Motion i Andra kammaren, nr 506 år 1970

Motion 1970:506 Andra kammaren

12

Motion i Andra kammaren, nr 506 år 1970

Nr 506

Av fru Gradin in. fl., angående socionomutbildningen.

(Lika lydande med motion nr 598 i Första kammaren)

1968 års utbildningsutredning (U 68) framlade under hösten 1969 ett
förslag till ökning av utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna. I korthet
innebar det av U 68 framlagda förslaget att antalet utbildningsplatser
på kort tid fördubblas samt att denna ökning görs möjlig genom att »befintliga
praktikplatser utnyttjas effektivare och därvid studiepraktiken avkortas»
(statsverkspropositionen, bil. 10 s. 322). Efter remissförfarande
föreslår utbildningsdepartementet att en ökning av antalet utbildningsplatser
förverkligas på i huvudsak det sätt U 68 föreslagit.

U 68:s förslag var grundat på bl. a. en av Svenska kommunförbundet utförd
undersökning av behovet av socionomutbildad arbetskraft inom den
primärkommunala sektorn. I undersökningen redovisade beräkningar utvisade
att den kommunala förvaltningssektorn under den närmaste femårsperioden
— utöver hela utbudet av examinerade förvaltningssocionomer
samma tid — behöver ytterligare över 600 socionomer med förvaltningsinriktning.
Inom den kommunala socialvården är behovet än mer markerat,
enär endast 30—35 procent av de kvalificerade tjänsterna är besatta med
tjänstemän med avsedd utbildning. Även staten och det privata näringslivet
rekryterar i ökad omfattning personal med socionomutbildning.

Förslaget från U 68 baserades vidare på uppgiften om det stora antalet
sökande till de vid de fem socialhögskolorna för närvarande befintliga utbildningsplatserna.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att en kapaeitetsutveckling sker,
men samtidigt har en stor del av instanserna dels ifrågasatt om antalet
utbildningsplatser kan ökas så snabbt som U 68 föreslagit, dels starkt
reagerat mot förslaget att avkorta studiepraktiken från nuvarande tolv
månader till fem månader. Man har också i flera fall påpekat att tillgången
på lokaler, lärare och övriga resurser sannolikt inte ger utrymme för den
föreslagna kapacitetsökningen.

Mot bakgrunden av arbetsmarknadens behov och det faktum att ett
stort antal ungdomar efterfrågar den utbildning som erbjuds vid socialhögskolorna
finns intet att invända mot att socialhögskolorna tillförs sådana
resurser att en betydande kapaeitetsutveckling blir möjlig. Tidsramen
för denna utveckling måste dock sannolikt, vilket även departementschefen

13

Motion i Andra kammaren, nr 506 år 1970

påpekat, utsträckas över en längre tidrymd än den i U68:s förslag angivna.

Den utväg som U 68 i första hand anvisar för att möjliggöra en ökning
av antalet utbildningsplatser, nämligen att skära ned studiepraktiken från
tolv till fem månader, kan i dagens situation då så gott som enbart nyblivna
studenter rekryteras till utbildningen inte godkännas.

Praktik i förvaltning respektive socialvårdsarbete har alltsedan socionomutbildningens
tillblivelse varit ett karaktärsdrag i utbildningen. Den nyutexaminerade
socionomen är, med tolv månaders studiepraktik inlagd i
perioder mellan de teoretiska studieterminerna, »färdig arbetskraft» på
ett helt annat sätt än andra nyutexaminerade akademiker. Det är här inte
bara fråga om att de studerande skall få en så eller så lång praktik inlagd
i utbildningen. Hela idén med de i studietiden inlagda praktikperioderna
är att teori och praktik skall stödja och komplettera varandra. Eleverna
får under praktiktiden tillfälle att tillämpa redan inhämtade teoretiska
kunskaper och har under de fortsatta teoretiska studierna en ovärderlig
tillgång i de konkreta erfarenheterna från praktiktiden. Bortfallet av eu
praktikperiod med vad den innehåller av praktiska övningar och praktiskt
arbete försämrar de studerandes möjligheter att tillgodogöra sig den teoretiska
utbildningen — socionomutbildningens kvalitet försämras. Förslaget
om att ta bort en praktikperiod rimmar för övrigt illa med de eljest i den
utbildningspolitiska diskussionen framkomna signalerna om varvad utbildning.

