Möjligheten för socialnämnd att uppbära sjukpenning och pension för
Motion 1981/82:171 av Rune Torwald och Arne Andersson i Gustafs
15
Motion
1981/82:171
av Rune Torwald och Arne Andersson i Gustafs
Möjligheten för socialnämnd att uppbära sjukpenning och pension för
person som missbrukar alkohol och narkotika
Genom beslut av riksdagen den 15 december 1981 antogs bl. a. lagom vård
av missbrukare i vissa fall (LMV). I samband därmed upphävdes från den 1
januari 1982 18 § i 3 kap. lag om allmän försäkring. Detta innebär att
socialnämnderna inte längre hos allmän försäkringskassa kan ansöka om att
sjukpenning vid uppenbara fall av misskötsamhet skall utbetalas till
socialnämnden. Den tidigare bestämmelsen i AFL har möjliggjort för
socialnämnderna att, i uppenbara fall av gravt missbruk, uppbära sjukpenningen
och använda den till nödvändiga utgifter för missbrukaren och hans
ev. familj. Man har också genom sådana beslut kunnat reducera ett fortsatt
missbruk. Undertecknade finner det också stötande att missbrukare kan
förbruka hela sin sjukpenning på inköp av alkohol och narkotika, medan
socialvården får svara för boendekostnader och upphälle.
Det bör observeras, att den som varit intagen för vård med stöd av LVM, i
många fall kommer att kunna lämna vårdinrättningen med betydande belopp
i hopsparad sjukpenning. Det är otillfredsställande att man vid uppenbara
och återkommande fall av missbruk inte skall kunna omhänderta och förvalta
sjukpenning till det bästa för en missbrukare. Det allra viktigaste är att en
sådan möjlighet i många fall är till avgjord fördel för en missbrukares
rehabilitering.
Aven i situationer där missbrukare vårdas på frivillig-institution bör
socialnämnden efter beslut av allmän försäkringskassa kunna erhålla rätten
att uppbära och förvalta sjukpenning. För att försäkringskassan skall kunna
fatta sådant beslut, måste alltid klart kunna styrkas att missbrukaren är ur
stånd att genom sitt missbruk själv kunna förvalta sjukpenningen, eller att
det är till men för hans fortsatta rehabilitering. Eftersom många sjukskrivna
under vistelse på vårdinrättning kommer att kunna ha tillgång till betydande
belopp kan det, i fall där vårdtagaren saknar insikt, medföra svårigheter att
kunna genomföra vården.
Genom riksdagsbeslut den 15 december 1981 borttogs också möjligheten i
16 kap. 12 § lagen om allmän försäkring för socialnämnden att ansöka hos
försäkringskassan om utbetalande av pension för missbrukare av beroendeframkallande
medel där svår misskötsamhet föreligger. Visserligen kvarstår
möjligheten för försäkringskassan att besluta om att pensionen utbetalas till
socialnämnden, men ansökningsmomentet har tagits bort.
Detta var enligt undertecknade ett olyckligt beslut, eftersom försäkringskassan
sällan har kunskap om huruvida en försäkrad missbrukar alkohol eller
Mot. 1981/82:171
16
narkotika i en sådan omfattning att han därigenom saknar förmåga att själv
förvalta sin pension.
För att denna möjlighet skall bli meningsfull, bör ansökningsförfarandet
återinföras så att socialnämnden vid fall av missbruk av alkohol och
narkotika i uppenbara fall skall kunna ta initiativ för att pensionen skall
utbetalas till socialnämnden.
Mot denna bakgrund hävdar vi att det är angeläget att snarast återskapa
möjligheten för socialnämnderna att med stöd av lagstiftning kunna
omhänderta och förvalta missbrukares (oavsett om det rör sig om alkoholeller
annat drogmissbruk) sjukpenning, då detta bedöms nödvändigt för att
möjliggöra en nödvändig rehabilitering av vederbörande. Likaså bör
ansökningsförfarandet om rätten att uppbära pension återinföras. Vi
hemställer att utskottet utarbetar erforderlig lagtext.
Under hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutarom lagändring i syfte att socialnämnden skall
kunna omhänderta och förvalta missbrukares sjukpenning och
pension i enlighet med det anförda.
Stockholm den 12 januari 1982
RUNE TORWALD (c) ARNE ANDERSSON (c)
i Gustafs
GOTAB Stockholm 1982
