Motionär i Andra Kammaren, N;q 34

Motion 1897:34 Andra kammaren

Motionär i Andra Kammaren, N;q 34,

•>

0

N:0 34.

Af herr P. JönSSOd i Färeköp, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i
fråga om kostnaden för underhåll af medellösa sinnessjuka
å hospital.

Af den erfarenhet, jag vunnit såsom kommunalnämndsordförande, har
jag lärt mig inse och behjerta den tunga börda, som i ekonomiskt afseende
drabbar ej blott olika kommuner, men äfven enskilda personer genom skyldigheten
att bekosta sinnessjukes vård å hospital eller asyl.

Väl har staten gjort erkännansvärda uppoffringar för att åt dessa olyckliga
samhällsmedlemmar bereda en tillflyktsort och läkarevård, men ej desto
mindre är afgiften för sinnessjukes underhåll å hospital, nu uppgående för
hvarje af tredje klassens patienter till 182 kronor 50 öre årligen, mycket
betungande för de i fattigvårdshänseende mindre lyckligt lottade kommuner,
och än mer för enskilde personer, hvilka lefva i knappa omständigheter,
men ej ega laglig rätt att i sådant afseende .anlita kommunen, och för
hvilka skyldigheten att underhålla sinnessjuka inom deras familjer mången
gång blifver rent af ruinerande.

Då det torde få anses vara statens skyldighet att taga vård om sådana
samhällsmedlemmar, hvilka till följd af sinnessjukdom äro för allmänna säkerheten
vådliga och för öfrigt ej utan fara för samhället kunna vårdas
utom hospitalsinrättning, så, och emedan kostnaden för dylika personers
underhåll och vård ej skulle medföra nämnvärd känbar utgift för det stora
samhället, statens skattskyldige medlemmar, utan blefve på dem mera rättvist
och jemnare fördelad om underhållsskyldigheten öfverflyttades på sta -

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.

ten, torde mig tillåtas fästa Riksdagens uppmärksamhet på nu anmärkta
förhållande, och vågar jag för den skull föreslå,

att Riksdagen ville hos Kongl. Maj: t hemställa, att
Kong! Maj:t måtte taga i öfvervägande, huruvida kostnaden
för hospitalsvård af medellösa sinnessjuka må
blifva en statens angelägenhet, samt kommuner och enskilda
alltså måtte från dylik kostnad befrias.

Stockholm den 26 januari 1897.

Per Jönsson.

N o 35.

Af herr J. A. Sjö, om skrifvelse till Kongl. AIaj:t i fråga om
upphörande af skyldigheten för rote- och rusthållare
att i visst fall tillhandahålla soldattorp m. m.

Sedan 1892 års urtima riksdag beslutat, att landets härväsende skulle
ordnas på ett mera tidsenligt sätt än hvad förut varit förhållandet, samt i
sammanhang härmed äfven grundskatter, skattefrälseräntor och indelningsverk
skulle inom en viss tidrymd afskrifvas, hvarförutom rättighet för roteoch
rusthållare lemnats att städja och aflöna knekt mot kontant lega och
lön, så har under senare åren flere rote- och rusthållare till sina knektar
försålt kuektetorpet för evärdelig tid under den tanken att lönesättet med
torp numera ej vore ©vilkorligt. Köpeskillingen har i många fall sålunda
betalts, att köparen upptagit ett amorteringslån, för hvilket säljarne borgat,
hvarefter lånet amorterats och förräntats med någon del af knektens kontanta
lön. Genom ett sådant tillvägagående vinner knekten den fördelen,
att han redan vid unga år får en sjelfegande torfva att bruka och bebo
såväl under tjenstetiden som efter afskedet, hvilket tillförene ej så varit för -