Miljöpolitiken
Motion 1985/86:Jo799 Karin Söder m. fl. (c)
Motion till riksdagen
1985/86:Jo799
Karin Söder m. fl. (c)
Miljöpolitiken
Sammanfattning
Jorden är full av resurser, både ändliga och förnybara, som hela tiden skapas
och som människan bör utnyttja effektivt men varsamt. Teknikutvecklingen
har för många inneburit höjd levnadsstandard men samtidigt inneburit
en ökad påfrestning på miljön. Huvudlinje i miljöpolitiken skall vara
att förebygga så att problem inte uppträder. Det finns glädjande nog en
tilltagande medvetenhet om vårt beroende av en god miljö. Centern har
varit pådrivande i miljö- och energifrågorna. Redan i centerns partiprogram
1959 underströks miljöns betydelse. Centerns miljömotion 1962 var
ett pionjärarbete i vad gäller människans livsmiljö. Centern arbetar för att
förena ett varsamt utnyttjande av naturresurserna med en ökad omsorg om
miljön. Centern är en garant för att miljöfrågorna drivs framåt.
O Koldioxidproblemet måste angripas genom minskad förbränning av kol
och olja. Den svenska regeringen bör redovisa ett åtgärdsprogram för
detta.
O Målsättningen måste vara att pressa ned de försurande utsläppen till en
nivå som naturen långsiktigt kan ta emot utan att skadas.
O Centerpartiet föreslår således
— en 80-procentig begränsning av svavelutsläppen
— internationella åtgärder för att sprida kunskap om försurningsproblemen
i Europa och åtgärder mot dem
— skärpning av reningskraven på koleldade anläggningar
— införande av svavelavgift för de största utsläppskällorna
— prioritering av åtgärder mot diselavgaserna från tunga fordon
— prövning i koncessionsnämnden för miljöskydd av motorvägar och
andra trafikanordningar
— kartläggning av vilka effekter fordonshastigheter har på försurningen
— förbud mot försurande gödselmedel i skogsbruket
— krav på gödseltillverkare att deklarera behovet av kompensationskalkning
och informera om de försurande effekterna
— förstärkning av resurserna till informationsinsatser om försurningen.
O Centerpartiet framför i motionen sin syn på hur kemikaliehanteringen
kan göras säkrare.
O Sverige bör ta initiativ till en internationell miljökonferens om naturresurshushållning
och miljö.
O Centerpartiet föreslår åtgärder för att förbättra kunskapsunderlaget vid
miljöbeslut genom offentliga utfrågningar, vetenskaplig medling, naturresursräkenskaper
och miljökonsekvensbeskrivningar.
O Centerpartiet föreslår att skatter och avgifter utnyttjas för att minska
miljöförstöring och resursanvändning.
Miljöpolitik — med ansvar för framtiden
Miljöfrågorna handlar om liv, hälsa och överlevnad. Olika företeelser i det
moderna samhället upplevs som direkta hot mot en säker och god framtid.
Miljöpolitiken skall utformas så att den både förebygger skador och så att
den aktivt bidrar till att minska människors oro.
Miljöpolitiken omfattar människans livsvillkor i vid mening. Den skapar
förutsättningar för god miljö för såväl dagens som morgondagens generationer.
1 sin fysiska bemärkelse syftar den till att upprätthålla ekologisk
balans. I sin sociala och mänskliga dimension syftar den till att skapa förutsättningar
för ett rikt liv.
Samhällsstrukturen är av avgörande betydelse för förutsättningarna att
skapa utvecklande levnadsvillkor. Genom en planering baserad på närhet
och småskalighet, decentralisering och mångfald ökar förutsättningarna
för social gemenskap.
