Mohajernas situation i Pakistan

Motion 1997/98:U635 av Eva Zetterberg m.fl. (v, c, mp)

Motion till riksdagen 1997/98:U635 av Eva Zetterberg m.fl. (v, c, mp)

Mohajernas situation i Pakistan

Bakgrund

Mohajerna r en folkgrupp i Pakistan som skiljer sig frn
landets vriga befolkning i sprkligt och kulturellt avseende.
Det man har gemensamt med vriga pakistanare r
religionen. Mohajerna r muslimer, vilka 1947 lmnade det
d nnu odelade Indien fr att vid delningen av brittiska
Indien utgra en del av befolkningen i Pakistan. De kom frn
provinser i Indien dr hinduerna d var i majoritet och
muslimerna i minoritet och dr muslimerna fruktade att den
hinduiska dominansen skulle medfra frtryck och
diskriminering av muslimer. Staten Pakistan bildades som en
stat fr alla muslimer i det tidigare odelade Indien och inte
bara fr muslimer i det dvarande Pakistan och stpakistan
(nuvarande Bangladesh).

Fr nrvarande r mohajerna 30 miljoner i Pakistan och utgr drmed
ungefr 25 % av Pakistans befolkning. 22 miljoner av mohajerna lever i
provinsen Sindh. Dr utgr man en majoritet av befolkningen (52 %).

Den vervldigande delen av pakistanskt nringsliv domineras och
kontrolleras av 400 feodalfamiljer. Bland dessa terfinns inga mohajer.

Mohajernas situation i Pakistan har endast vid enstaka tillfllen tagits upp i
ngot internationellt forum. D Pakistan en gng ingick som en del av det
brittiska kolonialvldet behandlas deras situation ibland i brittisk press.
Svenska medier har, svitt vi vet, aldrig rapporterat om denna stora
folkgrupps situation, trots att Sverige har ganska omfattande handel med
Pakistan, inte minst nr det gller vapen.

Bildandet av MQM

Ganska snart efter den pakistanska statens bildande utsattes
mohajerna fr en systematisk diskriminering av landets
feodalt prglade politiska institutioner. Fr att frsvara sig
mot diskrimineringen och orttvisorna och hvda sina
rttigheter grundade mohajerna tmligen sent den 18 mars
1984 ett politiskt parti, MQM (Mohajir Quami Movement).
Ledare fr detta parti var Altaf Hussain, som tidigare grundat
APMSO (All Pakistan Mohajir Students Organisation).
Bildandet av MQM och APMSO var resultatet av den
stndiga diskrimineringen av mohajer nr det gllde
utbildningsmjligheter och mjligheter till arbete och
frsrjning.

MQM vxte snabbt till en nationell politisk kraft. 1987 vann man p det
lokala planet valet av borgmstare och viceborgmstare i Hyderabad och
Karachi. I de allmnna valen 1988, 1990 och 1993 fick partiet absolut
majoritet i stderna Karachi, Hyderabad, Mirpurkhas och Sukkur i Sindh-
provinsen, den provins dr mohajerna r i majoritet. MQM sger sig dock
inte vara ett parti uteslutande fr mohajer. Det efterstrvar ven att vara ett
parti med rtter i samhllets lgre klasser. Partiet fljer inte den feodala
traditionen i Pakistan att en politiker mste komma frn de rtta, rika och
frmgna familjerna i samhllets vre skikt.

Oavsett om en demokratisk regim eller en militrregering suttit vid makten
i Pakistan har i stort sett samma familjer haft det strsta inflytandet inom
politiken.

Frfljelserna av mohajer

Under general Ayub Khan 1958-1969 tvingades 300
mohajiska statstjnstemn bort frn sina arbeten, under
general Yahya Khan ver tusentalet och under Ali Bhuttos
tid vid makten avskedades de i tusental.

General Ayub Khan frklarade att "den enda platsen fr mohajer r havet".
Ali Bhutto infrde en uppdelning av befolkningen i Sindh-provinsen i
sindhier, vilka ocks benmndes "sner av jorden", och "nya sindhier", dvs
mohajer. Detta var ett uttryck fr den klassiska hrskartekniken att hrska
genom att sndra. Den mindre utbildade landsbygdsbefolkningen spelades ut
mot de ofta bttre utbildade mohajerna, vilka inte sllan hade olika typer av
tjnstemannajobb. Utifrn detta synstt och med motiveringen att han ville
garantera den fattiga befolkningen i Sindh bttre mjligheter till avancemang
infrde han ett kvoteringssystem som skulle hlla mohajerna borta frn olika
positioner i samhllet. Ngon motsvarande kvotering fr att vrna om de
fattigas rttigheter och mjligheter infrdes inte i ngra andra provinser.

