Mobbning

Motion 2017/18:617 av Anna Wallentheim (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge skolor och lärare ökade förutsättningar att motverka mobbning och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I FN:s barnkonvention samt i skollagen kan vi läsa om hur alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan. Rapporter och studier kring mobbning visar att återkommande trakasserier bland annat kan leda till låg självkänsla, psykisk ohälsa, fallande skolresultat, avhopp från skolan och i det värsta av fall även självmord eller självmordsförsök. Dessa konsekvenser är förödande för både individen och samhället. I ”Friendsrapporten 2017” kan vi läsa om hur 25 % av eleverna i årskurs 3–6 samt 22 % av eleverna i årkurs 6–9 har blivit utsatta för kränkningar av en annan elev, och detta visar tydligt att arbetet mot mobbning måste fortsätta.

Trots att det är svårt att peka ut de bakomliggande orsakerna till mobbning, visar ”Friendsrapporten 2017” att de vanligaste motiven till verbala och fysiska kränkningar är kön, etnicitet, könsöverskridande identitet samt sexuell läggning. Detta visar alltså på att mobbningen ofta grundar sig på brott mot de mänskliga rättigheterna.

Utöver själva studierna kring mobbning går även rapporten in och studerar sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier definieras i rapporten som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Elever uppger bland annat att de i skolan utsätts för kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten om sex eller deras kroppar.

14 % av tjejerna i högstadiet upplever att de utsatts för sexuella trakasserier av en annan elev under det senaste året, men ”Friendsrapporten” menar också att det kan finnas ett stort mörkertal på grund av hur frågorna ställts. Det är också tydligt att tjejer i större utsträckning blir utsatta för sexuella trakasserier än killar.

Dessutom visar studien att många elever, och då framförallt tjejer, på grund av normaliseringen kring dessa frågor har vant sig eller lärt sig att leva med att vara utsatta. Både elever och lärare uppger att sexuella trakasserier inom skolans värld är så vanligt att man slutat agera. Bland annat lever fortfarande normer och mönster kring kön kvar och där synen manligt och kvinnligt beteende sätter upp strukturer kring vad som är ett ”normalt” beteende. Utöver tjejer finner vi också att personer med funktionsnedsättning, invandrarbakgrund samt hbtq-personer är extra utsatta.

I ”Friendsrapporten 2017” lyfts även lärares och övrig skolpersonals tankar kring mobbning och normkritik upp och det visar sig att endast 67 % av skolans personal anser sig ha tillräckligt med kunskap kring trygghets- och likabehandlingsfrågor. Dock känner sig majoriteten av personalen motiverade att jobba med frågorna för att skapa en god och trygg skolmiljö. 

Det som framförallt efterfrågas av personalen är tid för att arbeta med skolans värdegrundsarbete, metoder för att motverka mobbning och diskriminering samt ökad kunskap kring hbtq-frågor, aktuell forskning samt kränkningar på nätet.

Anna Wallentheim (S)