Det finns ett absolut samband mellan natur—människa—samhälle. Därför
leder ett förbiseende av naturens eller människans behov alltid till problem
för samhällsutvecklingen på längre sikt. Kostnaderna måste betalas
vid ett senare tillfälle. Det är inte bara fråga om att producera. Det gäller
även att välja när det skall ske. Vi är i den rika världen nu inne i en period
med skev fördelning mellan nuet och framtiden. Kommande generationer
får betala för vår vårdslöshet. För närvarande finns såväl ekologiska och
sociala som rent ekonomiska kostnader uppförda på räkning för framtida
betalning. Den framtida miljöpolitiken måste vara förebyggande så att problem
inte uppstår.
Koldioxidproblemet
Koldioxidproblemet är ett av de angelägnaste globala miljöproblemen. Det
ger upphov till en mängd grundläggande frågor om hur naturresurserna
skall användas. Förändras klimatet på det sätt man förutser, kan det inom
50 år i avsevärd grad påverka jordbruket, livsmedelsförsörjningen och
världsekonomin.
Koldioxiden hindrar jordvärmen från att stiga uppåt och försvinna ut i
rymden. Koldioxiden lägger sig som ett ”tak” och håller kvar värmen —
detta fenomen brukar kallas ”drivhuseffekten”. Ökade koldioxidhalter kan
därför leda till att vi generellt får ett varmare klimat på jorden. Temperaturhöjningen
har beräknats till i genomsnitt ca 2° på 2050-talet, dock med
stora geografiska variationer. Det kan tyckas vara en liten förskjutning,
men den kan vara tillräcklig för att mycket drastiskt ändra klimat- och
Mot. 1985/86
Jo799
9
nederbördsförhållandena över stora delar av jorden. Det har uttryckts farhågor
för att de stora isarna vid Nord- och Sydpolerna skulle börja smälta.
Då skulle så mycket vatten kunna frigöras att vattenytan i världshaven
skulle stiga mellan 0,5 och 4 meter. Också för jordbruket skulle konsekvenserna
kunna bli omfattande. Torra och fuktiga klimatområden skulle förskjutas,
vilket skulle innebära att dagens ”kornbodar” fick betydligt sämre
produktivitet och områden som i dag är svåra att odla kunde bli mycket
bördigare.
Koldioxidproblemet kan bara minskas om vi minskar utnyttjandet av
fossila bränslen. Koldioxidproblemet måste leda till att världens industriländer
minskar eldningen av fossila bränslen. Under hösten 1985 hölls en
konferens om koldioxidproblem i Villock. Världens regeringar uppmanades
ta fram program för att minska koldioxidhalterna. Vi anser att den svenska
regeringen bör redovisa ett program för att minska förbränningen av olja
och kol.
Försurning
Försurningen och de gränsöverskridande luftföroreningarna är ett av de
svåraste miljöhoten hittills. Människor känner oro över den döende skogen,
det förgiftade grundvattnet, de döende sjöarna, de skadade växterna,
de kort- och långsiktiga hälsoriskerna och de sönderfrätta kulturbyggnaderna.
Industriverksamhet, eldning med kol och olja och biltrafiken är de helt
dominerande orsakerna till försurningen. Mer än 90 % av det svavel som
faller ned över Europa kommer från mänsklig verksamhet.
Det krävs konkreta beslut och åtgärder för att återställa balansen i vårt
ekosystem och rädda miljön. Vi har inte råd att låta förödelsen fortgå.
Den svenska regeringen saknar handlingskraft när det gäller att angripa
försurningsproblemen. Centerpartiet vill här lägga fram förslag för att eliminera
försurningen.
Målsättningen för arbetet måste vara att pressa ned de försurande utsläppen
till en nivå som naturen långsiktigt kan ta emot utan att skadas.
Expertgruppen vid den internationella försurningskonferensen Miljö-82
angav som gränsvärde 0,5 g svavel per m2 för att undvika storskalig försurning
av känsliga sjöar och vattendrag. Mot denna bakgrund bör svavelutsläppen
i påverkansområden minskas med minst 80 %.
Internationella åtgärder
Målet med det internationella försurningsarbetet måste vara att inom ECEkonventionen
arbeta för att långsiktigt säkerställa en frisk miljö i Europa.