Under general Zia-Ul-Haques styre infrdes undantagstillstnd i landet,
under vilket mohajiska bostadsomrden systematiskt attackerades varvid
tskilliga mohajer mrdades. Bland annat brndes 1986 stadsdelarna Qasbah
och Aligarh Colonies i Karachi ner i grunden av en knarkmaffia utan att de
pakistanska skerhetsorganen p ngot stt ingrep. 1988 anstlldes med
myndigheterna som passiva skdare en massaker p mohajer dr 200
oskyldiga mohajer inom loppet av ngra minuter mejades ner med
maskingevrseld.

I r har den pakistanska regeringen infrt nya undantagslagar som kommer
att bdda fr n mer omfattande brott mot mnskliga rttigheter. Polis och
militr har ftt nnu friare hnder att ta till allt grvre vldsmetoder n
hittills. Dessa nya vidstrckta befogenheter fr polis och militr kommer med
stor sannolikhet att medfra att myndigheterna attackerar bland annat den
mohajiska befolkningsgruppen i landet nnu hrdare n tidigare. Amnesty
International har skarpt frdmt dessa nya lagar.

Den svenska regeringen br fljaktligen allvarligt beakta dessa
frhllanden - de omfattande brotten mot de mnskliga rttigheterna,
diskrimineringen av mohajerna och den nya lagstiftningen - nr det gller
den svenska krigsmaterielexporten till Pakistan.

MQM:s program och politiska praktik

MQM frklarar i sina programskrifter att man vill skapa en
avancerad demokrati i Pakistan dr medborgarna tnjuter
sina mnskliga och demokratiska rttigheter oberoende, av
ras, hudfrg, religion eller kn. Man r anhngare av icke-
vldsprincipen och motstter sig anvndningen av
vldsmetoder i kampen fr mohajernas rttigheter. Man r
ocks enligt sitt program motstndare till religis fanatism
och en bitter fiende till den narkotikahandel som r utbredd i
denna del av Asien.

Det finns dock uppgifter om att det rder en bristande verensstmmelse
mellan MQM:s politiska program och partiets politiska praktik. Bland annat
anger Amnesty International ett antal exempel p brott mot mnskliga
rttigheter begngna av grupper tillhrande MQM. Brotten har d frmst
varit riktade mot Haqiqi-gruppen och dess medlemmar men man lr ven ha
tillgripit vld mot t ex tveksamma medlemmar i de egna leden. Anklagelser
fr terrorism har ven riktats mot MQM.

Myndigheterna, MQM och Haqiqi-gruppen

I Sindh-provinsen har parlamentariker i provinsen Sindhs
parlament, vilka tillhr MQM, vid flera tillfllen arresterats.
Likaledes har partiets medlemmar och andra mohajer
arresterats av skerhetsstyrkorna, utsatts fr tortyr och
mrdats.

I Pakistan liksom i flera andra lnder med liknande politiska och sociala
frhllanden njer sig myndigheterna med rollen som passiv skdare till
dessa massakrer. Myndigheterna slipper sjlva utfra det blodiga grovarbetet.
I Pakistan utfrs massakrerna och lnnmorden p mohajer och MQM-
medlemmar frmst av den s kallade Haqiqi-gruppen, som ursprungligen var
en mindre utbrytargrupp ur MQM. Terrordd utfrs s gott som dagligen.
Det frekommer att Haqiqi-gruppen framstlls som en fraktion av MQM,
vilket dock numera torde vara felaktigt. Myndigheterna framstller
situationen som om det handlade om interna strider mellan MQM och
Haqiqi. Haqiqi-gruppen angriper till vervgande delen MQM-medlemmar
och fungerar i praktiken som en sorts ddspatrull.

