Minskning av djurförsök m.m.

Motion 1992/93:Jo521 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c)

Riksdagen har åtskilliga gånger uttalat att antalet
djurförsök skall minska och ett antal åtgärder har vidtagits
i detta syfte.

Åtgärderna har dock inte varit tillräckliga. Antalet
plågsamma djurförsök är fortfarande mycket stort och
många djur utsätts för onödigt lidande.

Riksdagen kan inte bara gång på gång göra uttalanden
om att antalet djurförsök skall minska utan att det verkligen
sker någon sådan minskning. Därför måste nu ett antal
ytterligare åtgärder vidtas för att uttalandet skall leda till de
förändringar som är önskvärda. Vi föreslår därför i denna
motion ett antal sådana åtgärder.

Avvecklingsplan för djurförsöken

Som ett led i att minska antalet djurförsök infördes l979
djurförsöksetiska nämnder med uppgift att pröva alla
djurförsök. Sedan nämnderna infördes har dock bara ett
dussin ansökningar avslagits. Därutöver har vissa
djurförsök ändrats efter prövning i nämnderna.

Antalet djurförsök som prövas av nämnderna ligger
ganska konstant på ca 1.500 per år.

Om det skall bli något reellt innehåll i riksdagens
uttalande om att antalet djurförsök kraftigt skall minska,
krävs nu en systematisk avvecklingsplan.

En sådan avvecklingsplan måste bl.a. innehålla förslag
om att ökade resurser ställs till centrala
försöksdjursnämndens försorg för forskning kring
alternativa metoder.

Det är också viktigt att de resultat som uppnås när det
gäller alternativa metoder, ges spridning så att de kan
tillämpas på andra institutioner. Genom en organiserad
spridning av sådana resultat underlättas också de olika
djurförsöksetiska nämndernas möjlighet att neka tillstånd
till djurförsök då alternativa metoder kan användas.

En utvärdering av djurförsökens verkliga betydelse som
modell för att behandla olika sjukdomar och som testmetod
för kemikalier, bekämpningsmedel, kosmetika, läkemedel
osv är mycket angelägen.

Olika myndigheters föreskrivande av tester av olika slag
för godkännande av produkter som släpps ut på marknaden
är i starkt behov av en översyn om antalet djurförsök skall
kunna minskas.

De exempel som nämnts ovan är några delar som måste
ingå i en avvecklingsplan för djurförsöken. Centrala
försöksdjursnämnden bör ges i uppdrag att utarbeta ett
förslag till en sådan avvecklingsplan. Målet bör därvid vara
att antalet djurförsök och antalet djur som används vid
dessa försök skall minska med minst 75 procent fram till år
2000.

Avgifter för djurförsök

Lantbruksstyrelsen har att utöva tillsyn enligt
djurskyddslagen. Ett område där tillsynen, enligt vår
mening, varit bristfällig är djurförsöken. I och med den nya
djurskyddslagens skärpta bestämmelser om djurförsök
krävs betydligt ökade resurser för att lagen verkligen skall
få genomslag i praktiken.

En metod som bör prövas för att tillskapa nödiga
resurser, och även medverka till att nedbringa antalet djur
som används för djurförsök, är en avgiftsbeläggning. Ett
sådant avgiftssystem bör utformas så att en avgift tas ut för
varje djur som används i försöken. Antalet använda djur
framgår av ansökan till djurförsöksetisk nämnd.

En sådan avgift torde leda till en viss självsaneringen
inom djurförsöksverksamheten och leda till att färre djur
används.

Jordbruksutskottet har anfört att det föreligger en risk
för att försöksdjuren används i ett större antal försök än
närvarande om ett system med avgifter införs
(1991/92:JoU16).

För att motverka detta bör en bestämmelse införas i
tillämpningsföreskrifterna som förbjuder en sådan
hantering. Detta är en fråga av principiell betydelse ur etisk
synpunkt, eftersom lidandet för det enskilda djuret blir
större, om det utsätts för upprepade ingrepp eller
manipulationer.

Satsa på alternativen

I den nya djurskyddsförordningen stadgas att djurförsök
skall kunna avstyrkas av djurförsöksetisk nämnd om
likvärdig kunskap kan erhållas med andra metoder. För att
detta skall kunna ges en effektiv tillämpning fordras en
inventering av dels de alternativa metoder som finns, dels
de rutiner och tekniker som finns, som kan lindra djurens
lidande i de försök som sker.

Erfarenheter från granskningar av ansökningar om
djurförsök som behandlats av de djurförsöksetiska
nämnderna visar att rutinerna och metoderna för hantering
av djuren i olika moment av försöken varierar mellan de
olika institutionerna. Likaså visas att kunskaperna om bästa
metod, för försöksdjuret, också varierar mellan de personer
som skall hantera dem. När det gäller anvisning av
alternativa metoder till det föreslagna djurförsöket har
praxis varierat i nämnderna.

En samlad kunskap om vilka alternativ som är möjliga
finns inte idag. Därför bör en inventering, som nämnts
ovan, göras. Det aktuella kunskapsläget måste också
förmedlas till de berörda, d v s forskare och ledamöter i de
djurförsöksetiska nämnderna. Det är också viktigt att
kunskaperna hela tiden hålls aktuella i takt med
utvecklingen.

En sådan kunskapsuppbyggnad och
kunskapsförmedling bör vara en uppgift för centrala
försöksdjurssnämnden i sin egenskap av högsta myndighet
för djurförsöksverksamheten i landet.

Ändring av djurskyddslagen

Den nya djurskyddslag som antogs 1988 omfattar inte
försöksdjur. Detta är en allvarlig brist som snarast bör rättas
till. Alla djur bör omfattas av samma skydd. 4 § i
Djurskyddslagen bör därför ändras på följande sätt:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 4
§

Djur som föds upp eller hålls för produktion av
livsmedel, ull, skinn eller pälsar eller för att användas i
tävling skall hållas och skötas i en god djurmiljö
och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger
dem möjlighet att bete sig naturligt.

Djur skall hållas och skötas på ett sådant sätt att det främjar
deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för
djurförsöken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avgiftsbeläggning av djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inventering av alternativa
metoder till djurförsök,

4. att riksdagen beslutar ändra 4 § djurskyddslagen på
sätt som föreslagits i motionen.

Stockholm den 25 januari 1993

Elving Andersson (c)

Ingbritt Irhammar (c)