Detta kommer inte att nås med 30-procentiga minskningar av svavel- och
kväveoxidutsläppen. Som vi tidigare har nämnt krävs åtaganden om 80procentig
reduktion. Med dessa värden som grund bör den svenska regeringen
ta initiativ till en europeisk plan för nedtrappning av utsläppen.
En del regeringar har visat ringa intresse för att driva fram effektiva
åtgärder mot försurningen. Det gäller t. ex. regeringen i Storbritannien. Det
måste åligga den svenska regeringen att genom upprepade och enträgna
Mot. 1985/86
Jo799
10
framställningar till dessa länder kräva reningsåtgärder som verkligen ger
radikala förbättringar i vad gäller luftburna föroreningar.
Riksdagen beslöt på centerinitiativ att uppmana regeringen att verka för
en internationell luftvårdsfond. Medlen från fonden skulle kunna utgå till
åtgärder som syftar till effektivare reningsmetoder, effektivare energianvändning
och/eller övergång till mindre försurande energislag. Bidrag eller
lån från fonden skulle göra det möjligt för ekonomiskt svaga länder att
inom rimlig tid satsa på bättre rening och mindre försurande utsläpp. Det
saknas initiativ från regeringens sida, och vi förordar att regeringen redovisar
de åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagen beslut.
Det är också angeläget att kunskap sprids om bästa möjliga tillgängliga
reningsteknik. Genom tidigare internationella erfarenheter vet vi att det
kan initiera investeringar i miljöförbättrande teknik. Svenska företag ligger
långt framme på detta område. Den svenska regeringen borde driva på
arbetet med att sprida kunskap om bästa tillgängliga reningsteknik genom
att ta initiativ till internationella teknik- och industrimässor på miljöområdet.
Från svensk synpunkt är det särskilt angeläget att nära följa utvecklingen
i de länder som starkt bidrar till försurningen i Sverige i syfte att i dessa
länder få i gång effektiva reningsåtgärder. Den svenska regeringen bör genom
de svenska beskickningarna skärpa miljöbevakningen och öka kunskaperna
om försurningsproblem i länder av särskilt intresse från svensk
synpunkt. I vissa fall bör särskild personal avdelas för att bevaka svenska
miljöintressen.
I årets budgetproposition redovisas att sådan bevakning sker vid den
svenska ambassaden i Bonn. Vi föreslår att miljöfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet
och då särskilt vid ambassaderna i London, Ottawa, Warszawa,
Prag och Berlin. Ambassaderna bör aktivt bidra till att sprida kunskap
om försurningen och åtgärder mot luftföroreningarna.
Energipolitisk inriktning
För Sverige liksom för andra länder ligger lösningen i en långsiktig energioch
miljöpolitik. En medveten politik för energihushållning och energieffektivisering
är den bästa grunden för en bra miljö. Samhällets åtgärder
måste också inriktas på att ersätta användning av fossila bränslen med
förnybar och miljövänlig energi. Regeringens kolprogram måste därför avvisas
och svavelutsläppen från oljeanvändningen måste begränsas.
Varje koleldad anläggning skall förses med rökgasavsvavling och utnyttja
bästa teknik. Befintliga anläggningar bör kunna få dispens högst fem år för
att installera nödvändiga reningsanläggningar, alternativt övergå till annat
fast bränsle. För samtliga anläggningar bör maximalt tillåtas en utsläppsnorm
på 0,05 g svavel/MJ. Denna utsläppsnorm för svavel bör lagfästas.
Trots att industrins utsläpp av svaveldioxid har minskat kraftigt så bidrar
den med ca 30 % av de totala utsläppen i Sverige. Statens naturvårdsverk
har till uppgift att pröva givna tillstånd och bör utifrån behovet av att begränsa
försurningen ompröva gamla tillstånd. När det gäller de största
utsläppskällorna bör ekonomiska styrmedel som svavelavgift användas för
att stimulera anpassning till bästa möjliga reningsteknik.
