Motion i Andra kammaren, nr 973 år 1969

Motion 1969:973 Andra kammaren

4

Motion i Andra kammaren, nr 973 år 1969

Nr 973

Av herrar Lothigius och Hedin, om skoglig utrikesrepresentation.

Från skogsbrukshåll i vårt land har uttalats önskemål om skoglig representation
i vissa för vårt land ur skoglig synpunkt betydelsefulla länder.
Under föregående års riksdag behandlades en motion som begärde svensk
skoglig representation i Nordamerika och Sovjetunionen; motionen avslogs.
Motiveringen var att behovet av utlandsbevakning på ifrågavarande område
noggrant följdes av Kungl. Maj :t, och därför fann utskottet ej erforderligt
att föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av
förevarande motion.

Statsverkspropositionen har under »lantbruksrepresentanter» i år icke
upptagit anslag som innebär en utökad möjlighet för en skoglig representation.
Skogen och skogsindustrins betydelse för vårt land är tillräckligt
omvittnad för att här behöva upprepas. Det är alldeles klart att de andra
länderna med starkt skogligt inslag, Sovjetunionen, Nordamerika m. fl., i
allt större utsträckning gör sig gällande på världsmarknaden. Sveriges förädlade
skogsprodukter på export upptar en allt mindre andel av världshandeln
samtidigt som vi sedan en rad år tillbaka mycket väl skulle kunnat öka
den exporterade delen av skogsprodukter. I takt med standardens ökning i
andra länder utgår man ifrån att åtgången av trä, massa och papper m. fl.
långtgående förädlingsprodukter får större avsättning. Vad som här är viktigt
är att tillse att Sverige får sin andel av den ökade konsumtionen. Att
följa upp den tekniska utvecklingen inom både skogsnäringen och industrin
är nödvändigt. Den svenska skogsindustrin gör otvivelaktigt stora ansträngningar
att följa med i den allmänna utvecklingen över vad som händer i
andra länder. Sådan kontaktverksamhet sker bl. a. genom enskilda resor och
studier, vissa allmänna forskningskontakter och internationella litteraturstudier.
Ofta blir dessa kontakter emellertid av sporadisk natur medan det
för vårt vidkommande vore angeläget att få en mera metodiskt medveten
och på lång sikt uppbyggd kontaktverksamhet som ständigt och aktuellt kan
följa den skogliga och skogsindustriella utvecklingen i vissa andra länder.
Inte minst är detta nödvändigt mot bakgrunden av det anseende som Sverige
har inom skogsvärlden och de många stora uppgifter som svensk skogspersonal
har fått sig tilldelade i internationella sammanhang. Om vi i fortsättningen
skall motsvara det rykte vi under många tiotal år har förskaffat
oss, då måste vi vara väl framme i alla frågor som förekommer både på
det skogliga och på det skogsindustriella området.

Motion i Andra kammaren, nr 973 år 1969

5

Skogsindustrin är kanske mer än någon annan industri i dag föremål
för skärpt uppmärksamhet när det gäller miljöfrågorna. Denna del kommer
från skogsindustrins synpunkter att ekonomiskt betyda mycket. Internationellt
samarbete och möjligheter att fånga upp vad som sker också på
detta område betyder alltmer. Skogsindustrin har blivit mera medveten
om den betydelse dessa frågor har, men man måste också vara klar över
den stora ekonomiska belastning som en luft- och vattenrening innebär för
industrin. Möjligheter att konkurrera med andra länder på skogsprodukternas
område är delvis beroende av hur långt denna reningsprocess av ekonomiska
skäl kan drivas. Det är viktigt att vårt land försöker att hålla
jämna steg eller än bättre föregå med gott exempel på detta område, men
det gäller också att följa upp de nyheter som kan komma fram i andra
länder.

Marknadsförändringen sker nu mycket snabbare än vad som tidigare varit
fallet. Det är nödvändigt att i så tidigt skede som möjligt fånga upp dessa
marknadsförändringar för att svensk skogsindustri på ett riktigt sätt skall
kunna planera sin tillverkning och sin marknadsföring. Som tidigare nämnts
är det också här nödvändigt att vara väl framme på det tekniska området
och snabbt inregistrera nyheter. Förändringarna går här så snabbt att det
ibland kan vara fråga om månader för att industrin inte skall förlora avsevärd
tid vid sin produktframställning. Sveriges konkurrentländer på detta
område har en starkt utbyggd verksamhet. Sverige har kvalitativt personresurser,
däremot brister de kvantitativa tillgångarna både på personplanet
och på det ekonomiska planet. Skoglig representation med personer som besitter
vissa vetenskapliga och tekniska kvalifikationer i frågan skulle också
kunna underlätta för den svenska forskningen. Det finns alltså arbetsuppgifter
där personinvesteringar på en mycket kort tid skulle mångdubbelt
förränta sig.

Den nödvändigaste skogliga förstärkningen av den svenska utomlandsrepresentationen
torde vara i Sovjetunionen och Nordamerika med uppgifter
att följa forskningen och den tekniska utvecklingen, andra länders produktionsbefrämjande
åtgärder inom skogsnäringen samt marknadsföring av
skogsprodukterna.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställes,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta
skoglig representation i Nordamerika och Sovjetunionen
samt att riksdagen med anledning härav anvisar ett förslagsanslag
på 220 000 kr. för bestridande av avlöningar
under budgetåret 1969/70 samt till omkostnader anvisar ett
förslagsanslag på 50 000 kr.

Stockholm den 28 januari 1969

Carl-Wilh. Lothigius (m)

Carl Eric Hedin (m)