Motion i Andra kammaren, nr 992 år 1969 (Motion 1969:992 Andra kammaren)

Motion i Andra kammaren, nr 992 år 1969

Nr 992

Av fru Eriksson i Stockholm m. fl., om införande av Ijudenlig
stavning.

(Lika lydande med motion nr 873 i Första kammaren)

I Svenska akademiens program ingick att utge en ordbok och en grammatik.
Olika ledamöter i akademien arbetade med detta, och först på 1880-talet tillsatte akademien en fast stab för detta arbete. Skalden Leopold
utarbetade den första stavningsläran 1801, och han följde därvid principen
»att lägga Bruket till grund och af dess öfverensstämmelser utleta
reglorna». Beträffande vissa stavningsregler gjordes dock avsteg från
principen »då den annars skulle bli ledsam för ögat liksom för handen».

Vår nuvarande stavningsreform tillkom på administrativ väg 1906 med
ecklesiastikminister Fridtjuf Berg som upphovsman. Då försvann fv för v
och dt för tt, men fortfarande finns annan icke Ijudenlig stavning kvar.
1919, 1920, 1926 och 1943 har motioner framlagts i riksdagen om en stavningsreform,
som skulle fullfölja den Bergska reformen. På 1920-talet fick
motionerna vid några tillfällen majoritet i en av kamrarna men avslogs
dock av riksdagen, främst med motiveringen att ett nytt stavsätt så nyligen
antagits. Först 1912 hade för övrigt nystavningen blivit obligatorisk
i statsförvaltningen.

1931 ställdes en interpellation till dåvarande ecklesiastikminister Stadener
om en mera begränsad reform främst för att ta bort de stumma ljuden.
Statsrådet ansåg emellertid fortfarande att frågan var för tidigt väckt.

1943 begärde folkskolans lärarorganisationer en rättstavningsreform.
Frågan togs också upp i riksdagen genom flera motioner, främst pedagogiskt
motiverade. Följande reformkrav ställdes bl. a.

—- Stavningen borde bara Ijudenlig.

— Kort vokalljud borde uttryckas med dubbel konsonant.

— Sche-, tje- och äng-ljuden borde uttryckas genom en ny bokstav
eller med en av nu befintliga bokstäver.

I kammardebatten exemplifierades stavningssvårigheterna bl. a. med
j-ljudet, som kunde stavas på 18 sätt: cowboy, religion, original, gjuse,
ljus, hjälpa, djärv, ange, jag, signera, fiasko, bourgogne, doge, agio, magyar,
mig (mej), skylight, preussare (öj).

Motionerna avslogs emellertid även nu kanske främst med hänsyn till

Motion i Andra kammaren, nr 992 år 1969 5

rådande krisläge — det var mitt under andra världskrigets allvarligaste
skede.

Mot stavningsreformer har ofta anförts, »att skriftspråket är avsett
inte bara för de i tid och rum närvarande utan även till frånvarande samtida
och till eftervärlden» (professor v. Friesen). Det skulle vara att göra
sig urarva och icke värdigt ett kulturfolk, om nya skrivtecken infördes.
Professor Beckman menade i fråga om införandet av nya skrivtecken att
detta inte var något stötande; vi borde vara tacksamma mot Olaus Petri,
som skapade bokstaven å.

En vanlig invändning mot att anpassa skriftspråket till talspråket har
varit att talspråket innehåller många skilda dialekter. Denna invändning
har emellertid fått betydligt mindre berättigande. Inte minst genom radio
och TV har ett riksspråk kommit fram. Vinsten av ljudenlig stavning skulle
i dag vara större än någonsin. Den tid som går åt till rättstavningsövningar
skulle kunna minskas och tiden ägnas andra ämnen. Att som Arthur Engberg
sade i en debatt låta ögat se vad örat hör skulle i dag kunna genomföras
lättare än tidigare. Stavningen är fortfarande inkonsekvent och
svårinlärd, inte minst för de många utlänningar, som i dag kommer till
vårt land för att stanna. Sch-ljudet stavas på minst 9 sätt, sj, sk, stj, skj,
scb, ch, j, g, sc. Gapet mellan skriftspråk och talspråk bör inte finnas
kvar eller öka. Det är nu mer än 60 år sedan 1906 års stavningsreform genomfördes,
tiden bör vara inne för en ny tidsenlig reform.

Med hänvisning till det anförda hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
en översyn av de nuvarande stavningsreglerna, vilken kan
leda fram till en ljudenlig stavning inom en icke alltför
avlägsen framtid

Stockholm den 28 januari 1969

Nancy Eriksson (s) Gunbjörg Thunvall (s) Ingvar Svanberg (s)

i Stockholm

Ingemar Leander (s) Lena Hjelm-Wallén (s)