Mot. 1985/86
Jo799
11
Bilavgaser
Bilavgaserna innehåller försurande kväveoxider, och det framstår i dag
som mycket angeläget att åtgärda. Bilavgaserna innehåller dessutom bly
och mutagena ämnen. Katalytisk rening eller annan jämförbar teknik och
övergång till blyfri bensin skulle därför avsevärt förbättra stadsmiljön. Regeringens
inställning till åtgärder mot bilavgaserna försenade nödvändiga
åtgärder.
Vad som framstår som angeläget i dag är särskilt åtgärder mot dieselavgaserna.
De tunga dieselfordonen kommer att svara för en ökande andel av
kväveoxidutsläppen. De för närvarande strängaste kraven för tunga dieselfordon
är de s. k. Kalifornienkraven. Man kan grovt räkna med att det
kommer att innebära en sänkning av utsläppen av kväveoxider med 40—
50 % jämfört med dagens situation för att möta dessa krav. Om Kalifornienkraven
infördes i Sverige skulle kväveoxidutsläppen minska avsevärt. Vi
föreslår därför att regeringen får i uppdrag att utreda kostnader och effekter
vid en sådan förbättring av motorerna för tunga dieselfordon.
Utvecklande av energiteknik och trafiklösningar som begränsar utsläpp
av bilavgaser är nödvändiga. Det är angeläget att regeringen stimulerar en
överföring av gods från lastbil till järnväg i enlighet med riksdagens beslut.
Det dröjer innan reningsåtgärderna omfattar en större del av bilparken.
Eftersom kväveoxidutsläppen ökar med körhastigheten bör det undersökas
vilka effekter fordonshastigheterna har på försurningen. Detta skulle kunna
ge underlag för en saklig debatt om hastighetsgränser.
En inblandning av etanol skulle ge positiva effekter på miljön och ge en
ökad försörjningstrygghet. Vi har i annat sammanhang lagt fram förslag om
skattefrihet på inhemskt producerad etanol för att stimulera en sådan utveckling.
De sammanlagda miljöeffekterna av byggnation av motorvägar är svåra
att uppskatta, och olika experter har ibland olika uppfattningar. Av denna
anledning är det lämpligt att koncessionsnämnden för miljöskydd får pröva
utbyggnaden av flygplatser, motorvägar och andra stora trafikleder.
Försurning i jord- och skogsbruk
Jordbrukets roll i försurningsproblemet är omdiskuterad. Samtidigt bör
man konstatera att jordbruket kan minska försurningen genom en lämplig
användning av gödselmedel och tillräcklig kalkning. Man bör därför upphöra
med användning av det starkt försurande gödselmedlet ammoniumsulfat.
Man bör vidare kräva av gödseltillverkare att informera om den
försurande effekten av gödselmedlen och deklarera behovet av kompensationskalk
vid användning av försurande gödselmedel, t. ex. sammansatta
gödselmedel. Vi anser också att lantbruksrådgivningens insatser för kompensationskalkning
bör utökas.
Försurningen leder också till att tungmetallerna inte längre binds i jorden
utan blir rörliga.
Tungmetallfrågan måste tas på stort allvar. Om man tillför stora mängder
tungmetaller kan skadorna knappast repareras. Genom kalkning kan effek
Mot. 1985/86
Jo799
12
terna påtagligt minskas. Fortfarande är emellertid kunskapen otillräcklig
om hur surhetsgrad m. fl. markegenskaper påverkar växttillgänglighet och
rörlighet hos tungmetallerna. Det är ett problem som kräver ökad uppmärksamhet.
Skogsgödslingen bidrar genom tillförsel av försurande gödselmedel till
effekter på skogsmarken. Skogsbruket är inte på samma sätt beroende av
gödsling, och därför anser vi att försurande gödselmedel i skogsbruket skall
förbjudas.
Inventering och forskning
Försöken med provytor och mätstationer behöver byggas ut för att kontinuerligt
kunna följa förändringar av försurningssituationen. Infraröd fotografering
— ett värdefullt hjälpmedel i inventeringsarbetet — har i Sverige
bara använts i blygsam skala.
