Motion i Andra kammaren, nr 13 dr 1969

Motion 1969:13 Andra kammaren

Nr 13—22

Motion i Andra kammaren, nr 13 dr 1969

X

Nr 13

Av herr Sjöholm m. fl., om vidgad straffbarhet vid rattonykterhet.

(Lika lydande med motion nr 12 i Första kammaren)

Trafikdöden slår allt våldsammare. Tragedierna med dödade och lemlästade
människor blir allt talrikare.

Det får inte bli så att vi avtrubbas inför mångfalden och mer eller mindre
slentrianmässigt accepterar så eller så många dödsolyckor per viss tidsperiod.
Inget medel och ingen metod som kan bringa ned olycksfrekvensen
får lämnas oprövade.

Alkoholens skuldbörda i samband med trafikolyckor har visat sig vara
markant större än man tidigare haft anledning antaga. Mot bakgrunden
härav torde det vara starkt påkallat att samhällets reaktionsformer mot
rattfylleri och rattonykterhet göres till föremål för översyn i skärpande
syfte.

Envar ansvarsmedveten person torde kunna instämma i uppfattningen
att alkoholförtäring och förande av motorfordon är två företeelser som
borde vara helt oförenliga. Den logiska slutsatsen av en sådan uppfattning
är givetvis att all alkoholförtäring i samband med förande av motorfordon
bör kriminaliseras och bannlysas. Det synes vara välbetänkt och t. o. m. nödvändigt
att nu slå in på denna väg.

En lagstiftning som förbjuder all alkoholförtäring i samband med förande
av motorfordon utan hänsyn till mängden alkohol skulle ha sitt största
värde icke i att ett antal fler fordonsförare skulle komma att ställas till
ansvar utan att därigenom skulle slås fast oförenligheten av det ansvar som
i allt högre grad krävs av motorfordonsföraren och den nedsättning av
reaktionsförmågan som alkoholförtäring utlöser. Samhällets allvarliga syn
pa trafikolyckorna skulle inskärpas och sannolikt ha en välgörande och
uppstramande effekt. Den nu gällande lagstiftningen innebär ett huttlande
med promillegränser som kan ge intryck av att samhället inte direkt tar
avstånd från alkoholförtäring i samband med förande av motorfordon, att
här finns ett sanktionerat alkoholdrickande, alt endast överdrifterna bestraffas.
Lagstiftningen är så utformad men speglar — må man hoppas _

icke på ett adekvat sätt samhällets verkliga syn på detta problem.

Laborerandet med promillegränser mellan tillåten och otillåten alkoholförtäring
är otillfredsställande också av det skälet att vederbörande kon 0100319

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 4 saml. Nr 13—22

2

Motion i Andra kammaren, nr 13 år 1969

sument icke själv kan avgöra när hon eller han överskrider gränsen och
plötsligt blir en brottsling så snart körningen påbörjas. Kriteriet på en
god lagstiftning bör bl. a. vara att medborgarna skall kunna veta om den
handling de företar sig är fullt lagenlig eller belagd med påföljd enligt
brottsbalken. Det radikala — och förmodligen enda — sättet att uppfylla
detta kriterium är att sätta gränsen vid i princip ingen alkoholförtäring alls.
Det är en lättbegriplig regel som inte kan bli föremål för suddiga spekulationer
om när gränsen uppnås.

Invändningen kan resas att en så drastisk rattfyllerilagstiftning skulle
innebära ett kraftigt ingrepp i den personliga friheten. Häremot kan genmälas
att friheten att dricka sig full eller dricka sig till att bli en dödsbringande
olycksrisk på våra vägar utan alltför svåra våndor och högljudda
jämmerskrin borde kunna avvaras. Invändningen får en anstrykning
av cynism om den ställes i relation till vad det här gäller att skydda
och värna om: människoliv.

Trafiksäkerheten fordrar krafttag. Samhället måste markera en intensifiering
av kampen mot död och lemlästning på gator och vägar. En helt
spritlri trafik är ett led i en sådan kamp på liv och död.

Med åberopande av vad ovan anförts hemställer vi,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära
förslag till sådan ändring i lagen den 28 september 1951
om straff för vissa trafikbrott att varje mätbar alkoholkoncentration
i blodet hos förare av motorfordon skall föranleda
brottspåföljd.

Stockholm den 13 januari 1969

Sten Sjöholm (fp)

Sven Antby (fp)

Sven Vigelsbo (ep)

Tore Nilsson (m)
i Agnäs