Det av departementschefen accepterade förslaget om kapacitetsutveckling
vid socialhögskolorna är så gott som helt baserat på den tanken att det
inte är möjligt att i väsentlig mån öka antalet praktikplatser, men att
borttagandet av en praktikperiod skulle möjliggöra att varje praktikplats
kan utnyttjas dubbelt. Det är för det första inte utan vidare klart att inte
antalet praktikplatser kan utökas. Från socialhögskolornas sida har vidtagits
en rad åtgärder för att öka praktikplatsantalet och därmed utbildningskapaciteten,
samtidigt som man genom utbildning av handledare har
sökt förbättra studiepraktikens kvalitet. Från Kommunförbundets sida har
i skilda sammanhang anförts att man är villig att på allt sätt medverka
till att fler praktikplatser framskaffas. Med all sannolikhet är en mångfald
statliga institutioner lämpliga som praktikställen, fastän de nu inte
alls utnyttjas. Departementschefen har också i propositionen funnit det
angeläget att medel ställs till förfogande för arvoden till handledare vid
praktikcentra inom den statliga sektorn. Troligt är att, eftersom socionomutbildad
arbetskraft visat sig vara attraktiv även inom det privata näringslivet,
antalet praktikplatser också där kan ökas. Förutsättningen för en
ökning av praktiktillfällena är emellertid, utöver statliga och kommunala
myndigheters engagemang, att socialhögskolornas konsulentorganisation utvecklas
och förstärks i takt med kapacitetsutvecklingen.

14

Motion i Andra kammaren, nr 506 år 1970

För det andra misstar sig U 68 när det förutsätts att man vid nedskärning
av praktiken till endast en femmånadersperiod kan använda varje praktikplats
dubbelt. På en rad praktikinstitutioner kan man, med hänsyn till
arbetsuppgifterna, nämligen endast ta emot vad som nu kallas andragångspraktikanter,
d. v. s. studerande som har den största delen av den teoretiska
utbildningen avslutad. I följd härav innebär U 68:s förslag en minskning
av antalet nu befintliga praktikplatser.

En nedskärning av praktiken måste vidare ses som speciellt allvarlig
därför att så gott som alla studerande vid socialhögskolorna numera kommer
dit direkt efter studentexamen. Tidigare kom en betydande grupp a^
de studerande till utbildningen via folkhögskolor, självstudier och/eller
lång praktisk yrkeserfarenhet. Inför en utbyggnad av socionomutbildningen
anser vi att många skäl talar för att ökade möjligheter skapas för ickestudenter
att erhålla tillträde till socialhögskolorna. I det sammanhanget
bör kompetensutredningens förslag om en 30-procentig s. k. fri kvot vid
skolorna endast ses såsom ett minimum.

De tankar Kommunförbundet framför i sitt remissvar om miljöpraktik
för blivande socionomer bör också övervägas.

Sammanfattningsvis anser vi alltså att förslaget i statsverkspropositionen
om riktlinjer för utbyggnad av socionomutbildningen bör accepteras av
riksdagen utom i vad gäller praktiken. Den bör utformas på sådant sätt
i fortsättningen att de studerande före eller under studietiden kan inhämta
eu praktisk erfarenhet av samma omfattning som hittills.

Under åberopande av det anförda hemställer vi,

dels att riksdagen godkänner de riktlinjer för utbyggnad av
socionomutbildningen som förordats i statsverkspropositionen,
dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar att de
studerande — i motsats till förslag från U 68 — även i fortsättningen
skall inhämta erforderlig praktik under eller före
studietiden, i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 28 januari 1970

Anita Gradin (s)

Doris Håvik (s) Lena Hjelm-Wallén (s) Bertil Zachrisson (s)

Ingrid Ludvigsson (s) Sven Zetterström (s) Tage Hansson (s)

i Piteå

Jan Bergqvist (s) Gösta Skoglund (s) Sture Ericson (s)

i Örebro

K l Backman* Trycktriar Al* Stockhalm