Vi återkommer med förslag i annat sammanhang om försurningsforskningen.
Informationsinsatser
Att sprida kunskap om försurningen är en av de mest angelägna insatserna
för att nå framgång. Det finns också en stor efterfrågan på material från
Sverige i utlandet. Såväl naturvårdsverket som frivilliga organisationer har
medverkat till det ökade intresset. Regeringen har intagit en snål attityd till
informationsinsatser. Vi anser att 5 milj. kr. bör anslås till informationsinsatser
om försurningen. Av dessa bör ca 1,5 milj. kr. utgå till de ideella
organisationernas försurningssekretariat.
Säker kemikaliehantering
Det är förenat med stora svårigheter att bedöma långsiktiga effekter av ett
kemiskt ämne eller en produkt. Den vetenskapsgren, toxikologin, som sysslar
med kemiska ämnens giftverkan är emellertid på frammarsch i hela den
industrialiserade världen. Problemet ligger dock i att den kemiska evolutionen
har ett betydande försprång.
Forskningen inriktas i dag främst på att i förväg söka bedöma nya kemiska
ämnens hälsoeffekter. De nya ämnen som i dag lämnar forskningslaboratorier
för kommersiell användning är mycket bättre analyserade och riskbedömda
än ”gamla” ämnen och produkter. Det betyder i sin tur att det är
bland de gamla kemikalier som redan är i bruk som risken är störst att
skador skall uppstå.
När det gäller akuta skador och förgiftningar finns en betydande kunskap.
Här är skadorna ofta tydliga och sambanden ofta relativt uppenbara.
Det allt överskuggande och svåra problemet är att kunna upptäcka långsiktiga,
hälsoeffekter. Här är kunskapen mindre och sambanden ofta mycket
osäkra. I vårt land räknar man med att vi har uppgifter om hälsofarligheter
hos mindre än 20 % av de kemiska ämnen som används.
Kemikaliefrågorna kommer att få ökad betydelse i den framtida miljöde
Mot. 1985/86
Jo799
13
Mot. 1985/86
Jo799
1. Här saknas ett grepp över dagens dominerande problem på kemikalieområdet,
nämligen att vi i vår livsmiljö omger oss av tiotusentals kemiska
produkter vilkas effekter på hälsa och miljö i stor utsträckning är okända.
2. Här saknas en decentraliserad organisation av kemikaliekontrollen.
3. Här saknas ett system för att skydda om tredje part drabbas av skador
från kemikaler.
4. Här saknas instrument för att få till stånd en sanering och en reduktion
inom produktgrupper med särskilda risker.
Kemikalieinspektionen har nyligen påbörjat sin verksamhet. Utifrån den
kritiska inställning vi har när det gäller dess verksamhetsinriktning och
organisation förordar vi en utvärdering av verksamheten efter ett år.
För vår del sätter vi upp följande huvudmål för kemikaliekontroller:
o Kemikaliekontrollen måste baseras på exakt kunskap om vilka kemiska
ämnen som finns i de produkter som används i vårt land samt vilket
företag i Sverige som är ansvarigt för den enskilda produkten,
o Kontroll måste innefatta rådgivning och erfarenhetsutbyte. Lokal och
regional organisation behövs som komplettering till en central kontrollerande
myndighet.
o Nya kemiska ämnen bör kontrolleras efter riktlinjer som utarbetats genom
internationella överenskommelser. Sverige bör snarast börja tillämpa
dessa.
o Den i dag mest angelägna uppgiften inom kemikaliekontrollen är att
samhället får en fullständig kunskap om innehållet i de ca 100 000 olika
kemiska produkter som redan finns i vår livsmiljö. Häri ingår också en
noggrann sanering av kemiskt avfall som ”dumpats” i miljön under de
senaste decennierna,
o Allmänheten har rätt att känna tryggheten att samhället har en fullständig
förteckning över vad de produkter innehåller som finns i Sverige,
o Då erfarenheten lärt oss att skadeverkningar kan uppenbaras först efter
det att en produkt använts under lång tid, måste det finnas någon form av
försäkringssystem, som dels finansieras med avgifter utifrån värderade
risker med varje enskild produkt, dels tar ekonomiskt ansvar för skadeverkningar
som trots ansträngningar ej kunnat förutses. Härigenom kan
en angelägen sanering av riskfyllda produkter ske.
