Motion i Första kammaren, nr 996 är 1969

Motion 1969:996 Första kammaren

14

Motion i Första kammaren, nr 996 är 1969

Nr 996

Av herr Ernulf m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
44, med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
in. m.

(Lika lydande med motion nr 1145 i Andra kammaren)

I proposition nr 44 föreslås bl. a. att nämnd vid tingsrätt som regel skall
bestå av fyra nämndemän. Undantagsvis skall antalet kunna vara tre eller
fem. Detta innebär en sänkning i förhållande till antalet nämndemän vid
behandling av grövre brottmål, där antalet nu är minst sju och högst nio.
Beträffande ringare brottmål blir det i stället någon ökning.

Enligt vår mening utgör det föreslagna antalet en alltför stor begränsning,
större i grövre brottmål. Dessa är oftast av ingripande betydelse för
den tilltalade, som i många fall ådömes frihetsstraff. Det är angelägenhet
att prövningen av dessa mål blir så allsidig som möjligt. Även med beaktande
av att det i vissa delar av landet visat sig svårt att erhålla tillräckligt antal
nämndemän med erforderliga kvalifikationer anser vi att minskningen av
nämndens storlek skall begränsas i förhållande till propositionens förslag.

Vi förordar att antalet nämdemän bestäms till minst fem och högst sex.
Nämnden hör vara domför med fem ledamöter. Huruvida fem eller sex skall
kallas till huvudförhandlingen bör avgöras av domstolen med hänsyn till
omständigheterna, t. ex. om målet heräknas ta mer än eu förhandlingsdag
i anspråk med därav följande risk för att någon nämndeman får förfall.
Även t. ex. den större eller mindre tillgången på nämndemän vid domstolen
bör kunna beaktas.

En ökning av det föreslagna antalet ledamöter i nämnden föranleder en
jämkning av omröstningsreglerna i 29 kap. 3 § rättegångsbalken och 20 kap.
37 § föräldrabalken. Vi förordar en regel av innebörd att nämnden bestämmer
målets utgång om fyra av fem, resp. fem av sex nämndemän är eniga
såväl om domskäl som domslut. En sådan regel kan sägas ansluta sig närmare
till nu gällande regel än till den föreslagna, vilket vi närmast ser som
en fördel.

Under åberopande av det anförda får vi hemställa,

att riksdagen vid behandling av proposition nr 44 för sin
del beslutar

1) att 1 kap. 4 § rättegångsbalken ges det innehållet att i

Motion i Första kammaren, nr 996 år 1969

15

nämnd skall sitta fem eller sex nämndemän och att domstolen
skall vara domför med, utöver ordföranden, fem nämndemän,

2) att omröstningsregeln i 20 kap. 3 § 1 st. rättegångsbalken
och 20 kap. 37 § föräldrabalken ges det innehållet
att fyra nämndemän av fem, resp. fem nämndemän av sex
bestämmer målets utgång, om de förenar sig om skälen och
domslutet, samt

3) att utskottet utarbetar erforderlig lagtext.

Stockholm den 11 april 1969

Gudmund Ernulf (fp) Ingrid Segerstedt Wiberg (fp) Per Jacobsson (fp)
Anders Axelson (fp) Gunnar Skagerlund (fp)