Minskad regelbörda för det svenska näringslivet

Motion 2026/27:496 av Lars Beckman (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelbördan måste minska för det svenska näringslivet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det svenska näringslivet tar ett stort ansvar genom NNR – näringslivets regelnämnd för att hjälpa samhället att minska regelbördan för det svenska näringslivet. Det är avgörande för vår konkurrenskraft att svenska företag kan lägga sin tid och kraft på att utveckla sina produkter och tjänster istället för att lägga samma tid och kraft på att regelverk som kan ha en begränsad nytta för samhället i stort.
 NNR skriver på sin hemsida:

” Det finns flera anledningar till att varför politiker och andra beslutsfattare bör arbeta för att förbättra regelverken som omgärdar företagandet.

Väl fungerande ramvillkor och regelverk är väsentliga för att skapa goda betingelser för näringslivet att utvecklas och därmed skapa tillväxt för samhället.

I detta sammanhang blir det naturligtvis av stor betydelse hur olika regelverk utformas och tillämpas men också vilken kunskap och syn som beslutsfattare och allmänhet har om företagande. Globalisering, digitalisering och teknisk utveckling gör att våra nationella institutioner och vårt regelsystem påverkas av motsvarande system och förändringar i andra länder, liksom omvärldsutvecklingen i stort.

Om det blir en obalans till nackdel för svenska företag i relationen till omvärlden kommer deras konkurrenskraft succesivt att urholkas.

Företagen i Sverige omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Tillväxtverket har uppskattat att företagens totala regelkostnader år 2024 uppgick till 389 miljarder kr. Mellan åren 2013-2024 har de årliga administrativa kostnaderna till följd av förändringar i olika regelverk stigit med knappt 15 miljarder kronor (exkl kostnaderna för datsskyddförordningen).

Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter (finansiella kostnader) och investeringar till följd av regler (materiella kostnader) liksom stora engångskostnader för att genomföra regelverken.

Varje år fyller företagen också i miljontals elektroniska och fysiska blanketter som svenska myndigheter begär in. Senast de räknades av Bolagsverket (år 2013) uppgick de till 96 miljoner stycken.

Företagen i Sverige efterfrågar dessutom och framhåller betydelsen av förbättrade och förenklade regler mycket högt. Detta framgår av flera olika mätningar och undersökningar som görs bland företagen.
 För företagens del handlar frågan om regelbörda och regelkrångel om alltifrån att överleva eller växa till att anställa, avskeda eller flytta.
 Regelförbättringsfrågan är sålunda en högt prioriterad fråga för företagen och därmed en viktig fråga för hela näringslivet.”
 Konkurrenskraft ligger högt upp på EU agenda och den svenska regeringen bör vara pådrivande för att minska regler och byråkrati på alla nivåer. Oavsett om det gäller rapporteringskrav på näringslivet eller en hackspett som stoppar avverkning för skogsägare.
 Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Lars Beckman (M)