Regeringen tillsatte under 1985 en utredning om miljöskadefond. Vi utgår
ifrån att utredningen noggrant prövar centerpartiets förslag om en kemikalieförsäkring.
hatten. Vi behöver kemikalier, men säkerhet och trygghet måste vägleda
alla insatser på detta område.
Den kemikaliepolitik som regeringen vill genomföra innebär i sak inga
stora förbättringar. Bristerna är desto mer påtagaliga:
14
Internationell miljövårdskonferens
År 1972 arrangerades i Stockholm FN:s stora konferens om den mänskliga
miljön. Den riktade uppmärksamheten på flera av de internationella miljöfrågorna.
Tio år efteråt inbjöd den svenska regeringen till en internationell
konferens om försurningen av mark och vatten, Miljö-82. I år kommer en
nordisk konferens att arrangeras om försurning, på initiativ av centern.
Därför gäller det att outtröttligen hålla den internationella dialogen i
gång och medvetenheten levande. Det har sagts att 1970-talet var uppvaknandets
och uppbyggandets årtionde. 1980- och 1990-talen kommer snarare
att bli decennier av självprövning och svåra avvägningar i miljö- och naturresursfrågor.
Det gäller för oss i Sverige och det gäller för alla de länder vi
samarbetat med på miljöområdet. Detta samarbete kommer att bedrivas
under hårdnande ekonomiskt och politiskt tryck. Därmed kommer det också
att bli allt viktigare att visa att ekonomin och välfärden på jorden faktiskt
finns att söka i en framsynt resurspolitik.
Vi anser att tiden nu är mogen för att Sverige tar initiativ till en internationell
konferens om naturresurshushållning och miljöproblem. Regeringen
bör få riksdagens uppdrag att ta initiativ till en sådan konferens.
Nya instrument i miljöarbetet
Vi vill från centerns sida föra in nya styrmedel och instrument för att förbättra
beslutsunderlaget och utnyttja marknadsekonomin i miljöarbetet.
Offentliga utfrågningar
Många av dagens miljöproblem beror på bristande förståelse för de biologiska
kretsloppen, ekosystemens funktion och hur natur- och samhällssystem
kan och bör samverka. Skall man kunna använda naturresurserna på ett
effektivt och samtidigt varsamt sätt så ställer det stora krav på goda kunskaper.
Dessa kunskaper bygger i sin tur på god vetenskaplig och teknisk information.
Sådan information presenteras emellertid sällan på ett sätt som gör
den lämpad att direkt utnyttjas som beslutsunderlag för politiska beslutsprocesser.
Det finns olika sätt för att belysa osäkerheten och motstridigheterna i ett
beslutsunderlag. Ett sådan förfarande är det svenska utredningsväsendet.
Vi föreslår att man som ett komplement till detta utredningsväsende inför
ett system med s. k. hearings och vetenskaplig medling.
Hearings är en form av organiserade offentliga utfrågningar. Det är ett
system som framför allt används i USA som ett medel för att ge kontroversiella
frågor en allsidig belysning. Genom att hålla organiserade offentliga
förhör, ofta under domstolsliknande former, har olika intressegrupper och
parter givits möjlighet att diskutera såväl ett skriftligt grundmaterial som
varandras synpunkter. Genom processen har beslutsfattarna fått möjlighet
att få frågor som de uppfattar som oklara belysta. Strikta procedurregler
Mot. 1985/86
Jo799
15
beträffande t. ex. inläggens längd m. m. och inte minst utfrågningarnas offentliga
karaktär kan bidra till att höja nivån på själva genomgången av
problemet.
I Sverige har vi hittills inte haft någon erfarenhet av offentliga utfrågningar.
