Miljövården
Motion 1986/87:Jo801 Bo Finnkvist m. fl. (s)
Motion till riksdagen
1986/87: J08OI
Bo Finnkvist m. fl. (s)
Miljövården
Miljö- och energidepartementet inrättades den 1 januari 1987 för att handlägga
frågor som rör miljövård, med miljöskydd, naturvård, kemikaliekontroll,
miljövårdsforskning. Det är mycket tillfredsställande att miljöfrågorna
nu kan hanteras inom ett särskilt politikområde och att de ges
resurser i form av ett eget departement. Miljöfrågorna har nämligen en
självklar ställning inom den samlade välfärdspolitiken. Rätten till en oförstörd
miljö som förutsättning för en god hälsa måste kunna garanteras även
för kommande generationer. Miljöförstöring har på både kort och lång sikt
negativa effekter på hela samhället. Ett aktivt miljöskydd är därför av
avgörande betydelse för vår framtida välfärd, ekonomi och sysselsättning.
Miljöpolitikens mål är att förebygga miljöförstöring och där sådan uppkommer
begränsa störningarna. Miljöpolitiken syftar bl. a. till att återställa
förstörd miljö.
Miljövården började byggas upp under senare delen av 1960-talet. Vid
denna tidpunkt grundlädes viktiga förutsättningar för svensk miljöpolitik i
form av lagstiftning, miljövårdsorganisation och investeringar i miljövårdande
anläggningar.
Det fortsatta miljövårdsarbetet måste bedrivas på bred front med insatser
av en rad olika slag. Vi måste öka våra kunskaper om tillståndet i
miljön, om miljöproblemen och om olika metoder att lösa problemen. Det
gäller att effektivera det löpande arbetet med att tillämpa olika lagar, att
utnyttja andra styrmedel och att använda tillgängliga resurser. Särskilda
åtgärdsprogram bör utarbetas för att lösa akuta miljöproblem. Försurningen,
vattenföroreningen, avfallshanteringen, utsläpp av miljögifter, freonutsläpp
och bekämpningsmedelsanvändning är exempel på frågor som kräver
ett samlat grepp.
Det öppna odlingslandskapet
Landskapsbilden i skogslänen genomgår för närvarande en snabb förvandling
från ett öppet kulturlandskap i dalgångarna till alltmer igenbuskade
och skogsplanterade områden.
En attraktiv miljö i vid bemärkelse dvs. ett skiftande och varierande
landskap där åker, äng, skog och vatten ger rika natur- och kulturvärden är
på väg att ersättas av ett ensidigt och mörkt skogslandskap. Denna utveckling
accelererar eftersom medelådern ofta är hög hos brukarna av små
jordbruksenheter och eftersom dessa enheter är för små för att vara bär
kraftiga för unga familjer. Om inte nya brukare kan överta de små skogs- Mot. 1986/87
jordbruken förändras den nuvarande landskapsbilden mycket snabbt. I J08OI
Värmland kan vi se hur skogsbolagen förvärvat småjordbruk och planterat
igen den mark som tidigare var öppen. Vi motionärer är väl medvetna om
de långtgående planer som i dag finns hos bolagen för att ytterligare öka
andelen skogsmark.
I övre Klarälvdalen i Värmland, en gammal jordbruksbygd, är en av de
framtida näringsgrenarna turism. Om den pågående förändringen av kulturlandskapet
inte hejdas kan man dock på goda grunder befara att området
blir mindre attraktivt både för de boende och för turisten.
I ett samhällsekonomiskt perspektiv är dessutom landskapet med dess
levande innehåll och som kulturbärare en betydelsefull resurs.
I den pågående översynen av jordförvärvslagen föreslås att man skall få
förvärvstillstånd för att bilda deltidsjordbruk. Förslaget öppnar alltså möjligheter
att framför allt i glesbygder bevara det varierade skogs- och
odlingslandskapet.
För att förslaget i jordförvärvslagen skall nå syftet att öppna denna
möjlighet måste det även till en följdändring i fastighetsbildningslagen
(FBL). Reglerna i FBL är nämligen anpassade till nuvarande jordförvärvslags
intentioner. Det stadgas i FBL 3 kap. 5 § att ”jordbruksfastighet för
att anses lämplig för sitt ändamål skall ha sådan storlek, sammansättning
och utformning att den medger tillfredsställande lönsamhet hos det företag,
som skall bedrivas på fastigheten”. Dessa regler i FBL gäller för
nybildning av fastigheter och med dessa regler som grund kan man inte
tillskapa annat än utvecklade fastigheter för jordbruk. (Fastigheter för
deltidsjordbruk kan alltså inte tillskapas.) Reglerna i FBL 3 kap. 5 § bör
därför kompletteras så att regionalpolitiska eller landskapsbevarande skäl
kan utgöra särskilda skäl.
Kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket
Den stora användningen av konstgödsel i jordbruket har under 1980-talet
lett till att brunnsvatten i stora områden har förstörts, sjöar och vattendrag
har vuxit igen och djurlivet har skadats i såväl havsområden som insjöar på
grund av syrebrist.
Bruket av kemiska bekämpningsmedel har medfört utarmning av djuroch
växtliv i jordbrukslandskapet. Medlen har konstaterats kunna spridas
till grundvattnet och rester finns i jordbruks- och trädgårdsprodukter.
Vissa av bekämpningsmedlen har konstaterats vara cancerframkallande
och de långsiktiga ekologiska följderna på framför allt jordarnas mikroliv
vet vi inte mycket om.
Planbesprutningen, dvs. i förväg beslutad användning av stora mängder
kemiska bekämpningsmedel oavsett om de behövs eller inte, fortsätter
emellertid inom jordbruket. Besprutning med kemikalier som förkortar
sädesstrået, så att man kan gödsla ändå mer och ta ut ännu större skördar
utan att få liggsäd ökar för närvarande, fastän brukningssättet medför
ytterligare ökat vattenläckage av gödsel och ännu större användning av
kemiska bekämpningsmedel med ökade restmängder i produkterna som
följd.
För att minska den ekonomiskt betungande överskottsproduktionen av Mot. 1986/87
säd kommer ca 100000 hektar åker att läggas i öppen träda 1987 med Jo801
ekonomisk ersättning till jordbrukarna för produktionsbortfallet. Resultatet
kommer att bli ytterligare vattenförstöring eftersom de lagrade kvävemängderna
i de ej brukade åkrarna kommer att lakas ut av regnvattnet.
Den extra skatt som lagts på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
skall användas för forskning och stöd till bl. a. alternativa odlingsmetoder
inom jordbruket. Statens råd för skogs- och jordbrukets forskning
har lagt fram ett programförslag för detta som också antagits. Vi anser
emellertid att en alltför stor del av medlen har gått till skogsforskning och
allmän jordbruksforskning medan pengar till verksamhet som radikalt
skulle minska användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
är snålt tilltagna.
Långsiktigt måste det vara mycket värdefullare att kraftfullt satsa på de
alternativa odlingsformerna som innebär ett ekologiskt riktigare jordbruk
utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Allmänhetens intresse för de
alternativt framtagna produkterna framgår för övrigt av att efterfrågan är
större än tillgången, trots att priserna för närvarande är något högre.
I Värmland har t. ex. även kommuner och landsting beslutat om upphandling
av alternativt odlade grönsaker och rotfrukter till skolor, daghem
och sjukhus.
En viktig följd av överskottsproduktionen i de alltför hårt utnyttjade
jordbruksområdena är dessutom nedläggningen av brukningsenheter i glesbygd
på grund av dålig bärighet.
I anslutning till miljöpolitiska överväganden för att minska kemikaliehanteringen
inom jordbruket bör stimulans till alternativa odlingsformer
komma Värmland till del, inom jordbruket, trädgårdsnäring och i kvalitetsstöd
till slaktdjursuppfödning och anslutande förädling och handel.
Fiskodling
De satsningar som i budgetpropositionen aviseras på konsumtionsodling
av fisk bör komma Vänerområdet med anslutande vattendrag till del, för
att bredda underlaget för yrkesfiske, turism, anknytande produktion och
handel. Vid uppfödningsanläggningar bör också forskning och utveckling
ske med statligt stöd, som en del av en kombinerad miljö- och regionalpolitisk
satsning. Det planerade s. k. Tage Erlander-laboratoriet i Munkfors är
ett exempel på en sådan satsning.
Hemställan
Med hänsyn till ovanstående hemställer vi
[att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring i
FBL 3 kap. 5 § så att regionalpolitiska skäl kan utgöra särskilda skäl
vid bildande av jordbruksfastighet,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts angående omfördelning av forskningsmedel för
minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1986/87
i motionen anförts om omfördelning av jordbruksstödet till alterna- J08OI
tiva odlingsformer.
Stockholm den 27 januari 1987
Bo Finnkvist (s)
Magnus Persson (s)
Kristina Svensson (s)
Erik Janson (s)
Hans Rosengren fs)
' 1986/87: Bo419