Det finns uppgifter om att de djupa motsttningarna mellan MQM ena
sidan och myndigheterna och Haqiqi-gruppen den andra har medfrt att
ven MQM invecklats i strider och sjlva frbrutit sig mot mnskliga
rttigheter, trots att deras program sger ngot annat. Det finns uppgifter om
att MQM sjlv tillgripit hrda metoder fr att upprtthlla disciplinen inom
de egna leden, vilket inte r ovanligt i organisationer som utstts fr mycket
hrt tryck eller nr motsttningarna hrdnar. Att finna frbrytelser frklarliga
r dock inte detsamma som att man ursktar dem. S skulle exempelvis,
enligt Amnesty International, pakistansk polis och paramilitra grupper vid
en raid i Kashmir Colony, Gulbahar, Karachi ha hittat en tortyrcell dit MQM
skulle frt gisslan. S skall ven polismn som tillhrt MQM vittnat om att
de mrdat Haqiqi-medlemmar.

Det dominerande intrycket av mohajernas situation i Pakistan r dock att
det praktiskt taget dagligen utfrs mord och andra vergrepp riktade inte bara
mot MQM-medlemmar utan ocks mot mohajer som inte tillhr ngon
organisation. Det handlar d om ett vld inte riktat mot ett parti utan mot en
hel folkgrupp.

De tidigare nmnda massakrerna p mohajer och MQM-medlemmar r
endast ett litet axplock av de brott mot mnskliga rttigheter och krnkningar
av demokratiska principer som frekommer i Pakistan.

Mohajerna i Europaparlamentet

Europaparlamentet har i en resolution (B4-0153, 0177, 0202
och 0231/96, 15 februari 1996) tagit upp situationen i
Sindhprovinsen, dr man frdmt ddandet av oskyldiga
mnniskor, myndigheternas anvndning av tortyr och andra
brott mot mnskliga rttigheter och srskilt pekat p
frfljelserna av MQM-aktivister. Man har uppmanat
pakistanska myndigheter att ta kontrollen ver de
skerhetsstyrkor och ddspatruller som begr dessa brott.
EU-parlamentet har uppmanat Pakistans regering och
myndigheter att respektera de demokratiska spelreglerna och
avlgsna de hinder som man rest fr att hindra MQM:s
parlamentariska representanter att fullgra sina uppdrag.

Bland de vergrepp som i Amnesty Internationals rapporter om Pakistan
omnmns som "omfattande och grova" innefattas inte bara de brott mot
mnskliga rttigheter som begs i provinserna Jammu och Kashmir utan
ocks de mnga brott som begs mot mohajerna. Nr det gller mohajerna
och deras politiska fretrdare och de frbrytelser som begs mot dem
handlar det dock inte bara om brott mot enskilda individer. Det handlar om
allvarliga krnkningar och frbrytelser mot en hel folkgrupp, vilka innefattar
allt frn vardagliga trakasserier till pogromer, mord och massakrer.

Mohajernas situation har uppmrksammats i Europaparlamentet, men br
rimligen ocks behandlas av Frenta nationerna och dess skerhetsrd. Det
handlar om en mngmiljonhvdad befolkning i ett land som har det
fundamentalistiska Iran och det kaotiska Afghanistan som grannar. Det
handlar om grova och omfattande brott mot mnskliga rttigheter i ett land
som r allvarligt inblandat i andra lnders krigiska eller politiskt mycket
tillspetsade angelgenheter. Den politiskt mycket inflytelserika pakistanska
militrmakten har bland annat varit involverad i Afghanistans inre
angelgenheter p talibanernas sida. I sdana politiskt laddade situationer
kan olika befolkningsgrupper av cyniska politiska krafter ltt stmplas som
parior och syndabockar med allt intensivare frfljelser som resultat.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige i samband med stllningstaganden rrande
vapenexporten till Pakistan allvarligt beaktar de omfattande brotten mot
mnskliga rttigheter som begs i landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att regeringen i samband med vapenexporten till Pakistan srskilt
skall ta hnsyn till den nya hrdare lagstiftning som vidgar mjligheterna till
n mer omfattande brott mot mnskliga rttigheter i Pakistan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att regeringen tar upp vikten av respekt fr mnskliga rttigheter
och mohajernas situation till fljd av den nya lagstiftningen i Pakistan till
behandling i EU-sammanhang, i FN och dess skerhetsrd och i andra
internationella sammanhang.

Stockholm den 6 oktober 1997

Eva Zetterberg (v)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Ingbritt Irhammar (c)