Det närmaste man kommer är sannolikt de förhandlingar som koncessionsnämnden
för miljöskydd genomför i samband med prövningen av
enskilda ärenden.
Vi hävdar att det svenska utredningsväsendet och därtill hörande remissförfarande
bör kompletteras med ett system med offentliga utfrågningar
och att detta är särskilt viktigt i frågor som berör miljön och naturresursutnyttjandet.
Vi föreslår att offentlig utfrågning prövas i anslutning till några därtill
lämpade utredningar. Dessa utfrågningar bör äga rum sedan remissvar inkommit.
Den kommitté etc. vars betänkanden behandlas skall vara företrädd
vid utfrågningen. Företrädare för remissinstanserna bör också anmodas
att delta. Utfrågningen bör ledas av en opartisk ordförande.
Vetenskaplig medling
För vissa frågor som gäller osäkerhet i beslutsunderlaget kan s. k.
vetenskaplig medling vara ett användbart instrument. Tanken med vetenskaplig
medling är att man i olika tekniska vetenskapliga frågor skall bereda
beslutsunderlaget så att osäkerhetens natur beskrivs så klart som möjligt.
Vetenskapsmän, med kompetens i den aktuella frågan och med motstående
åsikter, skall gemensamt arbeta igenom problemområdet. Denna genomarbetning
leds av en medlare vars uppgift är att se till att processen fungerar.
De aktuella vetenskapsmännen med motstående åsikter skall tillsammans
åstadkomma ett dokument där probelmen analyseras och där den allmänt
accepterade kunskapen inom ämnet tydligt redovisats. Verkliga och skenbara
motsättningar redovisas. Proceduren leder fram till ett dokument som
beslutsfattaren kan utnyttja. I detta redovisas vad som är allmänt accepterat
kunskapsläge inom området och om vilka frågor det råder verklig osäkerhet.
Om proceduren fungerar och medlaren fullgör sin uppgift så kommer
dokumentet också att ge en god bild av orsakerna till motstående åsikter
och tolkningar av materialet. En av hörnpelarna i metoden är att vetenskapsmännen
med motstående åsikter var för sig skall beskriva den andres
ståndpunkt på ett för denne tillfredsställande sätt. De skall också gemensamt
precisera sina åsiktsskillnader och grunderna för skiljaktiga tolkningar.
Allt detta leder till att man kan vänta sig en god precisering av var
problemets kontroversiella och illa belysta delar är att finna.
Vi föreslår att vetenskaplig medling bör utvecklas och prövas inom naturresurs-
och miljöområdet.
Naturresursräkenskaper
Naturresursräkenskaper är en metod för att belysa de komplexa samband
som råder mellan naturresurser, miljöpåverkan och ekonomiska aktiviteter.
Ett system för naturresursräkenskaper kan ge ett förbättrat underlag för
Mot. 1985/86
Jo799
16
att underbygga samhällsekonomiska beslut som kan ha stora konsekvenser
för naturresursutnyttjande och miljö. Vidare ger naturresursräkenskaper
information om samhällsekonomiska konsekvenser av naturresurs- och
miljöpolitiska beslut.
Miljökonsekvensbeskrivningar
Vid beslut av övergripande politisk karaktär bör konsekvenserna för naturresurser
och miljö belysas på samma sätt som man i dag redovisar t. ex.
ekonomiska, regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska effekter av en
föreslagen åtgärd. I beslut med direkt anknytning till naturresurs- och miljöfrågor
kan beslutsunderlaget förbättras genom att man i större utsträckning
behandlar effekterna på miljön av en åtgärd eller verksamhet. Ett steg i
den riktningen är ändringen av miljöskyddslagen 1981.
Avsikten med miljökonsekvensbeskrivningarna bör vara att de skall vara
en del av beslutsunderlaget. De kan då bidra till att kunskapsluckor upptäcks
och till en allmänt ökad kunskap om naturresurs- och miljöfrågor i
samhället. Konsekvenserna kan uttryckas i pengar eller som effekter av
olika slag. I det vidgade beslutsunderlag som konsekvensbeskrivningar ger
bör som regel alternativa handlingsmöjligheter presenteras.
