Molioner i Andra kammaren, nr 299 (Motion 1948:299 Andra kammaren)

Molioner i Andra kammaren, nr 299.

Nr 299.

Av herr Johnsson i Skoglösa m. fl., om en särskild varuskatt
ä importerad frukt.

I propositionen nr 5 har Kungl. Maj:t föreslagit dels höjning av fordonsskatten
på personbilar och dels höjning av bensinskatten. Dessa föreslagna
skattehöjningar ingå som ett led i regeringens plan att genom beskattning
på vissa varor överbalansera budgeten i avsikt att sterilisera
en viss del av det i landet förefintliga köpkraftsöverskottet. Principiellt
avser regeringen att beskatta endast s. k. umbärliga varor för detta ändamål,
men det torde vara en självklar sak, att motorfordonstrafiken icke
är något som kan umbäras i samhällslivet. Chefen för finansdepartementet
har för övrigt i årets remissdebatt understrukit detta.

Det är därför en uppenbart olämplig metod att söka sterilisera överflödig
köpkraft genom att skärpa beskattningen på en för näringslivet
så nyttig och nödvändig verksamhet som biltrafiken. Man kan för övrigt
diskutera, huruvida ett bekämpande av inflationen lämpligen bör ske genom
att beskatta vissa begränsade grupper av varor. Detta kan leda till
att konsumtionen av dessa varor begränsas och att efterfrågan på andra
varor i stället kraftigt ökas. Den avsedda effekten av denna beskattning
kan därför lätt bli vida mindre omfattande än vad som på förhand beräknats.
Om man ändock under nuvarande förhållanden anser sig böra
acceptera den av regeringen föreslagna metoden för överbalansering av
budgeten, är det enligt vår mening nödvändigt, att skattehöjningen endast
lägges på sådana konsumtionsvaror, som äro i verklig mening umbärliga
eller som åtminstone utan alltför stora olägenheter kunna undvaras.

Beskattningen bör icke utformas så, att den kommer att drabba vissa
samhällsgrupper hårdare än andra och ej heller så, att den kommer att
verka höjande på produktionskostnaderna.

En varugrupp, som enligt vår mening skulle vara lämplig för beskattning,
utgör den från utlandet importerade frukten. Under båda de senaste
åren har denna import tagit eu mycket stor omfattning. Av apelsiner
importerades sålunda under år 1946 93 304 ton och under de elva
första månaderna av 1947 60 332 ton, av bananer respektive 21 561 och
12 164 ton av citroner respektive 3 339 och 3 454 ton, av äpplen respektive
32 673 och 22 685 ton, av päron respektive 12 776 och 8 685 ton, av
torkad frukt respektive 8 246 och 14 000 ton samt av konserverad frukt
respektive 4 457 och 9107 ton.

1 Bibana till riksdagens protokoll i 9 48. 1 sand. Nr 299—306.

Motioner i Andra kammaren, nr 299,

Om man tagit ut en särskild skatt på dessa importvaror, skulle statsverket
ha tillförts ganska avsevärda belopp. En skatt på i genomsnitt
20 öre per kg skulle exempelvis ha gett cirka 35 å 36 milj. kr. under
år 1946. Det är givet, att importen av frukt kommer att väsentligt minskas
under innevarande år på grund av bristen på utländsk valuta, men
med all sannolikhet kommer den dock att bli så pass stor, att en skatt
på densamma skulle komma att ge ett icke föraktligt belopp. Då regeringen
nu har för avsikt att använda beskattningen av vissa konsumtionsvaror
som ett vapen mot penningvärdesförsämringen, vore det enligt
vår mening lämpligt, att även uttaga skatt på den importerade frukten.
Det kan kanske invändas, att frukt har stor betydelse som s. k.
skyddsfödoämne och att det i varje fall är nyttigt ur folkhälsans synpunkt
med relativt riklig konsumtion av frukt. Detta skall ingalunda bestridas,
men vi vilja i detta sammanhang framhålla, att vår inhemska fruktodling
på senare tid utvecklats i mycket stor omfattning. Den svenska fruktodlingen
har därför numera goda möjligheter att tillgodose efterfrågan
på frukt inom landet. Hittills har det i regel varit möjligt att också finna
avsättning för den inhemska frukten, men skulle det bli en ovanligt riklig
skörd, kan det inställa sig rätt betydande svårigheter i detta hänseende.
En obeskuren import av frukt utgör en stark hämsko på en även ur landets
synpunkt önskvärd utökning av den inhemska fruktodlingen. Det
skulle följaktligen vara värdefullt, om konsumtionen av svensk frukt
kunde stimuleras. På så sätt skulle vi också i nuvarande läge kunna spara
på våra knappa tillgångar av utländsk valuta.

Ur dessa synpunkter ha vi bedömt frågan om eu eventuell beskattning
av den importerade frukten och som redan ovan antytts kommit
till det resultatet, att eu dylik beskattning nu är lämplig att införa. Enligt
vår mening hör en skatt på 20 öre per kg för importerad frukt
och 30 öre för importerad, konserverad frukt uttagas. Uppbörd och redovisning
av en sådan skatt böra ske i enlighet med vad som kommer att
stadgas i fråga om andra varuskatter med anledning av förslagen i Kungl.
Maj:ts proposition nr 10.

Med anledning av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att eu särskild varuskatt
pålägges importerad frukt med 30 öre per kg för konserverad
och 20 öre per kg för annan frukt.

Stockholm den 24 januari 1948.

Harald Johnsson
i Skoglösa.

Per Persson
i Norrby.

Sam. B. Norup.

Motioner i Andra kammaren, nr 299—300.

Rob. L. Jansson
i Aspeboda.

Nils G. Hansson
i Skegrie.

Aron Gustafsson
i Lekåsa.

Victor J. Mattsson.

C. O. Carlsson
i Bakeröd.

K. E. Hansson,
Skediga.

Nils Jönsson
i Rossbol.

Osc. Werner.

Anders Pettersson,
Dahl.

I. Pettersson
i Rosla.

Gunnar Larsson
i Luttra.

Hjalmar Svensson.
i Grönvik.

David Boman
i Stafsund.

Ivar Johansson
i Mysinge.

Nr 300.

Av herr Henriksson m. fl., angående viss ändring av förordningen
om investeringsfonder.

(Lika lydande med motion i Första kammaren nr 185.)

Stockholm den 24 januari 1948.

Torsten Henriksson.

E. Birke.

Ragnar Sveningsson.