt söka här utreda, ty jag tror att den enskildes fördel, i detta fall,
bör vika för det allmännas bästa.

Om remiss till Bevillnings-Utskottet anhålles.

Stockholm den 37 Januari 1874.

P. Hammarberg.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

hvaraf synes att tillverkningsskatten i England, som utgör 10 shilling sterling pr
gallon, motsvarar 4 R:dr 42 V* öre, eller möjligen blott 4 R:dr 27 öre pr svensk
kanna, att den i Holland utgör 2 R:dr 7 öre och i Ryssland 1 R:dr 50 öre, allt pr
svensk kanna af 50 procent alkokolhalt. I en del andra länder är den betydligt
lägre, men för flera länder saknar jag uppgift. Ser man nu blott på förhållandet
i vårt eget land, så är det med afseende på den här gällande skatten och de
åsigter, som vid dess successiva åsättande varit de bestämmande äfven att beakta,
dels det allt mer och mer sjunkande värde penningen sedan dess varit underkastad,
dels ock det sedermera kanske i än större grad ökade lättare förvärf af penningar,
som uppstått genom utvidgad industri och ökade arbetsförtjenster, hvilket allt
gör att det med denna skatt åsyftade ändamål icke under nuvarande förändrade
förhållanden längre står att vinna.

Att staten härigenom skulle få ökade inkomster, är att förmoda, men detta
utgör icke motionens hufvudsyfte, hvilket är, att i vårt älskade fosterland befrämja
gudsfruktan, sedlighet och ordning genom att i möjligaste måtto försvaga ett af
de förnämsta binder som stå deremot. Då det likväl måste befaras, att äfven genom
denna ökade beskattning tillverkningen af bränvin icke till den grad kommer
att minskas, att ju statsinkomsten i allt fall genom nu föreslagna åtgärd, i händelse
den vinner Riksdagens bifall, kommer att icke obetydligt ökas, kan härigenom
en önskvärd nedsättning lätt åstadkommas uti importtullen å flera af de främmande
artiklar, som allt mer och mer ingå som ett behof i den dagliga förbrukningen,
och med den motionsrätt Bevillnings-Utskottet eger, väntar jag, att om motionen
hos detta Utskott vinner bifall, Utskottet äfven i sammanhang med sitt tillstyrkande
utlåtande, skall till Riksdagen inkomma med förslag om de tullnedsättningar,
Utskottet anser häraf böra blifva eu följd. Nödig försigtighet med afseende på
statsinkomsterna manar naturligtvis dertill, att dessa nedsättriingar till eu början
icke göras allt för stora, utan att tid först lemnas ett eller annat år, för att vinna
erfarenhet om verkan af den höjda bränvinsskatten. Någon nedsättning torde, under
redan gjorda förutsättning, Utskottet dock finna lämplig att genast föreslå, och
jag tager mig härmed friheten uppgifva tvenne artiklar, som jag då anser i första
rummet borde ifrågakomma. Artikeln “Gryn*, alla slag, torde väl med skäl kunna
göras tullfri, enär den utgör ett nyttigt födoämne, derå årliga tullintraden ej uppgår
till mycket öfver 100,000 R:dr, och “Kaffe*, som, om än i viss män en lyxartikel,
dock numera är ett verkligt behof för många och som i flera fall kan utgöra
ett surrogat för bränvin, säkerligen med långt mindre skada än detta, hvadan
en nedsättning i tullen derå synes mig särdeles önskvärd. Likaså å artikeln
“Socker", hvaraf allt mer och mer ingår i den allmänna förbrukningen.

Bikt. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 11 Käft. 2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

I den inåt) dessa eller andra lämpliga tullnedsättningar å nödiga och nyttiga
artiklar, till följd af eu ökad inkomst å b rån vinsskatten, kunna ske, kommer
fördelen deraf alltid att tillfalla den ordentlige, idoge och arbetsamme i långt
större grad, än olägenheten för honom kan förnimmas af bränvjnets fördyrande,
äfven om han, inom måttlighetens gräns, sjelf skalle vara förbrukare af denua vara. .
Tyngden af skatten faller således blott på den omåttlige suparen; och om denna
tyngd för honom skulle kunna verka derhän, att han i stället för 10 supar om
dagen blott mäktar att taga 7 å 8 eller i stället för 8 blott 5 å 6 o. s. v., så
är detta äfven för honom eu fördel, om än han icke förmår att sjelf inse det.

Huru saken kommer att gestalta sig för bränvinstillverkaren, har jag ej
aktat nödigt söka här utreda, ty jag tror att den enskildes fördel, i detta fall,
bör vika för det allmännas bästa.

Om remiss till Bevillnings-Utskottet anhålles.

Stockholm den 27 Januari 1874.

P. Hammarberg.

Tablå,

utvisande brånvinsskatten i åtskilliga länder, beräknad i grönska riksdaler pr svensk kanna af 50
proc, alkoholhalt efter Tralles alkoholometer, uppgjord efter ”Zeitschrift flir die
gesammte Staatswissenschaft”. Tubingen 1872.

År.	. Bänder.	Antal bränne- rier.	Tillverknings-s katt pr kanna i B:dr.	Total tillverk- ningsskatt i R:dr.	Antal innebyg-gare.	Skatt pr caput i B:dr.
1866	Störa Britannien ....	160 eller m	4 31 ligen 4	421/* 27	\| 217,959.131	29,031,299	7	51	De olika uppgifterna pr svensk kanna här-leda sig från osäker-
55	Preussen, Sachsen, Thii-								heten om Tätta redu- ceringsgrtmdeo.
	ringen «fe Braunschweig	6,051	—	—	26,783,874	23,327,926	1	15
1869	Ryssland........		1	507*	398,221,333	70,139,394	5	68
55	Österrike utom Ungern .	98,000	—	—	12,674,682	20,420,041	_	62
55	Belgien.........	450	—	—	1.080,000	4,961,644	_	22
5»	Holland.........	—	2	07SU	21,036,552	3,652,070	5	76
V	Baden .........	—	—	—	1,375,462	1.434,970		96
1868	Nordtvska Förbundet . .	9,000	—	317a	30,409.701	28,415,837	1	07
1869	Hokenzolleru......	558	— :	047t	6,087	64,632	—	97xo
M	Norge..........	•—•	e:a 1	10	2,280,000	1,712,628	1	33
51	Sverige.........	—	—	80	9,800,000	4,158,757	2	33

Motioner i Andra Kammaren, N:o IM.