Ekonomiska styrmedel — förändring av skattesystemet
Marknadsekonomin styr genom prissättningen användningen av
produktionsfaktorerna. Sålunda styr marknadsekonomin också uttaget av
naturresurser och åtgärder som innebär miljöstörningar. Marknadsekonomin
tar i princip hänsyn till sådana faktorer som knapphet och miljöförändringar.
Problemet är att tidsperspektivet i dessa avseenden är alltför kort.
Kostnader eller intäkter bortom ett par decennier kan ej kapitaliseras och
påverka prissättningen. Det är därför politikernas uppgift att förbättra ekonomins
funktion, dvs. komplettera prissättningen med en långsiktig bedömning
som kan möjliggöra naturresursernas uthållighet.
För att förbättra miljön och hushållning med naturresurserna bör skatteoch
avgiftsbelastningen på miljöförstörande resursanvändning kunna
ökas; det kan t. ex. gälla importerade fossila bränslen och el från stamlinjenätet.
Detta bör också kunna innebära sänkt skatt på arbete. Det löpande
arbetet för att reformera skattesystemet bör ges denna inriktning.
Hemställan
Med anledning av vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om inriktningen av miljöpolitiken,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för minskning
av förbränningen av kol och olja i syfte att begränsa utsläppen av
koldioxid,
3. att riksdagen beslutar att målsättningen skall vara att begränsa
de försurande utsläppen till en nivå som naturen långsiktigt kan tåla
Mot. 1985/86
Jo799
17
utan att skadas i enlighet med de gränsvärden som fastställdes vid
den internationella försurningskonferensen Miljö -82,
4. att riksdagen begär att regeringen redovisar vad som gjorts med
anledning av riksdagens beslut om en internationell luftvårdsfond,
5. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till internationella
teknik- och industrimässor om miljöförbättrande teknik,
6. att riksdagen begär att regeringen låter förstärka bevakningen
av miljöfrågorna vid svenska beskickningar i berörda länder i enlighet
med motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om inriktningen av energipolitiken,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta miljökrav
för eldning av kol i enlighet med vad som förordas i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om uttag av
svavelavgift i syfte att begränsa svavelutsläppen från de största utsläppskällorna
i Sverige,
10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om kostnader
och effekter vid införande av s. k. Kalifornienkrav på tunga diselfordon,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om utvecklande av energiteknik och trafiklösningar
som minskar utsläpp av bilavgaser i tätorter,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om koncessionsprövning av större trafikanordningar,
13. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av fordonshastigheter
och effekter på miljön och försurning,
[14. att riksdagen beslutar att skattefrihet på inhemskt producerad
etanol skall införas,1]
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om förbud mot försurande gödselmedel i skogsbruket,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om försurande gödselmedel i jordbruket och
kompensationskalkning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av inventeringsinsatser angående infraröd
fotografering och mätstationer,
18. att riksdagen beslutar anslå 168 milj. kr. till anslaget Åtgärder
mot försurningen, därav 5 milj. kr. för informationsinsatser,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om inriktningen av hanteringen av kemikaliefrågorna,
20. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en internationell
konferens om miljö- och naturresurshushållning,
Mot. 1985/86
Jo799
1 !985/86:Sk572.
18
21. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
system med offentliga utfrågningar och vetenskaplig medling,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande av ett
system för naturresursräkenskaper och miljökonsekvensbeskrivning,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Stockholm den 27 januari 1986
Karin Söder (c)
Anders Dahlgren (c)
Nils G. Åsling (c)
Kjell A. Mattsson (c)
Gunilla André (c)
Karl Erik Olsson (c)
Gunnar Björk (c)
i Gävle
Olof Johansson (c)
Gunnel Jonäng (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Britta Hammarbacken (c)
P.-O. Eriksson (c)
Mot. 1985/86
Jo799
19
Liber Tryck AB Stockholm 1986
Övrigt om motionen
Intressenter
