Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1941:104 Andra kammaren
Motimer i Andra kammaren, Nr 10 j.
Nr 104.
Av herr Persson i Stockholm m. fl., om ändrad sammansättning av lassa
kristidskommissioner m. m.
Statens centrala krisorgan ha tilldelats oerhörda maktbefogenheter i för folket
livsviktiga frågor. Särskilt gäller detta de kommissioner och övriga organ, sorn
sortera under folkhushållningsdepartementet. Livsmedelskommissionen äger att
för statens räkning beslagtaga förnödenheter, bestämma priserna å beslagtagna
varor och bestämma över fördelningen av dessa. Industrikommissionen har att
inköpa varor för industriellt brak samt fördela dessa och fastställa grunderna
för verksamheten på olika industriella områden. Bränslekommissionen svarar för
landets bränsleförsörjning och bestämmer över bränslets fördelning, priser och
försäljningsvillkor. Handelskommissionen organiserar varuutbytet med utlandet
och priskonlrollnämnden Ilar att följa prisutvecklingen och ta initiativ till åtgärder
mot att varuknappheten utnyttjas för uppskörtning av konsumenterna. Dessa
kommissioner inneha tillsammantaget den avgörande bestämmanderätten i fråga
örn åtgärder för folkets försörjning och i fråga örn prispolitiken samt även i stor
utsträckning över beredandet av arbetstillfällen. Det måste därför rara av största
vikt och samtidigt ett ur demokratisk synpunkt berättigat krav, att de centrala
krisorganen få en sådan sammansättning, att de i socialt och ekonomiskt hänseende
olika befolkningsgrupper, över vilkas livsfrågor krisorganen ha att bestämma, få
sina olika intressen bevakade.
De centrala krisorganens nuvarande sannnansättning fyller inte detta krav.
Livsmedelskommissionens, industrikommissionens, bränslekommissionens* handelskommissionens
och priskontrollnämndens beslutmässiga instanser bestå av sammanlagt
29 ledamöter. Av dessa bära inte mindre än 16 titeln direktör eller disponent.
Av.de
en del även de styrelseledamöter i bolag av olika slag. Därutöver har det endast
blivit plats för en lantbrukare, två fackliga funktionärer och en fru.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sverges grossistförbund, Sveriges industriförbund
och Sverges allmänna exportförening ha fått placera sina verkställande
direktörer i de centrala krisorganens beslutmässiga instanser. Vid deras sida finna
vi direktörer från Surahammars Bruks A.-B., Sv. Tändsticks A.-B., A.-B. Saltsjökvarn
jämte dotterbolag''. Vidare ledamöter i följande bolags styrelser: Huskvarna
vapenfabriker, Alby nya kloratfabrik, Ahrens mekaniska verkstad, A.-B. Mjölkcentralen,
Vin- & Spritcentralen, Livi''. A.-B. Thule o. s. v.
De storföretag som inte fått sina direktörer, disponenter eller styrelsemedlemmar
placerade i de centrala krisorganens beslutande instanser ha i stället fått deni
placerade i de olika kommissionernas rådgivande organ. T livsmedelskommissionens.
Motionär i Andra hammaren, Nr lut.
ii
industrikommissionens, bränslekommissionens och priskontrol! nämndens ''''råd” sitta
nu 81 ledamöter. Av dessa liro 51 direktörer, disponenter, ingenjörer, godsägare,
statstjänstemän och arbetsgivare av annat slag. De äro storindustrins och storfinansens
representanter vid ”rådgivningen” till de beslutande instanserna i krisorganen,
där även sådana män ha majoritetsställning, vilkas ekonomiska intressen sammanfalla
med storindustrins och storfinansens.
Folkets breda massor ha andra intressen i försörjningsfrågoma än storföretagens
direktörer. Direktörerna representera de relativt få men ekonomiskt mäktigas
intressen, men arbetarna, husmödrarna, småbönderna och mellanskikten äro
oerhört underrepresenterade i krisorganen. I detta sakförhållande ligger förklaringen
till att krisorganens beslut i många fall blivit av sådan art, att allmänna
opinionen med skärpa vänt sig emot dem.
Det förtjänar även påpekas såsom anmärkningsvärt, att krisorganen fått denna
.sammansättning trots att socialdemokratiska arbetarpartiet erhållit majoritetsställning
i riksdagen. I partipolitiskt hänseende verkar det som örn de borgerliga
partierna skulle ha fått nära nog monopolrätt till krisorganen.
Man motiverar gärna krisorganens nuvarande sammansättning med tal örn
”nödvändigheten av sakkunskap”. Men erfordrar då inte folkförsörjningen även
annan sakkunskap än den som sammanfaller med storföretagens produktions- och
marknadsintressen? Vilka ledamöter i krisorganen representera nu exempelvis
den sakkunskap som erfordras för att förstå arbetarhemmens behov och svårigheter!
Trots
att krisorganens verksamhet är av djupt ingripande betydelse för folkförsörjningen
och i de enskilda medborgarnas ekonomiska angelägenheter, ha de
fått en ställning som eljest endast tillkommer rent förvaltande olgan, som ha
sin verksamhet noga och detaljerat reglerad i lagar och förordningar. Riksdagen
är praktiskt taget ställd utanför varje möjlighet att ingripa på de områden, där
krisorganen bedriva sin verksamhet och fatta sina beslut. Riksdagen har icke
ens möjlighet att fortlöpande granska krisorganens verksamhet, enär kontinuerlig
rapportskyldighet inför riksdagen inte föreligger för de centrala krlsorganens
vidkommande.
Kungl. Maj :t har inte elis funnit det nödvändigt att i ”Berättelse örn vad
sig i rikets .styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde tilldragit” avlämna
berättelse över krisorganens verkamhet, utan nöjt sig med att i det stycket hänvisa
till årets statsverksproposition. Av denna framgår visserligen, att krisapparaten
befunnit sig i ständigt växande, så att enbart avlöningsbehoven för de under
folkhushållningsdepartementen sorterande organen lill uppgå till inte mindre än
6,651,000 kronor. Men någon redogörelse över verksamheten, som exempelvis i
fråga om tryggandet av bränsleförsörjningen, örn de för vanliga döda obegripliga
åtgärderna i samband med smör-, margarin- och fläskregleringen, örn anledningen
till frånvaron av åtgärder mot uppmärksammade prisstegringar på en rad förnödenheter
ö. 8. v., lämnas inte.
Motioner i Andra kammaren, Afr 10i. <
Med hänvisning till vad ovan anförts föreslå undertecknade att riksdagen
beslutar dels
att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om en så ändrad
sammansättning av livsmedelskommissionen, industrikommissionen,
bränslekommissionen, handelskommissionen och priskontrollnämnden
samt av dess rådgivande organ, att de till sin sociala
sammansättning komma att avspegla den sociala sammansättningen
hos det folk, vans försörjningsfrågor dessa, organ ha att
avgöra ; dels
att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn att de centrala
krisorgan, som sortera under folkhushållningsdepartementet, åläggas
att i månatliga berättelser redogöra för sin verksamhet och
över sina beslut samt att riksdagen måtte lämnas tillfälle att ta
ställning till dessa berättelser.
Bockholm den 22 januari 1941.
Set Persson.
K. Senander.
H. Hac/berg.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket