Motion i Andra kammaren, nr 683 år 1969 (Motion 1969:683 Andra kammaren)

Motion i Andra kammaren, nr 683 år 1969

Nr 683

Av herr andre vice talmannen Cassel m. fl., om utbyggnad av
Trollhätte kanal, m. m.

(Lika lydande med motion nr 631 i Första kammaren)

Den av kommunikationsministern med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
av den 26 maj 1961 tillsatta kanaltrafikutredningen har i sitt under
1967 avgivna betänkande ”Vänern och Vätterns förbindelse med Västerhavet”
(SOU 1967: 32) som sitt huvudförslag angivit att förbindelsen till
Vänern bibehålies genom Trollhätte kanal och att kanalen blir föremål för
en etappvis utbyggnad i nära anslutning till kapacitetsbehovets utveckling.

En första nära liggande etapp skulle härvid taga sikte på en förstoring
av kanalen för att möjliggöra ökade lastintag för de större fartyg, som
med hänsyn till längd och bredd för närvarande kan trafikera kanalen.

Detta skulle innebära att man med utnyttjande av i nuvarande slussar
inbyggda marginaler skulle kunna öka det normala djupgåendet från 4,6 m
till ca 5,0 m och härigenom för de större fartygen öka lastintaget från ca
1 800 till ca 2 500 ton. En väsentlig målsättning vid en sådan begränsad
fördjupning av kanalleden bör vara att eliminera de för sjötrafiken på Vänern
besvärande reduktionerna i fartygets lastintag, som nu betingas av
fartygsdjupet på sträckan Vänern—Brinkebergskulle, där det tillåtna
djupgåendet vid låga vattenstånd i Vänern tidvis måste begränsas ned
mot 4,0 m.

Utredningen uttalar att nuvarande slussar av tekniska skäl bör förnyas
under mitten av 1970-talet. Även vid de nu relativt svaga indikationer, som
föreligger i fråga om fördelarna av att kunna utnyttja väsentligt större
fartyg i kanaltrafiken, bör de nya slussarna härvid dimensioneras för enheter
med en lastförmåga av ca 5 000 ton. Frågan om en anpassning av
jämväl farleden i övrigt för väsentligt större fartyg bör bli föremål för förnyad
utredning i början av 1970-talet.

Kanaltrafikutredningen har vid remisstidens utgång den 1 april 1968 varit
föremål för yttranden från en mångfald remissinstanser. Statens vattenfallsverk,
som förvaltar Trollhätte kanal, har i sitt yttrande anslutit
sig till utredningens huvudförslag men inte delat utredningens uppfattning
att tidsprogrammet för etappvisa åtgärder bestämmes av behovet att av
tekniska skäl företaga en investering i nya slussar i mitten av 1970-talet.

Motion i Andra kammaren, nr 683 år 1969

Verket anser att de nuvarande slussarna med vissa successiva åtgärder utöver
det normala underhållet bör kunna hållas fullt funktionsdugliga och
fylla rimliga anspråk på teknisk standard till fram emot sekelskiftet. Vattenfall
uttalar emellertid att en översiktlig kanalplan bör upprättas med
sikte på en framtida utbyggnad enligt i huvudsak det av utredningen angivna
maximialternativet. Behovet av en sådan plan är påtagligt med hänsyn
till frågor som aktualiseras i samband med stadsplanering och planering
av brobyggen m. m. utefter Göta älv.

Den av utredningen som första utbyggnadsetapp förordade fördjupningen
till 5,0 m djupgående innebär att de i slussarna inbyggda marginalerna
tages fullt i anspråk. Farledsöppningarna i nyare broar liksom Tingstadstunneln
i Göteborg är förberedda för fartygsdimensioner motsvarande
utredningens maximialtemativ. Övriga broar och konstbyggnader, som
berör farleden, medger minst 5,0 m djupgående utan andra förändringar
än muddring i bottnen. För en fördjupning av sträckan Vänern—Brinkebergskulle
föreligger vattendomstolens tillstånd sedan 1959 och, arbeten
här kan igångsättas med kort varsel. En viss farledsomläggning vid Stallbacka
framtvingas i början av 1970-talet av en motorvägsbro och ytterligare
en innerstadsbro över Göta älv.

Inklusive nämnda åtgärder — som erfordras redan vid nuvarande djupgående
— har de för en fördjupning till 5,0 m erforderliga investeringarna
beräknats till ca 20 mkr. Häri inkluderas även de nautiska förbättringarna
och ovannämnda erosionsskydd men ej någon del av kostnaderna för
reparation av slussarna.

Genom att vissa särskilt påtagliga begränsningar blir eliminerade —
främst på sträckan mellan Vänern och Brinkebergskulle — kommer lastintag
intill ett djupgående av ca 5,5 m att kunna medgivas under gynnsamma
vattenståndsförhållanden men med vissa restriktioner i fråga om
fartygens hastigheter m. m.

Frågan synes av allt att döma få en förnyad aktualitet under våren 1969,
då man beräknar att vänernmagasinets utnyttjande för kraftförsörjningen
gör det nödvändigt att avsänka vattenytan så långt att fartygstrafiken
åter får vidkännas inskränkningar i det maximalt tillåtna djupgåendet och
därmed begränsningar i lastintagen för de större fartygen.

Med stöd av ovanstående hemställes,

att riksdagen måtte besluta

I. att den utbyggnad som nu bör företagas för Vänerns
förbindelse med Västerhavet skall avse Trollhätteleden,

II. att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att statens
vattenfallsverk får i uppdrag att, som en första etapp, ge -

Motioner i Andra kammaren, nr 683—684 år 1969

nomföra fördjupning av leden på sätt som i motionen angives,
samt

III. att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1969/70
anvisa ett investeringsanslag av 615 000 000 kronor.

Stockholm den 28 januari 1969

Leif Cassel (m) Rolf Eliasson (m) Gunnar Larsson (ep)

i Moholm i Luttra

Bengt-Olof Thylén (m) Tage Magnusson (m) Karl-Erik Eriksson (fp)

i Borås i Arvika

Arvid Eskel (s) Nils Odhe (s) Arne Blomkvist (s)

Nr 684

Av herr Boo m. fl., om uppskov med det trafikpolitiska reformprogrammet.

(Lika lydande med motion nr 612 i Första kammaren)

Stockholm den 28 januari 1969

Karl Gust. H. Boo (ep)

Claes Elmstedt (ep) Sven Vigelsbo (ep) Bertil Jonasson (ep)

Allfa Boktryckeri AB, Sthlm 1969