Mobil handsfree

Motion 2007/08:T259 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att mobiltelefonering vid bilkörning ska ske med händerna fria.

Motivering

Det sunda förnuftet säger de allra flesta av oss att bilförarens uppmärksamhet under bilkörning försämras vid t.ex. intensiva diskussioner med passagerare, under laddade sportreferat i bilradion och vid mobiltelefonering. Särskilt splittrad torde bilföraren bli om han samtidigt med körningen ringer upp någon och sedan kör bilen med ena handen och håller telefonen mot örat med den andra handen.

Sedan bilismens födelse har det dock ansetts rimligt att körkortsinnehavaren ska anses ha omdöme att framföra sin bil och samtidigt medföra passagerare som han äger rätt att prata med, trots den splittrade koncentration som detta innebär. Inte heller finns förbud mot att lyssna på radio under bilkörning. Vi förespråkar inte heller några sådana begränsningar.

Vad däremot gäller användandet av mobiltelefon vid bilkörning, finns en del att fundera över. Många länder i vår omvärld har förbjudit bilföraren att under körning använda en mobiltelefon som låser ena handen till örat. Uppenbarligen anser dessa länder, liksom vårt sunda förnuft, att det rimligen blir mindre störning om telefonsamtalet kan ske utan att man samtidigt behöver fingra på telefonen och hålla den mot sitt öra.

Varför har då inte Sverige agerat? Så här skrev utskottet förra riksdagsåret: ”Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionsförslag om att reglera användandet av mobiltelefon i samband med framförande av fordon. Vid senaste tillfället angav utskottet att aktuell forskning inom området inte motiverade ett förbud mot telefonering utan handsfree-utrustning eftersom det främst är samtalet som sådant och dess komplexitet som har betydelse, inte huruvida handsfree-utrustning används eller inte. Utskottet har även påtalat behovet av informationsinsatser om de ökade risker som distraherande aktiviteter i trafiken medför. Utskottet kan nu konstatera att en ny rapport stöder de tidigare resultaten, och att ett förändrat ställningstagande från utskottet därmed inte är påkallat.”

Utskottet resonerar således att antingen ska man förbjuda att tala i bilen – och då rimligen även med passagerarna – eller också ska mobiltelefon få användas hur som helst. Resonemanget övertygar inte. Vi tror att det finns en medelväg i denna fråga, och att man börjar med den. Informationsinsatser om omdömesgill telefonanvändning vid bilkörning är säkert mycket bra, men de underlättas i hög grad av en regel som stadgar att händerna ska vara fria vid biltelefonering.

Med hänvisning till vårt sunda förnuft och till ett stort antal länders åsikt i vår omvärld föreslår vi att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs om behovet av att utreda och föreslå ett regelverk vid bilkörning som kräver att föraren vid telefonering inte använder händerna under samtalet.

Stockholm den 26 september 2007
Staffan Danielsson (c)	Erik A Eriksson (c)